OK. Jag trodde vi med en tråd om filmcensur avsåg just sådana där "spelfilmer" man ser på bio. Att det görs reklam- och utb-film som kanske inte betalar sig är jag införstådd med och dessa betalar ju filmskaparna ur egen ficka varför jag inte har problem med det utan drar mig ur diskussionen.
Jag diskuterar frågan om kulturell självcensur mer än censur av spelfilmer eftersom jag uppfattar trådens ämne handla om kultur och självcensur i största allmänhet. Filmer var det jag som tog upp eftersom det är det jag kan mest om. men musik, böcker, konstverk etc bör ju också passa in tänker jag
Jag tror bristen på spänning eller nyskapande mer har att göra med ditt filmintresse och vad du gillar för saker och ting mer än den faktiska realiteten.
vi har till och med ölsorter som har skapats av handikappförbund som heter saker som "CP-öl" eller "retarded beer". Det är definitivt något som inte hade varit gångbart 1994.
Det låter kul men märkväl att det bara är handikappförbundet som har monopol på att skämta så, lite som att endast judar får skämta om ja ni vet...
"negerläppar" eller kuksugarmunnar, göra sneda ögon och visa framtänder för att prata om de risplockande kineserna.
Att man inte gör sånt längre beror knappt på självcensur utan på att folk i allmänhet har slutat tycka sånt är särskilt skoj att titta på.
Ja delvis, men de exempel du drar upp måste du nog ned till människor födda före 1910 för att någon ska dra på munnen åt dina exempel. Det blir en parallell till att vissa ord inte längre ska användas. Jag tror plump humor och plumpa ord sanerar sig själva. För några år sedan var det en del plump humor som inte funkar idag typ Claes Malmberg. Ett exempel som inte skulle funka idag är den hyllade Fawlty Towers när John Cleese faktiskt slår sin lite korkade anställde Manuel - det var kul då i den hierarkiska kontexten men känns inte ok idag. Men sedan kan och bör satir vara lite obekväm, det ska helst slå uppåt men kan även slå nedåt - tänja gränserna lite.
Generellt är det kanske just att gränserna testats som gör att vi får en utveckling av kulturen? Betänk vilken skandal det vara att en enkel cigarettflicka som dessutom var zigenare spelade huvudrollen i Bizets opera Carmen - SKANDAL tyckte samtiden. Vad är det vi idag tycker är skandal men som är ok om hundra år?
Senast redigerad av 1 Amund, redigerad totalt 25 gånger.
Det låter kul men märkväl att det bara är handikappförbundet som har monopol på att skämta så, lite som att endast judar får skämta om ja ni vet...
Mja, det är ingen som hindrar någon annan att skämta på det viset. Grejen är bara den att folk inte tycker lyteskomik är så kul längre. Jag tycker det är fullt rimligt att det bara/främst är cp-skadade personer som skämtar om CP, judar om förintelsen etc. För det är ett rimligare beteende än att någon som inte förstår eller kan relatera till hemskheterna börjar göra humor om det. För det riskerar att man sparkar på den som ligger mer än att det blir roligt.
Några exempel på kul humor, imo, om nazism och grejer är tex Björn Gustafsson och Magnus Betnér som spelar nazister i "Kung Fury", (hela den filmen är rolig iofs), eller sketchen med Mitchel and Webber där de diskuterar nazistisk estetik. "Are we the baddies?"
Ja delvis, men de exempel du drar upp måste du nog ned till människor födda före 1910 för att någon ska dra på munnen åt dina exempel. Det blir en parallell till att vissa ord inte längre ska användas. Jag tror plump humor och plumpa ord sanerar sig själva. För några år sedan var det en del plump humor som inte funkar idag typ Claes Malmberg. Ett exempel som inte skulle funka idag är den hyllade Fawlty Towers när John Cleese faktiskt slår sin lite korkade anställde Manuel - det var kul då i den hierarkiska kontexten men känns inte ok idag. Men sedan kan och bör satir vara lite obekväm, det ska helst slå uppåt men kan även slå nedåt - tänja gränserna lite.
