Om Heliga Stolen, Katolska Kyrkan och påven

[Patrik Öbrink]

Bland alla tusentals helgon måste väl finnas några som man glömt bort och därför varken tillber eller dyrkar?

Vår egen Erik den Helige lär väl inte heller ha passerat nålsögat till helgonstatus då Pontifex Maximus hade åsikter om hans levene. Men i Sverige blev han likväl helgon.

Det finns massor av helgon som fallit i glömska och därför inte vördas, inte minst i Sverige där det under medeltiden fanns många lokalhelgon vars kult de styrande försökte kväsa efter reformationen. Men i t.ex. helgonlitanian för Nordens helgon ber vi om alla nordiska helgons förbön, kända och okända, ihågkomna och bortglömda. Kyrkan vördar även helgon som inte formellt är kanoniserade eftersom vi inte vet något om dem, helt vanliga människor som levt ett gudfruktigt liv.

Ofta uppstod det spontant lokala helgonkulter. Så var det t.ex. med tronpretendenten Holmger, som efter slaget vid Sparrsätra 1248 flydde norrut, blev tillfångatagen i Gästrikland och halshöggs. En helgonkult uppstod i Gästrikland (som då fortfarande var en del av Uppland), norra Uppland och Skokloster (där Holmger ligger begravd). Utanför Gävle har arkeologerna hittat processionsstavar från denn kult och i Björklinge norr om Uppsala har man hittat resterna av ett kapell helgat åt Holmger. Mirakler kopplade till Holmger omnämns i Erikskrönikan.

Ett annat lokalt helgon som man kanske inte associerar till goda gärningar är Engelbrekt. Efter mordet på honom uppstod en helgonkult i Örebro.

Holmgers gravtäcke, som är försedd med texten: "Född av svearnas lysande kungastam blev Holmger, ett föredöme i goda seder, slagen av den bittra döden och ligger här med avhugget huvud. Men en kristlig död visar sig skön genom talrika under."

[a81]

Vad ska man tro om det uppländska helgonet Karlung av Roslagen? Jag tycker att det verkar oklart om han liksom hör samma med kristnandet på 1000-talet eller om han är senare, alltså 1100-tal som Erik den helige eller 1200-tal som Holmger Knutsson...

Det som står och sankt Karlung på Wikipedia är lite snurrigt. Karlung kan inte både ha "levt på 1200-talet" och ha varit "Roslagens apostel". Roslagen måste ju ha kristnats redan på 1000-talet.

Se även Wikipedia:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Karlung_av_Roslagen

[Patrik Öbrink]

Den bistra sanningen är att ingen riktigt vet. En professor som forskat om helige Karlung lär ha yttrat att "Om Sankt Karlungs person vet vi mindre än ingenting". Det finns teorier om att han var "Rosalgens apostel" som kristnade området, en storman av folkungaätten, en munk i ett kloster vid kyrkan, en upprorsman i spetsen för allmogen, eller en yngling som dödades av estniska hedningar.

Som du påpekar så kan han knappast varit den som kristnade Roslagen, något kloster har så vitt jag vet aldrig påträffats i Söderby-Karl och några kända allmogeuppror finns väl inte dokumenterade under 1100- och 1200-talen. Det finns en lokal tradition om att estniska hedningar härjade i området och att de brände ner träkyrkan och försökte röva med kyrkklockan men tappade den i sjön. 1916 hittade en bonde i sin åkerjord, som utgjordes av gammal sjöbotten, en kyrkklocka som dateras till Erik den Heliges tid. Den bevisar dock inte att Karlung skulle ha dödats då.

Karlungslegenden innehåller detaljer som finns i en rad andra helgonlegender, bl.a. om S:t Arild, S:t Eskil, S:t Botvid, S:t Östen och S:ta Magnhild av Fulltofta.

