Sigill för filippinska provinser

[Patrik Öbrink]

San_Pablo_City_Laguna_seal.svg.png (99.31 KiB) Visad 102 gånger

SAN PABLO. Staden har fått namn efter dess skyddshelgon, S:t Paulus av Thebe (även kallad S:t Paulus den förste eremiten). Staden är känd som "City of Buko Pie" (kokospajstaden) och det omgivande området är en av provinsens största producenter av kokosnötter, vilket i sigillet representeras av palmen. Varje år firas Coconut Festival. San Pablo kallas också "City of Seven Lakes" och den vita och blå vågorna symboliserar dessa. Den träbelagda kajen representerar stranden vid den centrala sjön, Sampaloc Lake. Bergen i bakgrunden representerar de omgivande bergskedjorna - Mount Banahaw, Mount Makiling och Sierra Madre - och Laguna Volcanic Field. Historiskt kallades staden San Pablo de los Montes.

Den gröna färgen representerar stadens jordbruksindustri och naturen i området och symboliserar framgång och tillväxt. Gult står för lokalbefolkningens optimism, rika skördar och de glädje som präglar stadens kultur och festivaler. Rött symboliserar mod, heroism och invånarnas beslutsamhet att försvara sin stad och sitt land genom historien.
.

[Patrik Öbrink]

Seal_of_San_Pedro,_Laguna.png (253.83 KiB) Visad 100 gånger

SAN PEDRO. Staden har fått sitt namn efter dess skyddshelgon, S:t Petrus, vilket återspeglas på flera sätt i i sigillet. Vi ser Petri nycklar, apostelns attribut; Jesus gav "nycklarna till himmelriket" till Petrus och de är symboler för auktoritet, tro och ledarskap. Även tupparna är en hänvisning till Petrus; en tupp gol efter att Petrus förnekat Jesus tre gånger. Tupparna symboliserar också vaksamhet, mod och den filippinska traditionen med sabong (tuppkamp), som är populär i regionen. Den filippinska solen är en hänvisning till stadens roll i den filippinska revolutionen. Stadsborna förstås revolutionärerna i grannprovinsen Cavite med mat och gömde många av dem, bl.a. general Mariano Alvarez, Andres Bonifacis änka Gregoria de Jesus, efter spanjorernas motoffensiv. Solen är också en symbol för , framsteg, hopp och en ljus framtid.

Runt om en krans med sampagitablommor, Filippinernas nationalblomma. Den symboliserar renhet, enkelhet, vänlighet och kulturell stolthet. San Pedro har en årlig sampaguitafestival.
.

[Patrik Öbrink]

Santa_Cruz_Laguna.png (104.18 KiB) Visad 100 gånger

SANTA CRUZ. Staden är uppkallad efter det heliga korset och sigilles fyra fält delas av ett kors. Det här är jordbruksbygd, vilket återspeglas i sigillets symboler. I övre vänstra fältet avbildas ett risfält, en man i traditionell hatt som används vid skörd, och en vattenbuffel. Staden är känd för kesong puti, ost gjord på mjölk från vattenbuffel; i april varje år har de till och med en festival för den. Osten avbildas i det nedre vänstra fältet tillsammans med en ostmakare.I det övre högra fältet finns symboler för en annan viktig produkt, kokosnötter. Staden ligger vid Laguna de Bay och fiske är en annan viktig näring, vilket syns i det nedre högra fältet.
.

[Patrik Öbrink]

Santa_Maria,_Laguna_seal.jpg (37.97 KiB) Visad 100 gånger

SANTA MARIA. Det här är den nordligaste kommunen i Laguna och ligger i Sierra Madre. Den bergiga omgivningen avbildas i sigillet liksom de viktigaste näringarna, risodling och kokosnötsodling. Vattenbuffeln symboliserar jordbruk, styrka, uthållighet och lantligt liv. Den representerar böndernas hårda arbete och kommunens beroende av boskap och åkerbruk. Plogen står för odling, jordbearbetning och lantbrukets grund.
.

