Solskiftet

Diskussioner kring händelser under medeltiden. Värd: B Hellqvist
Patrik Öbrink
Medlem
Inlägg: 794
Blev medlem: 20 okt 2013 22:55

Solskiftet

Inlägg av Patrik Öbrink » 30 dec 2022 12:27

På begäran ska jag berätta lite om solskiftets uppkomst.

För er som inte är bekant med solskiftet, så är det en form av tegskifte - det vill säga ett sätt att fördela mark i en by och som användes i delar av Sverige från medeltiden fram till skiftena på 1700- och 1800-talen. Principen bakom brukar sammanfattas som "tomt är tegs moder".

Så här beskrivs solskiftet på Wikipedia:
Solskiftet innebar utläggning av en bytomt då rektangulära gårdstomter lades ut till enkel eller dubbel radby. Bredden på gårdstomten bestämdes av gårdens storlek eller andel i byn. Den gård som låg först hade alltid den första tegen på åkern i samma relativa läge som gårdstomten i byn, varav namnet solskifte. Den gård vars tomt låg längst till söder fick alltså också sina tegar i söder i varje teglag. Solskiftet avsåg både odlad mark och nyindelning av tidigare samfälld mark för åker och äng.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Solskifte

Solskiftet förekom i stort sett bara i mellersta Sverige (Närke, Södermanland, Västmanland och Uppland), i Östergötland och på Öland, trots att det i Magnus Erikssons landslag slogs fast att det skulle gälla i hela landet.

Solskiftet är en form av tegskifte, som har sin grund i Karls den stores ambition att återupprätta det romerska arvet och imperiet i det som brukar kallas den "karolingiska renässansen". Man införde romerska lantmäterimetoder, standardiserade odlingssystem och brukningsenheter med kvadratiska fält, jordvärderingsmåttet mansus m.m. Det var dock först på 1100- och 1200-talen som det "slog igenom" på bred front i Europa. En orsak till detta sägs vara att det frankiska mansus alltmer ersattes av det flamländska, vars jordlotter kunde vara uppdelade och utspridda på flera olika tegar. Det passade lantbrukarans verklighet bättre. Det frankiska mansus fungerade bäst vid uppodling av obebodda skogsområden.

Det tidigaste arkeologiska belägget för en reglerad by med tegskifte i Skandinavien är 800- och 900-talets Vorbasse på Jylland. Byns dåvarande planlösning motsvarade helt och hållet en medeltida dubbel radby anlagd utmed en gata. Det finns ingen annan motsvarighet i Skandinavien så tidigt, utan här är det bara kyrkogårdar och de äldsta städerna (t.ex. Sigtuna) som har liknande planlagda, regelbundna avgränsningar.

I Sverige var det först på 1200-talet som reglerade byar med tegskifte infördes och då enkla eller dubbla radbyar med solskifte. Det var ett direkt lån från danska agrarrätt i samband med att landskapslagarna kodifierades. Först i Östergötlands slättbygder på 1200-talet och därefter i mellersta Sverige och på Öland från och med början av 1300-talet.

Historiker och arkeologer är tämligen överens om att det var de större jordägarna som tog initiativ till regleringen och solskiftet. De tänker att den regelbundna anordningen gjorde det enkelt att räkna ut spannmålsavraden för arrendebönder, gav jordägaren ett fast grepp om egendomen även när han själv inte var på plats, och gjorde det lätt för jordägarna att hålla reda på sina andelar i byarna och vilken avkastning de hade. Det gällde inte minst kyrkan och klostren, vars egendomar var vitt spridda. Tittar på man de regioner där det finns reglerade byar med regelbundna solskiften förekommer de i stort sett enbart i de delar av landet där frälsegodsen hade sin huvudsakliga utbredning. Det är likadant i Danmark och Finland. I områden med enbart skattebönder finns det bara en handfull reglerade byar.

Öland är ett illustrativt exempel. Södra och mellersta Öland är det enda området i Sverige där kulturlandskapet helt underkastades dessa förändringar. Vi får gå till markerna som frankerna erövrade på 700- och 800-talen för att hitta en lika stor omorganisering. Anledningen torde vara att Öland sannolikt införlivades i det svenska riket med våld. En stor del av marken (vid medeltidens slut var det 40%, förhållandena tidigare är oklara) ägdes av personer och institutioner utanför Öland (kyrkan, klostren, riksaristokratin och det småländska frälset) och det var i stort sett bara på norra delen av ön som det fanns självägande skattebönder.

Amund
Stödjande medlem 2023
Inlägg: 9800
Blev medlem: 15 jun 2009 07:52
Ort: Västerbotten

Re: Solskiftet

Inlägg av Amund » 01 jan 2023 09:55

Tack för din informativa inlägg om solskiftet, vilket gör att när man läser detta så blir man nyfiken och läser vidare.
Har jag förstått rätt så var solskiftet helt opraktiskt för de som brukade jorden men fördelaktigt för jordägarna? Om bönderna själva fått bestämma verkar de ha föredragit långsmala tegar för att slippa vända plogriktningen alltför ofta.

