Svenska landskapsvapen

[tyskaorden]

Den första serien av landskapsvapen skapades till Gustav Vasas begravning 1560 och inkluderade då de finska landskapen. Här skall jag dock nöja mig att presentera den moderna vapenserien för landskapen inom Sveriges nuvarande gränser. De finska landskapen kommer att få en egen tråd.

Blekinges_vapen_crowned.svg.png (114.76 KiB) Visad 1217 gånger

Landskapens vapen kan förses med en hertigkrona här visad för Blekinge. Blasonering: I blått fält en ek med tre kronor uppträdda på stammen, allt av guld. Vapnet skapades till Karl X Gustafs jordfästning 1660. Att trädet skulle vara en ek fastställdes först 1944. De tre kronorna var troligen en symbol för att landskapet 1660 nyligen kommit under svenskt styre och en markering mot Danmark.

Bohusläns_vapen.svg.png (27.22 KiB) Visad 1217 gånger

Bohuslän. Blasonering: I fält av silver en krenelerad röd fästning, försedd med ett krenelerat rött torn och två portar av guld med svarta gångjärn och lås samt åtföljd till höger av ett blått svärd och till vänster av ett mot fästningen upprest blått lejon med tunga, tänder och klor av guld. Även detta vapen skapades till jordfästningen av Karl X Gustaf 1660. Då det var brådska tog man helt enkelt staden Kungälvs vapen och gjorde det till vapen för landskapsvapnet. När landskapsvapnet slutligen fastställdes 1962 skedde en differentiering vad det gällde färgerna för att skilja det från Kungälvs vapen. Fästningen syftar på Bohus fästning som uppfördes i Kungälv i början av 1300-talet. Svärdet och lejonet tillfördes Kungälvs vapen för att skilja det från andra städers vapen.

250px-Dalarnas_vapen.svg.png (17.91 KiB) Visad 1217 gånger

Dalarna. Blasonering: I blått fält två korslagda dalpilar av guld med silverspetsar och mellan dessa en öppen krona av först nämnda metall. Baserad på landskapets sigill från 1521 som visade två pilar mellan ovan bokstaven G och en eller flera kronor. De sk dalpilarna lär ha skapats under inrådan av Gustaf Vasa. Kronan torde syfta på kungen själv.

[tyskaorden]

Dalslands_vapen.svg.png (18.75 KiB) Visad 1216 gånger

Dalsland. Blasonering: I fält av silver en gående röd tjur med beväpning av guld, därest dylik skall komma till användning. Skapat till Gustav Vasas liktåg 1560. Då beskrevs djuret som en oxe med i en vapenbok från 1562 avbildades djuret som en tjur. En revision ledde till att i fastställelsen 1942 skrevs in att det skulle vara en tjur. Syftar förmodlingen på den bokskapsskötsel som landskapet var känt för.

Gotlands_vapen.svg.png (23.17 KiB) Visad 1216 gånger

Gotland. Blasonering: I fält av silver en gående röd tjur med beväpning av guld, därest dylik skall komma till användning. Baserat på ett sigill från 1280 och syftar på att ön var känd för fåravel.

Gästrikland_vapen_.svg.png (24.79 KiB) Visad 1216 gånger

Gästrikland. Blasonering: I ett med blå kulor bestrött fält av silver en röd älg med gyllene beväring. Skapat till Gustav Vasas liktåg 1560. Älgen hade länge diskuterats att användas som vapen för ett landskap och att det blev Gästrikland är en slump. Kulorna lades senare till som en dekoration.

[tyskaorden]

Hallands_vapen.svg.png (26.6 KiB) Visad 1215 gånger

Halland. Blasonering: I blått ett upprest lejon av silver med röd beväring, därest dylik skall komma till användning. Vapnet skapades till Karl X Gustavs jordfästning 1660. Inget sigill är känt före övergången till Sverige. Det finns flera teorier kring att man valde ett lejon, möjligen syftar det på vapnet för Bengt Algotsson vilken var hertig av Finland och Halland. Eller att det är det sk Göta lejon från riksvapnet. En tredje teori är att det kommer från Karl X Gustavs vapen.

Hälsinglands_vapen.svg.png (20.37 KiB) Visad 1215 gånger

Hälsingland. Blasonering: I svart fält en gyllene bock med röd beväring. I det äldsta vapnet från Gustav Vasas liktåg 1560 visas en tambock stående på alla fyra ben. Dock kom den snart att bli en på bakbenen stående stenbock, såsom bockar brukar avbildas i kontinental heraldik. Så fastställdes också vapnet år 1938.

