Främmande språk influenser

[adlercreutz]

Anglicismer är (väl?) mer när det finns ett fullt fungerande svenskt alternativ redan och ett uttryck ofta ersätts med ett annat svenskt men med skild betydelse. ”För nu” var intressant, själv stör jag mig mest på att tillbringa ersatts med spendera.

[Markus Holst]

De underbaraste engelska orden är ju de som skapas här, som freestyle/walkman

[cats]

Och det kanske inte är samma som låneord?


Sonderling

Ett lånord är när ett ord blir standardiserat till svenskan från ett annat språk. D.v.s när ordet tas upp i SAOL som ett vedertaget svenskt ord.

Innan ett ord har blivit godkänt av SAOL är det en del av vokabulären för vardagsord, slang eller dialektala ord, lite beroende av vem och hur det används.

I Finland har vi en helt egen typ av svenska ord som kallas finlandismer. Ord som nästan enbart används i Finland som ett svenskt ord, men som ofta är en omvandling av finska ord till svenska, och som inte är upptagna i SAOL
På liknade sätt kunde engelska ord i svenskan som inte finns i SAOL kanske kallas angloismer

[Markus Holst]

Ge ett exempel på en finlandism. Mitt finska favoritord är reserviupseerikoulu

[cats]

Ge ett exempel på en finlandism. Mitt finska favoritord är reserviupseerikoulu

Finska ord är inte finlandismer. Det är när det används som ett svenskt ord det blir en finlandism. Ett exempel är när man talar om blixthalka i Sverige. Regn som fryser till is genast det når vägytan. I Finland kallas samma fenomen, i form av en finlandism, svartis. Från finskans musta jää.

Här är en ordbok som enbart tar upp ord och uttryck som klassas som finlandismer https://kaino.kotus.fi/fsob/?p=article& ... 47b28f2831

[cats]

Min personliga favorit bland finlandismer är "Paff", från finskans pahvi som betyder wellpap. I finlandssvenskt språkbruk är man häpen eller överraskad om man är paff.

Exempel på mening med paff: Jag är helt paff över att Markus inte begriper det här...

[Markus Holst]

Jag begrep visst! Sådetså! Ville bara skryta med mina kunskaper i finska. Paff används om förvånad även i västra rikshalvan.

[cats]

En finlandism behöver inte nödvändigtvis vara ett ord som inte finns i svenskan. Det används bara på ett annat sätt i Finland.
I finlandssvenskan talas det bland annat ofta om att man "slipper". Slippa är nästan uteslutande en negation i Sverige medan det i finlandssvenskan ofta används i positiv bemärkelse.

Exempel på användning av slippa som finlandism i en mening kan vara:
"Jag blev helt paff över att Markus slapp in i skolan fast han inte kunde något alls. Numera slipper tydligen vem som helst in där"

[Markus Holst]

Men är inte det - dom så mycket annat i finlandssvenska - gammalsvenska?

Att slippa in eller undan är vanliga uttryck i svenskan.

[a81]

Sedan jag läste boken så hör jag anglicismer mest hela tiden. Och det kanske inte är samma som låneord?
Jag började märka detta själv när jag hörde hur man avslutade nyhetsinslag med " Och det var allt för nu."

En annan aspekt var ju det att man inte ens översätter utan man typ säger "Sale" rakt av. Själv tycker jag det var komiskt när "Nordegren och Epstein" ersattes med "Talkshow" i P1.
Sedan tog han upp detta med AW som inte ens finns i den anglosaxiska världen.

Låna boken på bibblan a81 sedan kommer du lyssna på media på ett helt annat sätt.

Jag tycker också den är intressant när han kommer in på fenomen som kommer hit från "Over there" som Wok-ism och radikal feminism och det är nog första gången jag läser det som jag alltid har försökt säga. Att Svenska N-ordet inte alls hade samma rasistiska betydelse som det Amerikanska N-ordet men numera fått det.

Sonderling

Jo, visst är det mer anglicismer i svenskan idag, men min bild är att många europeiska språk har ännu fler engelska lånord. I Sverige talar vi om "länkar" inte "links" på nätet och vi har en "dator" inte en "computer"...

Svenska n-ordet var väl inte rasistiskt på samma sätt som det amerikanska, men n-ordet har väl försvunnit i hela västvärlden. Och redan på 1980-talet var väl n-ordet under avveckling även i Sverige. Skillnaden jämfört med idag är väl att n-ordet var accepterat i vissa sammanhang. Ingen brydde sig om någon sade n-bollar och n-ordet var väl rätt OK om man talade om naturfolk i Afrika. N-ordet hade ungefär samma valör som att säga "indian" eller "eskimå" idag, eller för den delen "handikappad". Ingen skulle idag kalla t.ex. en amerikansk politik med ursprung i den amerikanska urbefolkningen för indian, men det är helt OK att tala om indianer i västernfilmer eller att Columbus träffade indianer när han kom till Amerika. Få skulle idag säga att t.ex. de som tävlar i paralympics är handikappade, men ingen höjer på ögonbrynen om man säger handikapptoalett eller handikapplats.

Om 30 år kommer ingen att använda "i-ordet" eller "e-ordet".

[Blixten]

Min personliga favorit bland finlandismer är "Paff", från finskans pahvi som betyder wellpap. I finlandssvenskt språkbruk är man häpen eller överraskad om man är paff.

Exempel på mening med paff: Jag är helt paff över att Markus inte begriper det här...

Finlandsfärjan heter Sverigebåten i Finland, det är min favorit

Och på tal om wellpapp: min favoritgrej att reta mig på är när någon på svenska uttalar wellpapp som "oällpapp" och inte som "vällpapp".

[a81]

Kommer tydligen från tyskans Welle = våg. Man kan ju undra varför det inte heter "vågpapp" på svenska...

[Markus Holst]

Kommer tydligen från tyskans Welle = våg. Man kan ju undra varför det inte heter "vågpapp" på svenska...

Av samma anledning som ont krut inte förgås så lätt.

[a81]

Ja, det kanske också har något med t.ex. patent att göra, en gång i tiden...?

[Blixten]

Kommer tydligen från tyskans Welle = våg. Man kan ju undra varför det inte heter "vågpapp" på svenska...

Ja en sådan sak kan man inte släppa. Jag "gjorde en Hex" och kontaktade Sveriges ledande wellpapp-forskare professor emeritus G*nilla Jöns**n och frågade. Nu vet jag och fortsätter ni läsa så vet även ni, mina vänner...

Carl Norlén reste från Malmö till Tyskland. Där såg han att tyskarna packade ölflaskor i papp istället för halm som gällde då. 1883 hade någon tagit ett tyskt patent. 1857 togs patentet i USA. Vad dom skiljer det amerikanska och det tyska får någon annan ta reda på

År 1905 köpte Calle rätten att använda det tyska patentet och startade Sveriges första wellpapp-fabrik. Ja, "well" i wellpapp kommer från tyska Welle och tekniken för tillverkningen kom till Sverige från Tyskland. Då fick namnet följa med.

Nu vet vi det!