När jag läser vidare om detta så är det uppenbart att dessa reformer har kamerala syften, dvs. att de tillkommit för att beräkna skattunderlag eller från de som uppbär jordränta, jmf. Attung och Markland. Före den tiden verkar bönderna i byarna ha löst det mesta lokalt och arbetet verkar också till stora delar ha utförts kollektivt i viss mån.

Min källa: Sveriges medeltid Lindqvist, Ågren sid 28-29

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13931
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Re: Solskiftet

Inlägg av Markus Holst » 01 jan 2023 10:18

Solskiftet var just långsmala tegar. Nackdelen med dem kan ha varit att de var för smala. På denna tiden plöjde man inte åkrarna utan ärjade dem vilket ju inte görs endast fram och tillbaka utan även på tvären.

Det kollektiva i jordbruket på den tiden var nog inte brukande av jorden utan staketet. Att sköta staket är ett evighetsgöra. Tegarna var aldrig inhägnade. Fälten, alltså många tegar tillsammans, var inhägnade. Staketet var det som styrde hur fälten skulle användas. Därför beslöt man gemensamt vilket fält som skulle odlas, vilket som skulle trädas och vilket som skulle betas. Varje bonde hade ansvar för en bit av varje staket.

Detta system gjorde att hela byn alltid fick vänta på den lataste bonden. Djuren kunde inte släppas på bete på ängen innan alla bönder skördat sitt hö.

Solskiftet betydde även att den bonde som tidigare hade tre tegar på ett fält istället fick tre långsmala tegar som inte låg bredvid varandra. Så länge varje teg krävde en dags arbete gjorde detta inte så mycket men när tekniken utvecklades blev det opraktiskt varför man gjorde om så varje bonde fick en stor sammanhållen teg på varje fält, det s.k. storskiftet.

Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2024
Inlägg: 29016
Blev medlem: 11 jul 2002 11:52
Ort: Utrikes

Re: Solskiftet

Inlägg av Hans » 01 jan 2023 10:55

Hoppas ni hade ett trevligt trevligt midvinterblot eller vad ni kallar att äta och framförallt dricka för mycket så här års: https://svenskahogtider.com/tag/https:/ ... interblot/

Tackar för intressant läsning om något jag inte visste jag ville veta.

Jag har mig veterligen aldrig kommit i kontakt med ordet ärja och vet fortfarande inte om jag riktigt fattat vad det är:
https://www.ksla.se/wp-content/uploads/ ... 42-163.pdf

MVH

Hans

Amund
Stödjande medlem 2023
Inlägg: 9800
Blev medlem: 15 jun 2009 07:52
Ort: Västerbotten

Re: Solskiftet

Inlägg av Amund » 01 jan 2023 10:59

Markus Holst skrev:
01 jan 2023 10:18
Solskiftet var just långsmala tegar. Nackdelen med dem kan ha varit att de var för smala.
Då har jag fattat helt fel. Har förstått det som att marken räknades söderifrån och norrut, dvs. att den störste ägaren hade sin del längst i söder (mot solen).

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13931
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Re: Solskiftet

Inlägg av Markus Holst » 01 jan 2023 13:13

Så här såg en solskiftad by ut. Varje fält var indelat i långa stripor. De gula striporna tillhör samma gård.

Viktigt var att varje gård fick del av alla jordsorter. Låglänta blöta jordar är bra torra år, torra åkrar är bra regniga år.

I Sverige var allmänningen just allmän. Under modern tid skiftades denna ut till bönderna i byn i ett solskiftsliknande system med långa smala skiften. Skogen följde inte med i laga skifte så vill man få en uppfattning hur det en gång sett ut hemma i byn kan man titta på en ekonomisk karta där skogen fortfarande är i långa smala skiften, en del så smala som 10 meter.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13931
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Re: Solskiftet

Inlägg av Markus Holst » 01 jan 2023 13:27

Hans skrev:
01 jan 2023 10:55
Jag har mig veterligen aldrig kommit i kontakt med ordet ärja och vet fortfarande inte om jag riktigt fattat vad det är:
Ärja är det arbete man utför med ett årder. Helt rätt. Vill man översätta till modernt jordbruk blir ett årder en styvpinneharv.

Årdern kan inte vända jorden, bara gräva långa fåror. Därför kräver den mer arbete för att få en bra såbädd. Man ärjar både på längden och tvären och flera gånger.

Fördelen med årdret var att det var det enda redskap man behövde och att det var så lätt att det kunde lyftas över stenar. Därför fanns det kvar långt in på 1900-talet på små konservativa gårdar. En plog är större. Den lyfter man inte så lätt. Efter plöjning måste jorden harvas för att få en bra såbädd. Dessa redskap är inte så enkla att transportera mellan många små skiften vilket bäddar för 1700-talets storskifte.

Man kanske kan jämföra ett årder med att dra en hacka efter sig.

