Upphörda svenska kommunvapen

[tyskaorden]

Fjällbacka_vapen.svg.png (48.83 KiB) Visad 918 gånger

Fjällbacka municipalsamhälle. Blasonering:Sköld, delad av silver, vari en blå båt med hissade segel, och av blått, vari en merkuriestav av silver, på vardera sidan åtföljd av en stolpvis ställd fisk av silver med röd beväring (därest dylik skall komma till användning), den högra vänstervänd. Fastställt av Kungl. Maj:t 1948-12-03 och upphört 1965-01-01 då municpalsamhället uppgick i Kville kommun. Denna uppgick 1971 i den nybildade Tanums kommun. Båten och merkuriestaven syftar på kustsjöfarten. Fisken står för fiskerinäringen. Blått och silver betecknar havets färger.

Fjällsjö_vapen.svg.png (21.98 KiB) Visad 918 gånger

Fjällsjö landskommun. Blasonering: I blått fält en av vågskuror bildad ginbalk, åtföljd ovan av en sol och nedan av ett uppskjutande sexberg, allt av guld. Fastställt av Kungl. Maj:t 1950-02-03 och upphört vid kommunen ombildning 1971-01-01, senare fört av Fjällsjö kommun 1971-1973. Fjällsjö uppgick då i Strömsunds kommun. Är en heraldisering av bilden i Fjällsjö sockens sigill. Vågskurorna syftar också på Fjälljön och Fjällsjöälven.

Floda_vapen,_Södermanland_län.svg.png (33.17 KiB) Visad 918 gånger

Floda landskommun (i Södermanlands län). Blasonering: Sköld, kluven av guld, vari en grön ek, och blått, vari en sinistervänd stråle av guld. Fastställt av Kungl. Maj:t 1947-06-13 och upphört 1971-01-01 då Floda uppgick i Katrineholms kommun. Eken kommer från bilden i Oppunda härads sigill. Vänsterstråle av guld i blått fält är från ätten Kaggs vapen, till vilken höred fältmarskalken Lars Kagg.

[tyskaorden]

Folkunga_landskommun_vapen.svg.png (51.81 KiB) Visad 913 gånger

Folkunga landskommun. Blasonering: I blått fält tre ginbalkvist ställda kavlar av silver, överlagda med ett upprest lejon av guld med röd beväpning, allt inom en bård av guld. Antaget 1955-08-22, ej fastställt av Kungl. Maj:t. Upphört 1971-01-01, då kommunen uppgick i Mjölby kommun. Bygger på vapnen för den kungliga Folkungaätten, med tillägg av en bård för att skilja de två vapnen åt. Vapnet komponerades av Svenska kommunalheraldiska institutet.

Folkärna_vapen.svg.png (13.78 KiB) Visad 913 gånger

Folkärna landskommun: Blasonering: I fält av silver en bergshammare och en smidestång i kors, båda svarta. Fastställt av Kungl. Maj:t 1945-02-16 och upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Idag är Folkärna del av Avesta kommun. Bergshammare och smidestång korsade från bilden i Folkärna (Folkere) tingslags sigill från 1594. Bergshammaren står för bergshanteringen och smidestången står för smidesnäringen.

Fridlevstad_vapen.svg.png (42.67 KiB) Visad 913 gånger

Fridlevstad landskommun. Blasonering: I fält av silver ett stolpvis ställt blått svärd mellan två röda mantelhälfter. Antaget 1954-12-20 och ej fastställt av Kungl. Maj:t. Upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Fridlevstad kommun 1971-1973. Då Fridlevstad uppgick i Karlskrona kommun.

[tyskaorden]

Fristad_vapen.svg.png (19.47 KiB) Visad 849 gånger

Fristad landskommun. Blasonering: Sköld indelad i trekanter av grönt och av silver, ordnade på fyra rader. Fastställt av Kungl. Maj:t 1966-06-29 och senare fört av Fristads kommun 1971-1973 då Fristad uppgick i Borås kommun. 1991 registerades vapen för Fristad kommundel i Borås kommun. Visar lägergator med tält på Fristad hed, där Älvsborgs regemente vapenövades.

