Källkritik

[Hans]

Davian,

Kan du inte skapa en tråd om källkritik? Jag tror att jag har det lite i blodet men vill gärna höra i grov drag vad den formella utbildningen säger.

Både folk på Insta, Tik-Tok och FB håller med mig så det måste stämma.

MVH

Hans

[Davian]

Det är ju inte så stor skillnad på källkritik idag och från Weibulllianska tiden. Jag personligen är ganska mycket Weibullian. Den största skillnaden på källkritik idag och förr är att man idag inte är lika tvingad att leta i arkiv osv som säg 2005 eftersom så mycket är antingen digitaliserat eller har fler författare och forskare.

1993 var man hänvisad till typ Bra böckers lexikon eller Nationalencyklopedin om man ville veta något. Det som gör Wikipedia mer trovärdigt än NE är att NE skrivs av ett fåtal experter och ytterst sällan källhänvisas det i uppslagen där. Wikipedia däremot kräver ordentliga källor och eftersom varje person kan skriva in egna texter med källor så är slutresultatet ett mycket trovärdigare uppslagsverk. För de som skriver texter om tex karolinsk krigföring är personer som är intresserade av ämnet och därmed har tillgång till riktiga källor.

tar vi Karoliner som exempel har uppslaget på wikipedia högvis med referenser till böcker skrivna av professionella historiker och forskare. https://sv.wikipedia.org/wiki/Karoliner

Här är vad som Nationalencyklopedin har att säga om desamma.

men undantag förekommer såklart och i god källkritisk anda ska man såklart läsa NE och Wikipedia och de referenser de anger. Men om man bara har 1 källa att gå på, eller bara får lämna 1 källa till något, kommer Wikipedia vara säkrare än någon annan källhänvisning som inte är specialiserad.

En annan skillnad på dagens källkritik och säg 30 år sen är att man idag i många fall försöker arbeta lite mer tolkande av källor. Man avskriver inte kategoriskt saker som inte finns belagda längre, utan de hamnar i en slags spekulativ fåra. Därav att så många arkeologiska föremål kallas för rituella. Eller som vi pratar om halvhistoriska gestalter idag som tex Ragnar Lodbrok. För vi vet att vi inte vet, men vi vet såpass mycket att vi inte kan utesluta vad vi inte vet.

[Hans]

Tack Davian, skall jag kopiera detta och flytta till lämplig plats? Typ Historiska källor & litteratur. Vi har redan några trådar om detta där, skall jag bygga på en eller skapa en ny?

MVH

Hans

[Davian]

tja, det går ju inte att skriva så mycket mer om den källkritiska metoden än såhär :p jag tänker att det blir en tråkig tråd på historiska källor avdelningen.

[South End Court]

Man kan ju spinna vidare på vad som är ett argument och vad som är en opinion.

/South End Court

[koroshiya]

För att utveckla något av Davians avslutning, så är det uppenbart att det är så att gamla böcker innehåller sanningar som vi inte kan verifiera. Så är det exempelvis med bibeln. Någon gång ibland hittar man ett arkeologiskt fynd som tycks bekräfta viss fakta, och vi har ingen anledning till att tro att man har hittat allt, då skulle ju inget nytt kunna hittas.

Slutsatsen blir att det finns andra faktabitar i boken som stämmer, men som det inte finns arkeologiska bevis för. Det där påverkar förstås vår uppfattning om infon, och skapar möjlighet till att skriva biblisk historia, vilket också görs. Oavsett hur källan är, är det också i princip den enda vi har från dessa små samhällen.

Obs, jag menar inte att det innebär att man ska tro på diverse mirakler eller smått omöjliga händelser, men att bygga något sammanhängande av det som finns. Viss konstaterad fakta är också väldigt trivial. Jämför med Jasper Fforde's böcker om Thursday Next. Swindon finns i böckerna, och Swindon finns i verkligheten. Det betyder inte att det finns en parallell bokvärld, med litterära figurer som vakar över böckers innehåll.