Några av Exemplena jag drog upp är från humorprogram i svenskt 80 och 90-tal. kuksugarläppar är ett allmänt vedertaget begrepp idag som används rätt frekvent i och runt humor och sociala medier.
https://www.youtube.com/watch?v=hoQbAkPxua0 <- det specifika exemplet jag refererade till. Det är inte mycket satir i det där, men folk satt och skrattade åt det på den tiden. Och det finns fortfarande folk som gör det.
det är ingen som hindrar någon annan att skämta på det viset. Grejen är bara den att folk inte tycker lyteskomik är så kul längre. Jag tycker det är fullt rimligt att det bara/främst är cp-skadade personer som skämtar om CP, judar om förintelsen etc. För det är ett rimligare beteende än att någon som inte förstår eller kan relatera till hemskheterna börjar göra humor om det. För det riskerar att man sparkar på den som ligger mer än att det blir roligt.
Några exempel på kul humor, imo, om nazism och grejer är tex Björn Gustafsson och Magnus Betnér som spelar nazister i "Kung Fury", (hela den filmen är rolig iofs), eller sketchen med Mitchel and Webber där de diskuterar nazistisk estetik. "Are we the baddies?"
Men blir det inte ett problem om det finns riktlinjer så att säga där det inte är ok att skämta om det ena men det där andra är ok? Är det inte så att det alltid finns någon oskyldig som kan bli kränkt när man skämtar om någonting? Självklart vurmar ingen för nazister eller andra politiska extremister, men eftersom steget mellan tyskar och nazister inte är långt riskerar det ändå att hamna fel. Många med tyskkopplingar kan intyga detta, men tyskar kanske anses priviligierade och därmed inte offer?
Missförstå mig inte - jag tror varken på statlig censur eller att omgivningen påtvingar dig den - jag tror det mesta löser sig själv på egen hand.
Några av Exemplena jag drog upp är från humorprogram i svenskt 80 och 90-tal. kuksugarläppar är ett allmänt vedertaget begrepp idag som används rätt frekvent i och runt humor och sociala medier.
https://www.youtube.com/watch?v=hoQbAkPxua0 <- det specifika exemplet jag refererade till. Det är inte mycket satir i det där, men folk satt och skrattade åt det på den tiden. Och det finns fortfarande folk som gör det.
Ojdå! Jag såg själv inte detta på 80-90-talen och gissar att medelåldern bör ha varit ganska hög hos skrattarna. Däremot Lorry och Nilecity hade inga gränser och det kunde bli hejdlöst kul- är inte säker på att en del sketcher hade rymts inom den konstnärliga frihetens ramar hos dagens SVT. https://www.youtube.com/watch?v=wXGDOfHge3A
Men det är säkert mycket sanning i det du tidigare skrev att man fastnat i en viss humor från en viss tid och följer inte med i dagens medier. Det kan jag erkänna.
Det finns alltid risk att någon blir kränkt när man skämtar om ett visst ämne. Därför gäller det att läsa av och lära sig av sitautionerna så man faktiskt gör humor och inte är ett rövhål.
med tanke på att Lorry och Nile city och liknande fortfarande sänds av SVT då och då är jag 100% säker på att deras skämt fortfarande håller sig inom frihetens ramar.
Kan hålla mer om att humorn var lite vassare och pekpinnarna färre för 20-30 år sedan. Sedan vet jag inte om det delvis hade att göra med att målgruppen var smalare, typ killar mellan 15 och 30 år, i alla fall för viss typ av humor som "Nilecity", "Torsk på Tallinn" och "Varan-TV". Det fanns ju även mera familjeinriktad humor som "Svensson Svensson".
Jag tycker inte att man generellt sett kan säga att vi är mer politiskt korrekta idag. Det finns t.ex. ett slags nationalism idag som var helt omöjlig ca 1968-2015. Däremot är vi mer finkänsliga när det gäller andra typer av minoriteter idag. Skämt kopplade till HBTQ är t.ex. inte OK idag. Jag tror inte att brandchefen "Greger" eller psykologen "farbror Barbro" skulle porträtteras på samma sätt i en humorserie från 2022.