Frostviken_vapen.svg.png (26.94 KiB) Visad 849 gånger

Frostvikens landskommun. Blasonering: I fält av silver en av vågskuror bildad störtad blå spets, belagd med en frostblomma av silver. Fastställt av Kungl. Maj:t 1958-03-07 och upphört 1971-01-01, senare fört av Frostvikens kommun 1971-1973 då Frostviken uppgick i Strömsunds kommun.

Frökind_vapen.svg.png (13.2 KiB) Visad 849 gånger

Frökind landskommun. Blasonering: I grönt fält ett klöverbladskors av guld. Antaget 1955-07-19, ej fastställt av Kungl. Maj:t. Upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01 och senare fört av Frökind kommun 1971-1973. Kommunen uppgick då i Tidaholms kommun. Klöverbladskorset kommer från bilden i Frökind härads sigill känt från 1639. Vapnet kompnerades av Svenska kommunalheraldiska institutet.

Frösö_vapen.svg.png (23.13 KiB) Visad 849 gånger

Frösö köping. Blasonering: I blått fält en av vågskuror bildad bjälke av silver, åtföljd ovanför av två sexuddiga stjärnor och nedanför av en avbildning av korset på runstenen på Frösön, allt av guld. Tidgare fört av Frösö landskommun 1945-1947, då det övertogs av den nybildade köpingen. Denna uppgick 1971 då man uppgick i Östersunds kommun. Stjärnorna syftar på ön som gammalt kulturcentrum. Korset är från Jämtlands enda och Sveriges nordligaste runsten, rest till minnet av den man som kristnade landskapet. Den av vågskuror bildade bjälken syftar på Storsjön.

[tyskaorden]

Frövi_vapen.svg.png (15.83 KiB) Visad 847 gånger

Frövi köping. Blasonering: Sköld, kluven av blått, vari tre bjälkar av guld, och av silver, vari en stolpvis ställd blå stock med utskjutande, avhuggna grenar. Antaget 1954-11-24 av avgående kommunfulmäktige i Näsby landskommun inför bildandet av Frövi köping. Fastställt av Kungl. Maj:t 1954-12-17 och upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01. Frövi uppgick då i Lindesbergs kommun. Blått fält med tre bjälkar av guld är från vapnet för Hinsebergs-ätten, till vilken hörde de äldsta ägarne till Hinsebergs säteri. Stocken syftar på Frövifors bruk och trämasse- och pappersindustrin.

Färila_vapen.svg.png (34.26 KiB) Visad 847 gånger

Färila landskommun. Blasonering: I blått fält en medelst vågskura, med blå linblomma belagd stam av silver samt däröver en hästsko av guld omslutande en gran av silver. Antaget 1958-03-01, och ej fastställt av Kungl. Maj:t. Upphört 1971-01-01 då Färila uppgick i Ljusdals kommun. Den vågskureavdelad stammen syftar på Ljusnan. Linblomman står för linodlingen. Hästskon står för hästens betydelse för kommunikationerna, jordbruket och skogsbruket. Granen syftar på skogsbruket. Vapnet komponerades av Svenska kommunalheraldiska institutet.

Färnebo-Värmlandsberg-vapen.svg.png (26.75 KiB) Visad 847 gånger

Färnebo landskommun. Blasonering: I rött fält en mulltimmershytta av silver. Fastställt av Kungl. Maj:t 1945-07-31 och upphört vid kommunens ombildning 1952-01-01. Vapnet fördes 1952-1970 vidare av Värmlandsbergs landskommun. Vilken uppgick i Filipstads kommun. Hyttan står för gruv- och hyttrörelsen. En hytta förekommer också i sigillet för Filipstads bergslags masmästarämbete.

[tyskaorden]

Gamla_Uppsala_vapen.svg.png (27.19 KiB) Visad 783 gånger

Gamla Uppsala landskommun. Blasonering: I rött fält en bild av Sankt Erik uppstigande från ett treberg, allt av guld. Fastställt av Kungl. Maj:t 1946-02-15 och upphört vid kommunens ombildning 1947.01.01. Uppgick i Uppsala stad.

