Svenska eldhandvapen och alternativ
Svenska eldhandvapen och alternativ
Pistol 88 (Glock), fortfarande stolt över att försvaret följde Hans, skaffade min 1986. I princip den bästa militära pistolen som finns i 9mm, det visar försäljningssiffrorna.
Alternativet jag ser är typ FN Five-SeveN, om bolsjevikerna har kroppsskydd är genomslaget betydligt bättre. De kaliberkåta jänkarna har återinfört .45 som säkert är bra mot talibaner i Långtbortistan men mindre bra mot någon med kroppsskydd.
Ak 4, har svårt att se något bättre alternativ, det finns en bunt mer moderna men jag ser inte riktigt fördelarna - vad som avgör är vad man hänger på den i form av sikten, lampor, granattillsatser och annat krafs så att vapnet till slut ser ut som en julgran.
Fortsättning följer, andra får gärna bryta in eller säga emot mig.
MVH
Hans
Alternativet jag ser är typ FN Five-SeveN, om bolsjevikerna har kroppsskydd är genomslaget betydligt bättre. De kaliberkåta jänkarna har återinfört .45 som säkert är bra mot talibaner i Långtbortistan men mindre bra mot någon med kroppsskydd.
Ak 4, har svårt att se något bättre alternativ, det finns en bunt mer moderna men jag ser inte riktigt fördelarna - vad som avgör är vad man hänger på den i form av sikten, lampor, granattillsatser och annat krafs så att vapnet till slut ser ut som en julgran.
Fortsättning följer, andra får gärna bryta in eller säga emot mig.
MVH
Hans
Re: Svenska eldhandvapen och alternativ
Är inte .45 en grövre kaliber än 9mm? är inte det att föredra?
Re: Svenska eldhandvapen och alternativ
Jo, dryga 11 mm. Absolut att föredra mot en taliban utan kroppsskydd. Men genomslaget mot kroppsskydd är sämre än 9 mm. Och hotbilden blir mer och mer att dummingarna har kroppsskydd. Därav mitt förslag om Five-seveN. Får se om jag hittar siffror imorgon (idag).
MVH
Hans
Re: Svenska eldhandvapen och alternativ
varför är en mindre kaliber bättre på genomslag? har det att göra med smalare spets och högre energi på mindre spets?
Re: Svenska eldhandvapen och alternativ
Och framförallt högre hastighet på projektilen.
Jämför med ammunition för stridsvagnar: https://sv.wikipedia.org/wiki/Pilprojektil
MVH
Hans
Jämför med ammunition för stridsvagnar: https://sv.wikipedia.org/wiki/Pilprojektil
MVH
Hans
-
- Medlem
- Inlägg: 1435
- Blev medlem: 9 september 2018, 21:36
- Ort: Umeå
Re: Svenska eldhandvapen och alternativ
Fysikens lagar, rörelseenergin beror på massa och hastighet. Massans inverkan är helt proportionerlig medan hastigheten påverkar i kvadrat.
K = 0,5*mv^2
Trycket blir högre för en liten area, givet samma kraft. Jämför t.ex. att gå på en tunn is vs. åka skidor på densamma. Eller personbil vs. bandvagn på snö.
P = F/A
Så ja, mer energi och liten tvärsnittsarea = högre genomslagsförmåga.
K = 0,5*mv^2
Trycket blir högre för en liten area, givet samma kraft. Jämför t.ex. att gå på en tunn is vs. åka skidor på densamma. Eller personbil vs. bandvagn på snö.
P = F/A
Så ja, mer energi och liten tvärsnittsarea = högre genomslagsförmåga.
Re: Svenska eldhandvapen och alternativ
USA har inte återinfört .45ACP som standardam för pistol, de har fortfarande 9x19 där. Däremot använder de .45ACP i vissa vapen som främst ska användas med ljuddämpare. Där har .45ACP den stora fördelen att den i standardutförande är en underljudsammunition, dvs dess utgångshastighet ligger under ljudets, till skillnad från standard 9x19. Så det handlar inte om att vara "kaliberkåt", utan om att välja den bästa kalibern för uppgiften.
Re: Svenska eldhandvapen och alternativ
Ak 4 är ett tungt vapen. Eftersom det idag, som du mycket riktigt påpekar, finns en hel del tillbehör som behövs för att få full effekt (inte minst i mörker) så är ett tungt grundvapen en dålig idé.