[Patrik Öbrink]

Seal_of_Santa_Rosa,_Laguna.svg.png (115.27 KiB) Visad 100 gånger

SANTA ROSA. Staden är uppkallad efter S:ta Rosa av Lima, som är dess skyddshelgon. På sigillet avbildas enbart stadens välkomstbåge. Den ursprungliga bågen uppfödes mellan 1859 och 1860, utformad efter Triumfbågen i Paris, och var en ersättning för ett gammalt vakttorn som användes av den spanjorerna för att skydda staden från banditer. Den nuvarande bågen uppfördes 1925. Den lokala skulptören David Dia fick i uppdrag att renovera bågen. 1931. Sedan renoveringen har den inslag av art déco.

Santa_Rosa_Arch,_Laguna,_Jul_2024_(1).jpg (67.51 KiB) Visad 100 gånger

Monumentet har fyra lejonskulpturer som symboliskt är avsedda att vara Santa Rosas väktare. Dessa inslag är ursprunget till Santa Rosas titel som "Lejonstaden i södra Luzon". Det finns en trappa som leder till en alkov, där solstrålar och n flammade fackla finns. På frisen finns reliefer av trumpeterande änglar. Av detta märks dock inget i den stiliserade varianten på sigillet. På stadens flagga finns solstrålarna med.

Flag_of_Santa_Rosa,_Laguna.png (85.27 KiB) Visad 100 gånger

.

[Patrik Öbrink]

Ph_seal_laguna_siniloan.jpg (81.18 KiB) Visad 98 gånger

SINILOAN. Orten tros ha fått sitt namn efter silo, en snara som användes för att fånga vildsvin. Den finns dock inte avbildad i sigillet. Det här är jordbruksbygd, vilket återspeglas i sigillet - plog och viktiga produkter som ris, kokosnötter, lanzones, och calamansi. Fiske är också en viktig näring i kommunen. Kvarnstenarna, gilingan, hänvisar till det ursprungliga namnet Guiling-Guiling som kommer från en legendarisk berättelse där tidiga spanska kolonisatörer frågade malande kvinnor om platsens namn, och kvinnorna svarade att de malde. Bakom avbildas den filippinska solen. Runt allt frihetsbågen som man passerar när man åker in i centralorten.
.

[Patrik Öbrink]

Flag_of_Victoria,_Laguna.png (109.84 KiB) Visad 98 gånger

VICTORIA. Kommunen har fått sitt namn efter Victoria Quirino, dotter till den presidenten Elpidio Quirino under vars presidentskap kommunen grundades. Hon tjänstgjorde också som First Lady eftersom hennes far var änkling. Palmen och det gröna fältet symboliserar jordbruk och kokosnötindustrin. Den höga kokospalmen står för det tropiska landskapet och en av kommunens traditionella näringar. Det gröna gräset representerar fertila odlingsmarker. Victoria är berömd för sin stora anduppfödning. Änderna representerar kommunens viktigaste ekonomiska verksamhet och kulturella identitet.
Fiskarna symboliserar fiske och närheten till Laguna de Bay. Vattnet visar att Victoria har både jordbruks- och vattenbaserad ekonomi. i bakgrunden Sierra Madre.

Därmed avslutas genomgången av sigillen i Laguna.
.

[Patrik Öbrink]

Vi fortsätter med BATANGAS. Liksom grannprovinserna Cavite och Laguna deltog folket i Batangas i upproret mot spanjorerna.

Seal_of_Batangas.png (149.64 KiB) Visad 80 gånger

Segelfartyget symboliserar spanjorernas ankomst och Batangas roll som viktig hamn under den spanska kolonialtiden Provinsen hade flera hamnar som var centrala för galeonhandeln. Den vita hästen står för frihet, mod och styrka. Den symboliserar också invånarnas kämpaglöd och motstånd under kolonialtiden och senare konflikter. Svärdet som delar de två övre fälten representerar rättvisa, försvar och suveränitet. Det påminner om provinsens kamp för frihet och dess bidrag till Filippinernas självständighetsrörelser.

Vulkanen är Taal Volcano, en av Filippinernas mest kända och aktiva vulkaner som ligger i Batangas. Den symboliserar provinsens naturliga skönhet och fertila jord, styrka och motståndskraft. Den breda gula balken som skiljer den övre och nedre delen är dekorerad med vita pärlor. Den representerar rikedom, enhet och Batangas ekonomiska betydelse (jordbruk, fiske och industri). Grenarna med lagerblad bredvid årtalet 1581, året då Batangas grundades som spansk pueblo, symboliserar seger, ära, prestige och fred. Bakgrundsfärgerna blått, rött och vitt är hämtade från den filippinska flaggan.