Garpenberg_vapen.svg.png (28.99 KiB) Visad 783 gånger

Garpenbergs landskommun. Blasonering: Medelst en fjällskura delat av rött, vari två korslagda yxor av silver, och silver, vari ett kopparmärke mellan två järnmärken, alla röda. Fastställt av Kungl. Maj:t 1946-04-12, och upphört vid kommunens ombildning 1952-01-01. Uppgick i Hedemora kommun.

Gideå_vapen.svg.png (30.1 KiB) Visad 783 gånger

Gideå landskommun. Blasonering: I fält av silver en sig stegrande röd häst. Antaget 1965-05-28, ej fastställt av Kungl. Maj:t och upphört 1971-01-01 då Gideå uppgick i Örnsköldsviks kommun. Hästen symboliserar skogs- och jordbruket. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

Gladhammar_vapen.svg.png (48.85 KiB) Visad 783 gånger

Gladhammar landskommun. Blasonering: I fält av silver ett blått treberg och däröver två stolpvis ställda och bjälkvis ordnade blå kräftor. Fastställt av Kungl. Maj:t 1953-10-09 och upphört 1967-01-01 då Gladhammar uppgick i Västerviks kommun. Kräfta från bilden i Tjusts härads näst äldsta sigill från 1622. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

Glava_vapen.svg.png (6.2 KiB) Visad 783 gånger

Glava landskommun. Blasonering: I sköld kluven av silver och svart, två mot varandra vända skifferhackor av motsatta tinkturer. Fastställt av Kungl. Maj:t 1960-06-30 och upphört 1971-01-01 då Glava uppgick i Arvika kommun. Skifferhackorna symboliserar förekomsten av glimmerskiffer och bearbetningen därav.

[tyskaorden]

Godegårds_landskommuns_vapen.png (11.25 KiB) Visad 705 gånger

Godegårds landskommun. Blasonering: Fält medelst vågskure delat av guld, varin en blå smidestång mellan två blå järntackor, och av blått, varin en båt av guld, i aktern prydd met tre påfågelsfjädrar av guld. Antaget 30 oktober 1953 och upphävt när Godegård uppgick i Motala 1971. Det övre fältet kommer från sigillet för Godegårds bergslag. Den undre delen kommer från vapnet för Urban Hjärne (1641-1724), vilken anlade Godegårds kurort.

Grangarde.jpg (50.45 KiB) Visad 705 gånger

Grangärde landskommun. Blasonering: I fält av silver tre bjälkvis ordnade gröna granar över en med tre järnmärken av silver belagd grön stam. Fastställt av Kungl. Maj:t 22 juni 1944 och upphävt 1971 då Grangärde uppgick i Ludvika. Granarna syftar på ortnamnet och järntecknen på den tidigare järnbrytningen.

Grundsunda.jpg (14.96 KiB) Visad 705 gånger

Grundsunda landskommun. Blasonering: I rött fält en balkvis ställd fisk av silver. Fastställt av Kungl. Maj:t 23 april 1964 och upphört 1971 då kommunen uppgick i Örnsköldsvik. En fisk möjligen en lax förekom i sockensigillet från 1683.

[tyskaorden]

Gustafs.jpg (20.88 KiB) Visad 679 gånger

Gustafs landskommun. Blasonering: I rött fält tre pinglor av guld, ordnade två och en, och däröver en ginstam av guld belagd med en röd krona. Fastställt av Kungl. Maj:t 28 februari 1947 och upphört 1971 då Gustafs uppgick i Säter kommun. Kronan står för det kungliga ursprunget till namnet, nämligen kung Gustaf III. Klockorna står för för mässingsbruket.

Hackas.jpg (24.17 KiB) Visad 679 gånger

Hackås landskommun. Blasonering: I blått fält en uppskjutande, genomgående, krenelerad och med portvalv försedd mur samt däröver en störtad värja med rikt utvecklad handskydd och ett blåss i kors, allt av guld. Fastställt av Kungl. Maj:t 29 juni 1956 och upphört 1971 då kommunen delades upp på Berg och Östersund. Svärdet syftar på det så kallade skånkesvärdet som hänger i den lokala kyrkan och sägs ha tillhört 1400-tals riddaren Örjan Karlsson. Har ingen information om betydelsen av övriga figurer.