Härjedalens_vapen.svg.png (9.2 KiB) Visad 1215 gånger

Härjedalen. Blasonering: I fält av silver en framifrån sedd svart räckhammare med röd skaftända, åtföljd till höger av en svart smidestång och till vänster av två stolpvis ordnade och ställda svarta smideshammare med röda skaft, den övre störtad. Härjedalen övergick till Sverige efter freden i Brömsebro 1645 och inget vapen kom att skapas inför Karl X Gustafs begravning 1660. Ett sigill är dock känt sedan 1647 och det kom att brukas i vapenform i slutet av 1700-talet. Vapnet fastställdes dock officiellt först 1885. Symboliserar näringslivet i området bl.a. järnframställning.

[tyskaorden]

Jämtlands_vapen.svg.png (35.78 KiB) Visad 1211 gånger

Jämtland. Blasonering: I blått fält en gående älg av silver med en lyftande falk på ryggen och i posten åtföljd av en vänstervänd, upprest hund, båda av guld. Vapnet skapades till Karl X Gustavs begravning 1660. Det bygger på ett sigill som skapades i Köpenhamn 1635 och visar tre djur. Vilka de var diskuterades länge tills man slutligen tolkade de som en älg som angrips av en varg och en örn. Vargen kom senare att omtolkas till en hund och örnen till en falk och att sigillet visar en jaktscen. Syftande på att Jämtland var känt för jakt. Men uppenbarligen visste man inte i Köpenhamn att man inte jagar elk med falk.

Lapplands_vapen_.svg.png (26.16 KiB) Visad 1211 gånger

Lappland. Blasonering: I fält av silver en stående röd vildman med grön björklövskrans på huvudet och kring länderna, hållande i höger hand en på axeln vilande klubba av guld. Vildmannen dök upp på kröningsmynt för Karl IX år 1607. Den förekom också i kungens begravningståg år 1612, där den beskrevs som svart. Som sådan färgad angavs den också i ett förslag 1930, det vann dock inte gehör och 1949 blev färgen röd. Valet av en vildman som symbol för landskapet kan vara influerat av Olaus Magnus Carta Marina som längst i norr visar ryssdödaren Starkard. Det kan också stå för vildmark i allmänhet.

[tyskaorden]

Medelpads_vapen.svg.png (10.85 KiB) Visad 1206 gånger

Medelpad. Blasonering: Medelst vågskuror fyra gånger delat av blått, silver, rött, silver och blått. I Gustav Vasas liktåg 1560 företräddes Medelpad av ett annat vapen en svart bäver i fält av silver. Troligen syftande på ett jaktbyte från landskapet, det var inte så lyckat heraldiskt sett och kunde förväxlas med Värmlands äldre vapen som visade en svart järv i fält av silver. Båda vapnen kom därför att bytas ut på 1570-talet och Medelpad fick ett vapen med strömmar förmodligen symboliserande Ljungan och Indalsälven. Den senaste fastställelsen skedde år 1941.

Norrbottens_vapen.svg.png (14 KiB) Visad 1206 gånger

Norrbotten. Blasonering: Sju gånger medelst vågskuror av blått och guld styckat fält med en blå vänster snedstam. Norrbotten är inte ett av de historiska landskapen och började betraktas som ett eget landskap först sedan Norrbottens län brutits ut ur Västerbottens län år 1810. Ett vapen fastställdes först 1995, och symboliserar Torneå, Kalix, Lule och Pite älvar som flyter ut i Bottenviken.

[tyskaorden]

Närkes_vapen.svg.png (38.89 KiB) Visad 1204 gånger

Närke. Blasonering: I rött fält två korslagda pilar av guld med spetsar av silver, i varje vinkel åtföljda av en ros av silver. Vapnet stammar från den äldsta vapenserien från 1560-talet. Orsaken till motivvalet är okänt.

Skåne_landskapsvapen.svg.png (30.4 KiB) Visad 1204 gånger

Skåne. Blasonering: I guldfält ett rött, avslitet griphuvud med blå krona och med blå beväring, därest dylik skall komma till användning. Vapnet skapades 1660 till Karl X Gustavs begravning. På förslag från riksrådet Gustav Bonde tog man vapnet för landskapets största stad Malmö. Till skillnad från stadens vapen gjordes fältet guld istället för silver.

