Potatisens betydelse

[Amund]

Kanske denna fråga behandlats tidigare, men hittar inget.

Potatisen har ju tillskrivits en enorm betydelse för främst norra Europa under 1800-talet. En betydelse som tillsammans med vaccin och utbildning är en viktig del av I-ländernas framväxt.
Frågan bara är HUR viktig potatisen har varit - om vi tänker oss en parallell värld utan potatisen, hade världen sett annorlunda ut i så fall på ett märkbart sätt? Jag menar, vi hade inte fått äta stekt strömming med potatismos och hamburgerkedjorna hade kanske lanserat burgare med friterade rovstrips? Men hade det påverkat västerlandets utveckling i någon högre grad, typ barnadödlighet, befolkningstillväxt och ekonomisk utveckling?

[koroshiya]

Skördarna var förmodligen från början avsevärt bättre än andra grödors.

Idag får man kanske 33 ton potatis per hektar, men 7 ton vete. Men jag vet inte, och kanske kan man få två skördar med blandningar som betor och brödsäd.

Potatisens genombrott på kontinenten sägs ibland ha kommit under krig och odlats i kålgårdar och liknande.

Men hur viktig... ingen aning.

[adlercreutz]

Irlands historia hade i alla fall sett annorlunda ut, likaså 1848 års revolutioner. Kanske hade de här sakerna inträffat i alla fall med andra grödor, men inte nödvändigtvis samma år och på precis samma sätt - det fanns ju även politiska orsaker till den irländska svälten. Å andra sidan hade den irländska befolkningen nog inte växt lika kraftigt i början av 1800-talet utan potatisen.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Europe ... to_failure

Så en mindre irländsk emigration till USA, och ingen JFK?

[Stefan Lundgren]

Carl-Johan Gadd som är professor i ekonomisk historia har bl a skrivit om potatisen;

Järnplogens och potatisens tid

https://core.ac.uk/download/pdf/130026725.pdf

”Järn och potatis” fanns som pdf tidigare vet jag, men nu hittar jag den inte. Har boken hemma och är en intressant bok faktiskt.

Stefan

[Amund]

Tack för svar. Jag är böjd att tro att potatisens betydelse kanske är lite överdriven trots allt. Jag läser i Stefan Lundgrens länk

Järnplogens och potatisens tid

https://core.ac.uk/download/pdf/130026725.pdf

att potatisen var viktig i nybyggarland eftersom spannmål krävde så mycket mer resurser av allt. Även lite lustigt att bönderna i klassiska jordbruksområden slutade bränna sprit på spannmål när skogsbönderna levererade sprit gjord på potatis. Förutom att spannmål för sprittillverkning gjorde att man gick miste om näringen så kunde denna nu till och med säljas och exporteras.

Ja potatisen var enormt viktig i skogsbygderna. I Norrland är ju potatisen central för försörjningen, vete odlar man inte i norr men korn var väl vanligt.
Även i Polen, Ryssland och Tyskland är ju potatisen viktig under 18 och 1900-talet - men frågan är om den ligger bakom den kraftiga befolkningsökningen som skedde under industrialiseringen i Tyskland, eller om denna hade skett på samma sätt även utan potatisen?

[Blixten]

Direkt ur minnet: Ingejörsvetenskapsakedemiens först kvinnliga ledamot blev invald därför att hon hade kommit på hur man gör brännvin av potatis. Anledningen till detta var inte att de som bestämde var ovanligt sugna på sprit utan att man på detta sätt skulle kunna frigöra spannmål till bättre syften

[Markus Holst]

Vad vet vi om avkastningen på rovor?

[a81]

Befolkningen ökade också av andra skäl. Befolkningen blev t.ex. under 1700-talet mer medveten om vikten att amma eller alternativt försöka bland till tidiga former av modersmjölksersättning. Tidigare hade man ofta gett vanlig komjölk om amningen inte fungerade, vilket innebar hög risk (tror att jag läste 30 %) att barnen dog under sitt första levnadsår.

[Stefan Lundgren]

Nu har jag hittat den andra länken till boken ”Järn och potatis”, lovar att det är en bra bok eftersom jag har den själv.

Ni som vet att det kom en serie med fem band om det svenska jordbrukets historia för 15-20 år sedan och även dessa finns som pdf.

https://www.ksla.se/bibliotek/fembandsverket/

Stefan

[cats]

Är det inte lite märkligt att ha potatisen i tråden om kontrafaktisk historia?

Man kan diskutera potatisens betydelse och nytta genom tiderna, men inte om den funnits eller inte. Potatisen i sig är ju ingen händelse. Man kan lika lite fundera över om potatisen hade funnits som att om solen funnits eller inte. Eller vad som hade hänt om myrorna inte existerat, hästen, eller varför inte jorden.

Ser inte riktigt poängen i det. Men så är jag ju inte heller en stor vän av kontrafaktisk historia överhuvudtaget.

[Markus Holst]

Förvisso fanns potatisen utan mänsklig inblandning så den känner sig nog kontrafaktisk. Frågeställningen som vi nog tycker att vi diskuterar är hyr fet europeiska köket sett ut om inte potatisen flyttar med till Europa.

En i sammanhanget intressant sak är att det ingår ris i kareliska piroger. Jag menar ... va?

[Schwemppa]

En i sammanhanget intressant sak är att det ingår ris i kareliska piroger. Jag menar ... va?

Modern anpassning. Ursprungligen var det fråga om korngryn. Men de förekommer också bla. med fyllning av potatismos.

[Markus Holst]

En i sammanhanget intressant sak är att det ingår ris i kareliska piroger. Jag menar ... va?

Modern anpassning. Ursprungligen var det fråga om korngryn. Men de förekommer också bla. med fyllning av potatismos.

Det förklarar saken. Tack. Detta har brytt mig sedan jag 1977 åt en karelisk pirog.

[koroshiya]

Vad vet vi om avkastningen på rovor?

Jag har inte hittat någon info, men sockerbetor har stora skördar, förmodligen mer än potatis.

Fast sockerbetan fanns inte ens år 1700.

Potatisen bör ha givit mer än våra olika rovor, redan från början.

[Solkungen]

Skördarna var förmodligen från början avsevärt bättre än andra grödors.

Idag får man kanske 33 ton potatis per hektar, men 7 ton vete. Men jag vet inte, och kanske kan man få två skördar med blandningar som betor och brödsäd.

Potatisens genombrott på kontinenten sägs ibland ha kommit under krig och odlats i kålgårdar och liknande.

Men hur viktig... ingen aning.

Skördesifftorna kan misstolkas då vattenhalten i vete är ca 13% medan potatisen har en vattenhalt runt 80%
Räknar man på det blir massan av torrsubstansen nästan lika på de olika grödorna när de är odlas efter konstens alla regler.