Hallingeberg.jpg (24.06 KiB) Visad 679 gånger

Hallingeberg landskommun. Blasonering: I blått fält ett mantelsnitt av silver, belagt med ett grönt cederträd med en röd krona uppträdd på stammen. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 20 januari 1955 och upphört 1971 när Hallingeberg uppgick i Västervik. Trädet med kronan är symbol för Ankarsrum bruk på orten 1787-1878. Cederträdet och tinkturerna är från vapnet för den dåvarande ägaren till bruket bergsrådet Peter Christopher Cederbaum.

[tyskaorden]

Piteal.jpg (12.8 KiB) Visad 299 gånger

Piteå landskommun. Blasonering: I fält av guld en sparre, åtföljd nedan av ett treblad, bägge röda. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 6 november 1952 och upphört 1967 då landskommunen uppgick i staden. Färgerna och sparren är från vapnet Nils Abjörnsson som 1327 fick området som lån. Trebladet är från vapnet för Nicolaus Olai Bothniensis, professor vid Uppsala universitet och ärkebiskop i slutet av 1500-talet. Han var född i kommunen.

[tyskaorden]

Hammerdal.jpg (24.27 KiB) Visad 14 gånger

Hammerdal landskommun. Blasonering: Sköld delad av blått, vari en gående älg av guld med röd beväring, därest sådan skall komma till användning, och guld, vari en blå asp. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 22 juni 1944 och upphörde 1974 då Hammerdal uppgick i Strömsunds kommun. Älgen och aspen kommer från sigillet för Hammerdals tingslag.

Hamrange.jpg (17.33 KiB) Visad 14 gånger

Hamrånge landskommun. Blasonering: Sköld delad i rött, vari tre bjälkvis ordnade sexuddiga stjärnor av silver, och av silver, vari en röd fisk med fenor och tänder av guld. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 23 februari 1951 och upphörde 1969 då Hamrånge uppgick i Gävle stad. Vapnet är baserat på Hamrånge sockens sigill, känt från 1685. Delad sköld samt färgen rött, till åtskilland från vapnet för adliga ätten Giös och staden Lysekil.

Harmanger.jpg (6.51 KiB) Visad 14 gånger

Harmånger landskommun. Blasonering: Sköld delad och överkluven; 1. I blått fält mellan två rundlar ett kapitält I med utbuktningar mot rundlarna, allt av guld; 2. I fält av guld en blå hammare; 3. I svart fält fyra bokstavsstaplar förenade av ett tvärstreck med ett från dettas mitt uppskjutande kors, allt av guld. Vapnet fastställdet av Kungl. Maj:t 30 juni 1967 och upphörde 1971 då Harmånger uppgick i Nordanstigs kommun.

[tyskaorden]

Harplinge.jpg (18.69 KiB) Visad 10 gånger

Harplinge landskommun. Blasonering: I grönt en halmkärve av guld med ett från densamma uppskjutande ospänt armborst av silver och däröver en av vågskura bildad ginstam av silver. Fastställt av Kungl. Maj:t 9 maj 1958 och upphört 1967 då Harplinge uppgick i Halmstad stad. Kärven kommer från sigillet för Halmstad härad. Armborstet användes sedan 1920-talet av Harplinge hembygds- och fornminnesförening. Vågskureavdelad ginstam syftar på läget vid havet.

Havero.jpg (13.99 KiB) Visad 10 gånger

Haverö landskommun. Blasonering: I blått fält en pilhacka och smälttång av silver, stolpvis ställda och balkvis ordnade. Fastställt av Kungl. Maj:t 21 december 1955 och upphört 1971 när Haverö uppgick i Ånge kommun. Pilhackan och smälttången kommer från sockensigillet känt från 1656. Tinkturerna är från Medelpads vapen.

165px-Havero1.jpg (6.46 KiB) Visad 10 gånger

Haverö landskommun. Blasonering: Fält kluvet av blått, vari en slägga av silver, och av silver, vari en blå smidestång. Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t 18 december 1954. Det ersattes 1955 av ovan visade vapnet. Detta berodde på att man hade hittat en färgbild av sigillet där hammaren var av annan typ och skölden inte var kluven.