Flag_of_Batangas_(2023).jpg (47.98 KiB) Visad 80 gånger

[Patrik Öbrink]

Det gamla sigillet, som var i bruk från 1950 till 2009, då dåvarande guvernören, skådespelerskan Vilma Santos beslutade att byta ut det. Apelsinerna står för den jordbruksprodukt som Batangas är mest känd för, citrusfrukter.

Batangas_Prov_seal_final.svg.png (131.62 KiB) Visad 69 gånger

[Patrik Öbrink]

Agoncillo_Batangas.png (180.44 KiB) Visad 68 gånger

AGONCILLO. Uppkallad efter Felipe Agoncillo, advokat och filippinsk representant vid förhandlingarna i Paris som ledde till Parisfördraget (1898), vilket avslutade det spansk-amerikanska kriget. Insatsen gav honom titeln ""outstanding first Filipino diplomat." Han föddes i närbelägna Taal. Kommunen ligger vid Taalsjön där Taal Volcao ligger, vilket återspeglas i sigillet. Fiskarna är tawilis (Sardinella tawilis), en liten sardinfisk som är endemisk för Taalsjön. Den symboliserar kommunens huvudsakliga fiskerinäring, lokal stolthet och den unika biologiska mångfalden i sjön. Tawilis är en viktig del av den lokala kulturen och ekonomin, och firas årligen under Tawilisfestivalen. Frukten i mitten är en guava, kommunens viktigaste produkt och en symbol för jordbruket. Palmerna betonar tropiskt klimat, kustnära miljö och den gröna, frodiga naturen i regionen.
.

[Patrik Öbrink]

Alitagtag_Batangas.png (161.57 KiB) Visad 55 gånger

ALITAGTAG. Facklan på toppen av en bambustam symboliserar upplysning, kunskap, frihet och andlig vägledning. Den röda lågan står för passion, offer och energi. Namnet "Alitagtag" kommer frånordet alinagnag som betyder "ett litet tydligt ljus" – facklan anknyter direkt till detta och representerar det "ljus" som kommunen vill sprida. Solstrålarna symboliserar hopp, framtidstro och oberoende och är en hänvisning till Batangas roll i upproret mot spanjorerna. Gult står för rikedom, generositet och ljus.

Till vänster syns en representation av Den heliga korset av Alitagtag (Mahal na Poong Santa Cruz ), en vördad relik som lockar pilgrimer och är en viktig religiös och historisk symbol för området. Sublidansen, en viktig lokal tradition, är också kopplad till detta heliga kors.

På den högra sidan finns symboler för jordbruk och kommunens viktigaste produkter - ris och mango. Frukten är sålunda mango. Ovanför avbildas en bilaao, en traditionell vävd korg som används vid skörd av ris.
.

[Patrik Öbrink]

Municpality_of_Balayan_logo.png (218.34 KiB) Visad 45 gånger

BALAYAN. Namnet från ordet balayan som betyder "att gå förbi risfältet, från en korg till en annan". Övre vänstra fältet representerar den viktiga sockerindustrin. I fältet til höger finns symboler för fisket och tillverkningen av Batong Balayan, en traditionell fermenterad sardellsås som används i matlagning och som dip (bl.a. när man äter mango). I lerkrukorna (tapayan) blandas först fisk (oftast sardeller) med sätt och lämnas att fermenteras i 4-6 månader. Slutprodukten tappas upp i flaskorna. I det röda fältet avbildas en traditionell hatt, salakot, som används på risfältet.
.

[Patrik Öbrink]

Balete_Batangas_municipal_seal.jpg (29.53 KiB) Visad 18 gånger

BALETE. Ligger vid Taalsjön och fiske är en mycket viktig näring. Trädet representerar ett baleteträd (en typ av stryparfikon). Enligt lokal folktro har kommunen fått sitt namn efter det stora antalet baleteträd som växte i området under den tidiga bosättningen. Triangeln och stjärnorna har en koppling till Filippinerna och den filippinska revolutionen. Stjärnorna symboliserar Filippinernas tre huvudregioner och triangeln var en viktig symbol för revolutionärerna. Den mörkblå färgen representerar det djupa, öppna vattnet i Taalsjön och dent ljusblå symboliserar dels himlen, dels de grundare, klara sötvattensområdena nära stranden.
.