Smålands_vapen.svg.png (27.99 KiB) Visad 1204 gånger

Småland. Blasonering: I gyllene fält ett rött lejon med blå beväring, därest sådan skall förekomma, och hållande i tassarna ett uppåtvänt rött armborst med pilspets av silver samt båge och strängar svarta. Vid Gustav Vasas begravning 1560 företräddes landskapet av ett annat vapen med en småländsk knappharka (en variant av armborst) mellan två rosor. Detta ersattes troligen redan vid Johan III:s kröning 1569 av dagens vapenbild. Orsaken till detta är icke känt men kanske tyckte kungen som låg i krig med Danmark att gränslandskapet behövde ett lejon som försvarare.

[tyskaorden]

Södermanlands_vapen.svg.png (37.37 KiB) Visad 1200 gånger

Södermanland. Blasonering:I fält av guld en upprest svart grip med röd beväring, därest sådan skall komma till användning. Vapnet infördes vid Gustav Vasas begravning 1560. En grip var ett välkänt fabeldjur och brukat i heraldiken, och man ansåg säkert att det var en passande symbol för ett centralt och viktigt landskap.

Upplands_vapen.svg.png (22.6 KiB) Visad 1200 gånger

Uppland. Blasonering: I rött fält ett riksäpple av guld. Ett riksäpple valdes som symbol för Uppland vid Gustav Vasas begravning 1560. Det symboliserar Uppland som säte för den världsliga och andliga makten i riket. Gustav Vasa begravdes också i Uppsala domkyrka.

Värmland. Blasonering: I fält av silver en blå örn med röd beväring. Vid Gustav Vasas begravning 1560 förde Värmland ett annat vapen en svart järv i fält av silver. Detta kom sedan att bytas ut möjligen på initiativ av Erik XIV och Värmland fick ett örnmotiv. Färgerna har dock varierat under tiderna i slutet av 1600-talet gjordes örnen svart i fält av silver eller guld. I fastställelsen 1936 återgick man till de ursprungliga färgerna en blå örn i silver fält.

[tyskaorden]

Västerbottens_vapen.svg.png (31.03 KiB) Visad 1172 gånger

Västerbotten. Blasonering: I med 6-uddiga stjärnor av guld bestrött blått fält en springande ren av silver med röd beväring. Redan i Gustav Vasas liktåg 1560 representerades Västerbotten av en ren. I den första avbildningen från 1562 står renen upp på bakbenen som djur brukar i heraldiken. Nämnas bör att detta förmodligen var första gången en ren förekom i heraldiken. På 1590-talet börjar fältet bakom renen dekoreras med stjärnor, vilka senare kom att formas till stjärnbilden Karlavagnen som användes för att beteckna det nordliga läget. I den senaste vapenfastställelsen från 1939 bestämdes att stjärnorna skulle vara spridda över skölden och att renen skulle vara springande.

Västergötlands_vapen.svg.png (30.09 KiB) Visad 1172 gånger

Västergötland. Blasonering: I av svart och guld ginstyckat fält ett lejon av motsatta tinkturer med röd beväring, därest dylik skall komma till användning, i övre vänstra och i nedre hörnet av fältets svarta del åtföljt av en stjärna av silver.
När landskapsvapnen skapades 1560 till Gustav Vasas begravning valde man ett lejon det främsta vapendjuret för det näst Uppland främsta landskapen. Dock kan nämnas att ett lejon i styckad sköld var vapnet för en västgötsk lagman från 1200-talet. Vapnet har i stort sätt varit oförändrat sedan 1560, i bland har dock stjärnorna varit fyra stycken. Intressant nog lär Erik XIV har föreslagit att vapnet skulle ändras till "en blå grip i vitt fält". Detta slog inte igenom och lejonvapnet fastställdes vid revisionerna av landskapsvapen 1885 och 1942.

Västmanlands_vapen.svg.png (12.67 KiB) Visad 1172 gånger

Västmanland. Blasonering: I fält av silver ett blått, uppskjutande treberg med tre röda lågor. I den första vapenserien från 1560 förde Västmanland ett brinnande berg. Symboliserande Sala silvergruva, detta hängde samman med legenden om trolleld som markerade metallfyndigheter. På kartor kunde också malmfyndigheter symboliseras av ett brinnande berg. Med tiden kom bergens antal öka till tre, i bland tom utformade som vulkanliknande. På 1930-talet föreslog hembygdsforskaren och direktören Erik Fält en återgång till ett brinnande berg. Detta vann inte gehör hos befolkningen i Västmanland och efter en diskussion fastställdes en kompromiss med tre berg 1943.