Exempelvis är det nog få historiker som tror att någon sorts urgammal lag hittades när Josia var kung, istället tolkar man det som att det var en medveten reformrörelse och utveckling av det som skulle bli judendomen. Att hänvisa till gamla regler är också ett välkänt knep för att få folk att köpa något nytt.

Ta högsta domstolen i USA t.ex. som fixar konstitutionella nytolkningar gömda bakom ordet originalism, alltså vad som egentligen ursprungligen menades med en text. Med det ordet kan man säga till folk att det egentligen alltid har varit så här, och ändra på tidigare prejudicerande domstolsutslag.

I ett landskap där vi inte har någon kunskap riskerar vi också att gissa fel. Anta t.ex. att uppteckningar om allsvenskan för år 2001 försvann, och så frågar vi historikerna vilka som vann. Ingen skulle gissa på Hammarby, fast de gjorde det i verkligheten, istället skulle de säga, IFK Göteborg, Malmö FF eller AIK.

Om wiki... kan man ens ändra en text där? Man får ändra tre gånger, så andra kan som jag ser det ändra tillbaka tre gånger efteråt, och så är man kvar där man började. Jag lade ned att skriva där efter ett antal meningsutbyten med stockkonservativa, fast viss text skriven av mig finns kvar efter många år. Men självfallet måste någorlunda öppen information vara bättre än att bara ha en källa, såsom en lärare, vilken är i en utmärkt position för att kunna slå i barn det ena och det andra.

[Davian]

Man kan ju spinna vidare på vad som är ett argument och vad som är en opinion.

/South End Court

I många fall är de samma sak, även när de backas upp av fakta. Tex kan man argumentera för att S-103 har en genialisk konstruktion pga bristen på torn, vilket gör den lägre. Man kan också argumentera för att det är en meninglös konstruktion pga bristen på torn, vilket skapar svårt med rotation.

[Hans]

Sedan är det väl också frågan om selektivt urval i sin argumentation.

MVH

Hans

[Markus Holst]

Sedan är det väl också frågan om selektivt urval i sin argumentation.

MVH

Hans

Amen

[koroshiya]

Var tid vill också lyfta fram sin egen favorithistoria. Jag läste en gång denna bok - "Den svenska kyrkans utveckling från S:t Bernhards tidevarv till Innocentius III:s " av K B Westman, från år 1915. Den kändes hopplöst föråldrad. Erik den Helige framstod nästan som Per Albin Hansson, nej det var väl elakt sagt, men Westman beskriver ett 1100-tal som var ganska ordnat, där kungar försökte genomföra program och annat.

Boken ingick i en valfri läskurs, alltså att man själv fick välja ämne med en given litteraturlista, så man var inte tvungen att läsa denna bok, om man inte ville.

En modern genomgång av tidig kyrka och kungars politik hade tämligen säkert sett ganska annorlunda ut.

Folk kommer alltid att ha olika uppfattningar om vad som är intressant att undersöka, även när de tittar på samma händelser, och vi vet alla att det kommer att råda olika uppfattningar om dessa, även om källorna är desamma.

[South End Court]

Visst finns det forskare och nobelpristagare inom vetenskap som biologi, kemi och fysik som skriver direkt på Wikipedia sidor. De kan till och med ha skapat dem, då ingen annan på jorden kan ämnet och de vill bara sprida kunskap. Det finns forskare som har Youtubekanaler likaså och forskare som inbjuds till Youtube kanaler och kan ge information som inte finns tillgänglig någon annanstans, åtminstone inte på nätet men kan man inte ämnet man skriver om är det helt förkastligt att länka till Wikipedia i en mer vetenskaplig text utanför ett forum.

Humaniora och psykologi en lite grann annan sak, då saker ofta inte går att bevisa. Det är heller inte livsviktigt vad för vanor en viss kung hade eller inte hade, eller hur svärden såg ut, även om det är intressant och betyder något för historieskrivningen och sedan påverka någonting.