Amund
Stödjande medlem 2023
Inlägg: 9800
Blev medlem: 15 jun 2009 07:52
Ort: Västerbotten

Re: Solskiftet

Inlägg av Amund » 01 jan 2023 13:52

Tack! Skulle gärna se fler bildexempel på de olika varianterna.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13931
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Re: Solskiftet

Inlägg av Markus Holst » 01 jan 2023 14:18

Segerstad på bilden ligger i Västergötland där solskiftet aldrig genomfördes. Där ser man hur många små oregelbundna tegar ligger på samma fält. Byn har fyra avdelningar/fält. Detta markeras av de grövre linjerna på bilden. troligen är det där som gårdens staket stod, och så klart i ytterkanten av bymarken.

De mörka markeringarna, orange på åker och brunt på äng, visar en gårds ägor.

Notera storleken på byn, det är 4,5 kilometer från sydväst till nordost.

Bilden är från Janken Myrdals bok Den agrara revolutionen 1700-1800
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.

Användarvisningsbild
koroshiya
Stödjande medlem 2021
Inlägg: 5135
Blev medlem: 03 feb 2004 06:51
Ort: Göteborg

Re: Solskiftet

Inlägg av koroshiya » 02 jan 2023 07:49

Amund skrev:
01 jan 2023 09:55
Tack för din informativa inlägg om solskiftet, vilket gör att när man läser detta så blir man nyfiken och läser vidare.
Har jag förstått rätt så var solskiftet helt opraktiskt för de som brukade jorden men fördelaktigt för jordägarna? Om bönderna själva fått bestämma verkar de ha föredragit långsmala tegar för att slippa vända plogriktningen alltför ofta.

När jag läser vidare om detta så är det uppenbart att dessa reformer har kamerala syften, dvs. att de tillkommit för att beräkna skattunderlag eller från de som uppbär jordränta, jmf. Attung och Markland. Före den tiden verkar bönderna i byarna ha löst det mesta lokalt och arbetet verkar också till stora delar ha utförts kollektivt i viss mån.
...
Då har jag fattat helt fel. Har förstått det som att marken räknades söderifrån och norrut, dvs. att den störste ägaren hade sin del längst i söder (mot solen).
Det är inte gårdens storlek som avgör, utan den fysiska placeringen i byn.

Systemet gör det lättare för frånvarande ägare att veta vad de faktiskt äger, vilket underlättade för kyrka och rikemän.

Någon större skillnad gjorde det nog inte för bönderna och landborna, men de hade väl inte infört det här systemet utan storägares påtryckningar.

Patrik Öbrink
Medlem
Inlägg: 794
Blev medlem: 20 okt 2013 22:55

Re: Solskiftet

Inlägg av Patrik Öbrink » 02 jan 2023 11:54

koroshiya skrev:
02 jan 2023 07:49

Det är inte gårdens storlek som avgör, utan den fysiska placeringen i byn.

Systemet gör det lättare för frånvarande ägare att veta vad de faktiskt äger, vilket underlättade för kyrka och rikemän.

Någon större skillnad gjorde det nog inte för bönderna och landborna, men de hade väl inte infört det här systemet utan storägares påtryckningar.

Nej, det gjorde nog varken från eller till för bönderna; men det var som sagt just kyrkan och aristokratin som drev på vid införandet och i områden med stor andel skattebönder och utan godsbildning infördes aldrig solskiftet.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13931
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Re: Solskiftet

Inlägg av Markus Holst » 02 jan 2023 12:51

Jag tänker att lantmätaren drog en lättnadens suck när han kom till en solskiftad by.

Amund
Stödjande medlem 2023
Inlägg: 9800
Blev medlem: 15 jun 2009 07:52
Ort: Västerbotten

Re: Solskiftet

Inlägg av Amund » 02 jan 2023 21:02

Tack för bilder, förklaringar och förtydliganden.

Patrik Öbrink
Medlem
Inlägg: 794
Blev medlem: 20 okt 2013 22:55

Re: Solskiftet

Inlägg av Patrik Öbrink » 03 jan 2023 09:20

koroshiya skrev:
02 jan 2023 07:49

Det är inte gårdens storlek som avgör, utan den fysiska placeringen i byn.
Det ska säga att när solskiftet tillämpades konsekvent svarade tegarnas bredd mot gårdstomternas bredd.

Jag vill också säga att det är både roligt och överraskande att den här tråden rönt så stort intresse. Det hade jag inte förväntat mig.

HJ
Stödjande medlem 2024
Inlägg: 1513
Blev medlem: 31 jul 2003 15:40
Ort: Göteborg

Re: Solskiftet

Inlägg av HJ » 04 jan 2023 19:09

Historian om skiftesreformerna är just en sådan som jag aldrig förstod när jag gick i skolan (och som jag fortfarande inte riktigt förstår mig på) trots att den är så otroligt central för att förstå vårt kulturlandskap. Tack för kunniga skribenter i denna tråd. Just att genomförandet var olika nitiskt i olika delar av landet gör det såklart svårare att beskriva i en historiebok.

Men angående före solskiftet: Hur uppkom alla tegarna från början? Var det så att byn då och då röjde en bit ny mark till åker, varpå gårdarna fick andelar i årets röjning. Som sedan upprepades bit för bit? Eller var det snarare gåvor, arv, byten som skapade tegarna (jmfr alla hemman som successivt klövs på 1800-talet)?

/Håkan