Det vi vet är att namnet "Karlungskirkia" är belagt från 1287 (den 4 november för att vara exakt), då det nämns i Sven Sunessons testamente, vilket innebär att det fanns en helgonkult vid den tiden. Nästa gång helige Karlung nämns är 1502, i ett brev från riksråden Sten Kristersson Oxenstierna till den allvarligt sjuke Svante Nilsson (Sture). Herr Sten skriver att hans hustru Kristina för att bistå Sunesson kastat lott om trettio helgon (en vanlig sed vid den tiden för att ta reda på vilket helgon man skulle tillkalla) och att lotten fallit på "sancte Karlungh i Rodhen". Sunesson bestämde sig därefter för en vallfärd till S:t Karlungskyrka, men lät sin kusin genomföra den. Sunesson tillfrisknade.

S:t Karlung nämns också tillsammans med andra helgon i latanian i tidebönsboken för Uppsala stift, tryckt 1525.

Trots reformationen och prästerskapets protester levde helgonkulten vidare hos folket i Roslagen långt in på 1600-talet.

Min slutsats är att om Karlung existerat så levde han troligen någon gång under 1100- eller 1200-talen, mest troligen det senare. Vem han var får vi aldrig klarhet i.

Källorna som tillskrivs helige Karlung var enligt den här sidan i bruk 1050-1800. Vad de uppgifterna kommer ifrån framgår inte.

https://saints.dh.gu.se/explore/places/4923
https://saints.dh.gu.se/explore/places/5499

[a81]

Samtidigt pekar både fyndet av kyrkklockan från 1100-talet och det faktum att det i närheten av Karlskyrka finns en 1100-talskyrka i sten i Husby-Sjuhundra, med trolig koppling till kungamakten. Det är väl troligt att (i alla fall södra) Roslagen var kristnat redan på 1000-talet.

Borde inte Karlung vara ungefär samtida med sankt Botvid, sankt David och sankt Eskil, alltså sent 1000-tal?

Läste också detta pp Wikipedia om Hälsinglands apostel Stenfinn (Staffan):

Enligt Adam av Bremen hette han egentligen Stenfinn men fick namnet Simeon av den bremiske ärkebiskopen Adalbert (1043–1072). När denne vigde sex missionsbiskopar för svensk räkning var en av dessa Stenfinn.

Var Karlung en av de andra fem? I så fall handlar det väl också om mitten/slutet av 1000-talet. Stenfinn är också ett nordiskt namn, så Adalbert verkar (åtminstone delvis) ha utnämnt inhemska missionsbiskopar.

[Patrik Öbrink]

Samtidigt pekar både fyndet av kyrkklockan från 1100-talet och det faktum att det i närheten av Karlskyrka finns en 1100-talskyrka i sten i Husby-Sjuhundra, med trolig koppling till kungamakten. Det är väl troligt att (i alla fall södra) Roslagen var kristnat redan på 1000-talet.

Borde inte Karlung vara ungefär samtida med sankt Botvid, sankt David och sankt Eskil, alltså sent 1000-tal?

Läste också detta pp Wikipedia om Hälsinglands apostel Stenfinn (Staffan):

Enligt Adam av Bremen hette han egentligen Stenfinn men fick namnet Simeon av den bremiske ärkebiskopen Adalbert (1043–1072). När denne vigde sex missionsbiskopar för svensk räkning var en av dessa Stenfinn.

Var Karlung en av de andra fem? I så fall handlar det väl också om mitten/slutet av 1000-talet. Stenfinn är också ett nordiskt namn, så Adalbert verkar (åtminstone delvis) ha utnämnt inhemska missionsbiskopar.

Det är en intressant tanke. Var han missionsbiskop var han förstås samtida med de andra. Frågan man ställer sig då är varför minnet av Karlung som missionsbiskop föll i glömska när minnet av de andra biskoparna har levt vidare til våra dagar?

Enligt de uppgifter vi har var Stenfinn en benediktinmunk från Frankrike, men namnet tyder på nordiskt påbrå så det är oklart varifrån han kom.