Var tid vill också lyfta fram sin egen favorithistoria. Jag läste en gång denna bok - "Den svenska kyrkans utveckling från S:t Bernhards tidevarv till Innocentius III:s " av K B Westman, från år 1915. Den kändes hopplöst föråldrad. Erik den Helige framstod nästan som Per Albin Hansson, nej det var väl elakt sagt, men Westman beskriver ett 1100-tal som var ganska ordnat, där kungar försökte genomföra program och annat.

Ja det följer också värderingar med tiden och ändras därefter och det finns olika samtida åsikter om vad olika människor tycker borde vara sant. Wikipedia är inget undantag men vissa ytligare saker är så genomforskade att Wikipedia är lika bra som något annat och man känner sig onödig som tänkande människa för nästan allt finns ju på Wikipedia vilket jag undrar om det kan delvis ha bidragit till forumdöden. Jag är glad att Skalman forfarande finns. Wikipedia är mest bara information. Det är aldrig speciellt bra formulerat så poängerna som man ofta behöver hittar man i stället i böckerna eller artiklarna som det refereras till men det är ju också redan där bara ett fåtal. Många står kvar i bokhyllorna eller ligger på andra sidor på nätet.

Tittar vi på wikipediasidor som handlar om heta konfliktområden och krig så länkas det i vart och vartannat ord till närliggande ämnen. Texten blir i det närmaste oläslig. Det är en djungel som inte liknar en riktig publikation alls. Den uppdateras dagligen och går i vågor, speciellt när det händer någonting just nu och alla är arga. En sak skrivs i dag men är ändrad i morgon.

I många fall är de samma sak, även när de backas upp av fakta. Tex kan man argumentera för att S-103 har en genialisk konstruktion pga bristen på torn, vilket gör den lägre. Man kan också argumentera för att det är en meninglös konstruktion pga bristen på torn, vilket skapar svårt med rotation.

Ja, om man säger argumenterar det ena mot det andra i samma diskussion.
Jag menade ett riktigt argument som man sedan kan gå med, i stället för oponion där jag skulle ha skrivit åsikt.

Att ha en hypotes eller teori som man föreslår.
Bevis och evidens samlas in.
Infon ligger öppen för alla och man är själv medveten och helt öppen för att man kan ha haft fel.
Andra med kunskaper i ämnet ifrågasätter och försöker motbevisa det. Teorin testas upprepat.
Står den emot kritiken och tester har man ett riktigt argument.

I bland när man har en åsikt kan man ha ett argument utan att man vet om det. Då kvalificerar det sig som ett argument. Inte bara som en åsikt.

/South End Court

[Hans]

Referentgranskning eller Peer review.

Så för att bekräfta din tes, relaterat till en Wiki-artikel:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Referentgranskning
https://en.wikipedia.org/wiki/Peer_review

MVH

Hans

[Stefan Lundgren]

von Ranke är stamfadern till källkritiken och det fick vi lära oss i en kurs i ekonomisk historia, den som hade föreläsning var Göran Rydén, numera professor.

Stefan

[koroshiya]

von Ranke är stamfadern till källkritiken och det fick vi lära oss i en kurs i ekonomisk historia, den som hade föreläsning var Göran Rydén, numera professor.

Stefan

Ja, men det tidigare ursprunget är faktiskt kyrkans juridiska problem. Eftersom det fanns förfalskade dokument var det viktigt för prelater att kunna förklara varför vissa dokument var äkta, och varför vissa var senare förfalskningar.

Von Ranke utvecklade dock det här väldigt mycket, och anses/ansågs nog som ämnets grundare i modern tid, oavsett vilken typ av historia det är, fast kanske inte i UK. Deras historiker är mer inne på att det är en konst - det är inte en artskillnad - men det har ändå funnits en viss skillnad.

För den sakens skull tror jag att brittiska historiker finner det lättare att spejsa ut. De säger inte, så här var det, men, så här tror jag.

Ett väldigt bra exempel är boken om Heliogabalus av Harry Sidebottom - det är historia från öarna i sitt esse. Mycket läsvärd.