[tyskaorden]

Ångermanlands_vapen.svg.png (20.25 KiB) Visad 1169 gånger

Ångermanland. Blasonering: I blått fält tre bjälkvis ställda laxar av silver över varandra, den mellersta vänstervänd, samtliga med röd beväpning, därest dylik skall komma till användning. Redan i den första vapenserien från 1560 representeras Ångermanland av en lax. Denna var dock en och hoppade över ett nät. Under Johan III:s tid blev dock laxarna tre och nätet försvann. Den senaste vapenfastställelsen skedde 1941.

Ölands_vapen.svg.png (22.42 KiB) Visad 1169 gånger

Öland: Blasonering: I blått fält en gående hjort av guld med rött halsband och röd beväring, därest sådan skall komma till användning. Hjortvapnet förekom i Gustav Vasas liktåg 1560. År 1569 fick änkedrottningen Katarina Stenbock Åland som förläning. Då infördes ett vapen för denna ögrupp som visade två rådjur i fält bestrött med rosor. Rätt snart kom detta vapen att förväxlas med det snarlikt lydande Öland. Och 1880 fastställdes Ölands vapen som två rådjur i ett fält bestrött med nio rosor. dock kom man vid vapenrevisionen på 1900-talet underfund med förväxlingen och 1944 återtogs hjortvapnet där den försågs med ett halsband och hornen och klövarna gjordes röda. Vid samma tid antyddes till finska myndigheter att även Åland borde återta sitt ursprungliga vapen. Detta ville man inte göra med följd att de två landskapen i dag har snarlika vapen, Ålands hjort saknar dock halsband och den röda färgen på horn och klövar.

Ölands-Ålands_vapen.svg.png (93.53 KiB) Visad 1169 gånger

Vapnet med rådjur och rosor. Blasonering: I blått fält tvänne öfver hvarandra gående rådjur, guld, samt nio fembladiga rosor, silfver, i tre rader.

Östergötland_vapen_.svg.png (39.16 KiB) Visad 1169 gånger

Östergötland. Blasonering: I rött fält en gyllene grip med drakvinge och draksvans samt med blå draktunga och beväpning, i vart av sköldens hörn åtföljd av en ros av silver. I Gustav Vasas liktåg 1560 företräddes Östergötland av två vapen ett för området väster om Stångån (Västanstång) och ett för området öster därom (Östanstång). Västanstång förde en drake och Östanstång ett lejon i delat fält. Båda vapnen hade rött och guld som huvudfärger. Orsaken till att man hade två vapen beror på att västra delen med Vadstena som huvudsäte i Gustav Vasas testamente var huvuddel i sonen Magnus hertigdöme, det drogs dock snart in på grund av Magnus sinnessjukdom och behovet av två vapen bortföll. 1884 fastställdes ett vapen där djuret kallades grip med drakvingar och draksvans. Möjligen har detta vapendjur uppstått genom en sammanslagning av Västanstångs drake och Östanstångs lejon. Under 1900-talets vapenrevision höjdes röster om att återgå till den ursprungliga draken. Diskussionen kring detta fördröjde den nya fastställelsen till 1972 då hade gripen med drakvingar och draksvans segrat.

Västanstång_vapen.svg.png (65.85 KiB) Visad 1169 gånger

Västanstångs vapen.

Östanstång_vapen2.svg.png (47.41 KiB) Visad 1169 gånger

Östanstångs vapen.

[Davian]

Det är väldigt intressant med heraldik och man ser hur genomtänkt och bra systemet fungerar. Dels för att man lär sig snabbt hundratals symboler, men dels för vi i stort sett har haft samma landskapsvapen i 500 år.

Östanstång vapen är riktigt snyggt. Likadant Västanstångs., samt Östergötlands. Som smålänning är jag ju partisk till lejonet med armborst. Tyvärr är manschettknapparna från Skultuna väldigt fula därav.

[tyskaorden]

Ja det är ett väl uttänkt system för identifikation. Kan även nämnas att landskapsvapnen från och med 1600-talet kom att utgöra huvudmotivet på fanorna för arméns regementen. De brukas också idag i Försvarsmaktens heraldik.