Tycker att det är svårt att jämföra. Åren 1991-2015 (ungefär) präglades av liberalism. Att värna sitt hemland, traditioner, etc. var töntigt och särskilt slutet av perioden präglades av minimalism och modernism. Samtidigt stod stor invandring och mångkultur mycket högt i kurs och fick inte ifrågasättas det minsta. Dagens samhällsklimat är mer konservativt, svenskt och folkligt. Jag gissar att framväxten av sociala medier har en stor del i det. Människor upptäckte att inte "alla andra" tyckte som Annie Lööf, Fredrik Reinfeldt eller Gudrun Schyman och fick större självförtroende att uttrycka sin mening i kontroversiella frågor. Journalister och politiker hakade på fr.o.m. 2015. På många sätt är det högre i tak än för 10-20-30 år sedan. Om det sedan är bra eller dåligt tror jag är för tidigt att säga. Men Sverige är helt klart mera "TAN" och mindre "GAL" nu jämfört med 2014.
Samtidigt har vi blivit mera "woke", vilket märks inte minst i reklamen, där de som spelar föräldrar numera nästan alltid har olika etnisk bakgrund eller samma kön, och där exempelvis underklädesmodeller ofta är överviktiga numera. Så såg det inte alls ut kring 2000.
Bilden är alltså lite dubbel och jag skulle säga att 2020-talet har en hel del likheter med 1970-talet, samtidigt som det tidiga 2000-talet liknade 1960-talet.
Det hjälper till att skapa nationalism och militarism, som är bra för militärens chanser att få mer pengar och nya rekryter. Efter Top Gun ökade unga människors vilja att bli soldater.
Pentagon och CIA har haft sina händer på tusentals filmer, och om du skulle råka se en NFL-match är risken stor att du råkar ut för trumpetare, flaggor och nationalsång och pladder om 9/11 och Afghanistan. Efter många år av sådant är det också så att publiken redan är i den fållan och blir ledsna när det inte trumpetas. Det är också en av anledningarna till att de var så sura över knäböjandet, som ansågs vara en skymf. Tyvärr har det där också spridit sig till fotbollen och dumma typer har stora problem med att någon sätter ett knä i backen före en match.
Självklart så anpassas filmer till rådande normer och värdegrundsklimat.
En tydlig måttstock på detta är att jämföra filmer med dess litterära förlagor.
Exempel:
Tom Clancys bok Without Remorse (sv. Utan Misskund), i boken så är huvudpersonen vit och skjuter av en massa afro-amerikanska narkotikabrottslingar, i TV filmen så är huvudpersonen en afroamerikan som slåss mot ryssar ingående i någonslags konspiration. En återkommande karaktär i böcker och filmatiseringar är James Greer, i den här filmatiseringen så är karaktären kvinna och heter Karen Greer.
Tom Clancys bok The sum of all fears (sv. Summan av skräck), i boken så är skurkarna palestinier och östtyskar som får hjälp av några native americans med gemensamma agendor. I filmatiseringen så är skurkarna amerikanska högerextremister.
Ett bra exempel är en av svt:s mest älskade produktioner; "söderkåkar".
Den byggde på en trettiotalsfilm som var grovt antisemitisk , den skurkaktige direktören var en kroknäst jude.
Det hade naturligtvis varit helt omöjligt att behålla det temat på 70 talet.
Ett annat exempel som har ett närmare släktskap med ren censur är det som har skett med Fawlty Towers, om jag inte missminner mig så är det i avsnittet med tyskar där man har klippt bort sekvensen där majoren redogör för vilka benämningar (slang) som tillhör vilka etniciteter.
Ett annat exempel som har ett närmare släktskap med ren censur är det som har skett med Fawlty Towers, om jag inte missminner mig så är det i avsnittet med tyskar där man har klippt bort sekvensen där majoren redogör för vilka benämningar (slang) som tillhör vilka etniciteter.
Där tycker jag John Cleese själv förklarar det rätt bra.
“The Major was an old fossil left over from decades before. We were not supporting his views, we were making fun of them. If they can’t see that, if people are too stupid to see that, what can one say?”
men musik, böcker, konstverk etc bör ju också passa in tänker jag