[Patrik Öbrink]

Den 29 juni firar kyrkan en viktig högtid, för apostlarna S:t Petrus och S:t Paulus. Av tradition delar påven då ut pallier till metropoliter (ärkebiskopar i storstadsstift) ovanpå Petri grav i Peterskyrkan.
'
Palliet är vitt, med sex svarta kors prydd krage eller ylleband, vävd av ull från lamm i ett kloster i Rom. Lammet får vara högst ett år gammalt. Det bärs över axlarna med nedhängande ändar fram och baktill som en symbol för "Jesus den gode herden". Pallier som ännu inte delats ut av påven förvaras i ett skrin ovanpå aposteln Petrus grav i Peterskyrkan, till dess de utdelas av påven.

Påvarna har burit pallier sedan 300-talet och har förlänats ärkebiskopar sedan 800-talet (efter anhållan till Rom).

Pallium får bäras endast vid vissa bestämda högtider och endast inom bärarens eget ämbetsområde (vid förflyttning till nytt sådant skall han erhålla nytt pallium).

Ärkebiskopen i Uppsala erhöll ända till 1300-talet sitt pallium via Lund som ett tecken på det danska ärkestiftets primat.

pallium.jpeg (210.67 KiB) Visad 475 gånger

[Markus Holst]

Hur firas sant ioannes babtista?

[Patrik Öbrink]

S:t Johannes Döparens Födelse (en av tre födelsedagar som firas i kyrkan, de andra är Jesus och Jungfru Maria; annars firas helgonens "himmelska födelsedag", det vill säga deras dödsdag) är en högtid som firas med en högtidlig mässa. Det är en av de äldsta festivalerna i kyrkan och listas av konciliet i Agde 506 som en av de största liturgiska festligheterna under kyrkoåret. Det är patronatsfest för Suveräna Malteserorden, men tyvärr har den i övrigt hamnat lite i skymundan (i synnerhet ett år när Påsken ligger sent under våren, som i år, och hamnar mellan Corpus Christi, Kristi Kropp och Blods Högtid som firas med procession, och Jesu Hjärtas Högtid).

I Stockholms Katolska Stift firades den under ett antal år på Midsommardagen, oavsett vilket datum det var, vilket gjorde att många katoliker var förhindrade eller obenägna att delta; numera firas den återigen alltid den 24 juni.

[Hans]

Te Deum, visste jag inte riktigt vad det var.
https://today.rtl.lu/news/luxembourg/a/2315300.html
https://sv.wikipedia.org/wiki/Te_Deum

MVH

Hans

[Patrik Öbrink]

Ja, i en del katolska länder firas Te Deum på nationaldagar och vid särskilda tillfällen, som jubileer som i exemplet från Luxemburg.

I Sverige firas Te Deum vid ankomsten av nya prinsar och prinsessor. Senast - och antagligen sista gången på många år - efter prinsessan Ines födelse i februari.

I vissa katolska församlingar firas Te Deum på Nyårsafton som tacksägelse för det gångna året.

[a81]

Den 29 juni firar kyrkan en viktig högtid, för apostlarna S:t Petrus och S:t Paulus. Av tradition delar påven då ut pallier till metropoliter (ärkebiskopar i storstadsstift) ovanpå Petri grav i Peterskyrkan

Som jag förstår det (men det kan vara fel) hade inte Petrus och Paulus så mycket kontakt och de var delvis i konflikt med varandra.

Petrus hade enkel bakgrund, han var fiskare. Hur kan man se på det? Petrus måste ha kunnat föra sig i högre socioekonomiska skikt. Man kan undra om det antika samhället var lite mindre hierarkiskt än vi tänker oss det... Eller var Petrus snarare något slags "entreprenör i fiskeribranschen"? Lärjungarna lär väl inte ha varit helt utfattiga? Deras familjer lär väl ha klarat sig OK även om deras makar eller söner försvann iväg som lärjungar? Känslan (gissningen) är inte att lärjungarna hade en bakgrund där de levde helt "ur hand i mun" i alla fall.

[Hans]

Vid närmare eftertanke kanske jag är i verkligheten smygkatolik.

viewtopic.php?f=40&t=33460&p=489256&hilit=Leffe#p489256

MVH

Hans

[Hans]

S:t Johannes Döparens Födelse ...

Kan du förklara bilden närmare?

Flaggor och kors m.m..

MVH

Hans

[Patrik Öbrink]

Den 29 juni firar kyrkan en viktig högtid, för apostlarna S:t Petrus och S:t Paulus. Av tradition delar påven då ut pallier till metropoliter (ärkebiskopar i storstadsstift) ovanpå Petri grav i Peterskyrkan

Som jag förstår det (men det kan vara fel) hade inte Petrus och Paulus så mycket kontakt och de var delvis i konflikt med varandra.

Petrus hade enkel bakgrund, han var fiskare. Hur kan man se på det? Petrus måste ha kunnat föra sig i högre socioekonomiska skikt. Man kan undra om det antika samhället var lite mindre hierarkiskt än vi tänker oss det... Eller var Petrus snarare något slags "entreprenör i fiskeribranschen"? Lärjungarna lär väl inte ha varit helt utfattiga? Deras familjer lär väl ha klarat sig OK även om deras makar eller söner försvann iväg som lärjungar? Känslan (gissningen) är inte att lärjungarna hade en bakgrund där de levde helt "ur hand i mun" i alla fall.

Jag tror inte man ska överdriva konflikten mellan Petrus och Paulus. De hade meningsskiljaktigheter en del frågor, både i trosfrågor och i frågor om hur budskapet skulle spridas - inte minst om hedningar skulle tvingas omskära sig för att bli kristna, en fråga som avgjordes på det första konciliet i Jerusalem - men i övrigt finns inga uppgifter om att de skulle vara osams. Petrus var mest verksam i Jerusalem och Paulus reste runt i östra Medelhavet och vi vet inte hur mycket kontakt de hade nära båda hamnat i Rom. Paulus satt ju i husarrest och man kan väl anta att Petrus hade fullt upp med att leda församlingen.

När det gäller Petrus bakgrund vet vi inte så mycket. Han och hans bror ägde en fiskebåt - bara det visar att han i alla fall inte var utblottad - och med tanke på att fisk var den främsta källan till protein i Romarriket så får man utgå ifrån att det var en ganska lönsam verksamhet. Vi vet att han hade ett eget hus där han bodde med sin svärmor (och får man då förmoda hustru; enligt Clemens av Alexandria, ca 150-215, hade Petrus barn och hans hustru led martyrdöden). Det faktum att han kunde lämna fiskeriverksamheten och följa Jesus tyder på att han hade anställda och inte behövde bekymra sig om familjens försörjning.

Vad gäller Petrus bildning så vet vi ännu mindre. Kanske kunde han läsa, kanske kunde han inte. Kanske var han skrivkunnig, kanske inte. De skrifter i Nya Testamentet som tillskrivs Petrus ska enligt uppgift ha dikterats, men det säger egentligen ingenting. Den bekräftat lärde och skrivkunnige Paulus dikterade också många av sina brev. Petrus tal på pingsten, som finns med i Apostlagärningarna, tyder i alla fall på lärdom och verbal förmåga, så han var åtminstone inte ointelligent.

[Patrik Öbrink]

Vid närmare eftertanke kanske jag är i verkligheten smygkatolik.

viewtopic.php?f=40&t=33460&p=489256&hilit=Leffe#p489256

MVH

Hans

Mat- och dryckesexperten Edward Blom, katolik i nionde generationen, säger att man kan dricka hur mycket klosteröl man vill eftersom den är fylld av helig ande. Kanske har den en frälsande effekt på hedningar också?