Re: Svenska eldhandvapen och alternativ
Förutom den höga vikten är Ak4 LÅNG, kräver TUNG ammunition att bära på (vikt per patron) och har ett i sammanhanget LITET magasin. .308NATO är ju inte någon herrejösseskaliber heller om vi pratar effekt. Den är svår att hantera tyst (ladda, plundra, vårda), har tveksam precision och är mindre robust i låda och pipa än vad de flesta kanske tror. Fördelarna mot en vanlig armémauser är såklart själva automatfunktionen, men dessa fördelar handlar mest om slöseri med ammunition och där var gamla M45B ännu bättre.
Håller däremot helt med Hans om fördelarna med Glock.
Håller däremot helt med Hans om fördelarna med Glock.
Re: Svenska eldhandvapen och alternativ
Jaja, jag får väl backa lite med Ak 4, om vi avgränsar oss till 7,62 så finns det väl en bunt hyfsade och lättare alternativ.
.45, visst, underljud är en fördel för ljuddämpade vapen men som jag begripit är huvuddelen inte ljuddämpade.
MVH
Hans
.45, visst, underljud är en fördel för ljuddämpade vapen men som jag begripit är huvuddelen inte ljuddämpade.
MVH
Hans
- von Adler
- Medlem
- Inlägg: 3709
- Blev medlem: 28 juni 2002, 19:40
- Ort: Lilejholmskajen, Stockholm
- Kontakt:
Re: Svenska eldhandvapen och alternativ
Själv undrar jag om vi borde gått ifrån 6,5x55 som standardkaliber. Det verkar nu som om man börjar migrera mot en "mellankaliber" mellan 5,56x45 och de gamla gevärskabibrarna, däribland 7,62x51 då 5,56x45 har lite för dåligt genomslag mot kroppskydd och tenderar att börja tumla vid träff även mot lätta objekt (t.ex. löv eller grenar i skogig eller buskig terräng), vilket gör den svår att använda i vissa sammanhang. Och som Hans skriver, även dummingarna börjar ha kroppsskydd numera. Just kablibrar kring 6,5 verkar förekomma ofta i debatten.
Dessutom verkar det som om man börjar gå åt att man ska skjuta halvautomat (möjligtvis med möjlighet till skurar om tre patroner) snarare än helautomat, bland annat för att erfarenheten i Vietnam ofta var att de amerikanska skyttegrupperna vid överfallö raskt sköt slut på all ammunition de bar med sig och tvingades retirera på grund av det.
Är en halvautomatisk AK-5:a i 6,5x55 framtiden?
.45 APC har väl just på grund av sin låga utgångshastighet rätt usel ballistik på lite håll - den tappar fart fort och träffsäkerheten minskar raskt med avståndet. Dessutom är rekylen stark på grund av den tunga kulan och pipklättringen sådan att när man sköt den med automat med k-pist föredrog man oft att lägga vapnet på sidan.
Dessutom verkar det som om man börjar gå åt att man ska skjuta halvautomat (möjligtvis med möjlighet till skurar om tre patroner) snarare än helautomat, bland annat för att erfarenheten i Vietnam ofta var att de amerikanska skyttegrupperna vid överfallö raskt sköt slut på all ammunition de bar med sig och tvingades retirera på grund av det.
Är en halvautomatisk AK-5:a i 6,5x55 framtiden?
.45 APC har väl just på grund av sin låga utgångshastighet rätt usel ballistik på lite håll - den tappar fart fort och träffsäkerheten minskar raskt med avståndet. Dessutom är rekylen stark på grund av den tunga kulan och pipklättringen sådan att när man sköt den med automat med k-pist föredrog man oft att lägga vapnet på sidan.
Re: Svenska eldhandvapen och alternativ
Jepp, jänkarna lutar väl åt en 6,8 som påstås vara det största framsteget sedan krutet uppfanns.
https://www.militarytimes.com/news/your ... -deadlier/
MVH
Hans
- von Adler
- Medlem
- Inlägg: 3709
- Blev medlem: 28 juni 2002, 19:40
- Ort: Lilejholmskajen, Stockholm
- Kontakt:
Re: Svenska eldhandvapen och alternativ
För att gå bakåt i tiden lite, här kommer mina utvärderingar:
9x21mm - ett felval. 9x19 borde ha varit valet från början. Det sagt så var 9x19 inte så dominerande när 9x21 antogs.
6,5x55mm - ett utmärkt val. Enda "felet" var väl att spetsammunition inte kom förrän 1941 -det borde börjat utvecklas på 20-talet.
8x63mm - ett bra val för tyngre vapen i min mening. Flygplan, luftvärn, pansarvärn (i form av Pvg m/40 för stackare vid 20mm akan-tropparna) är den utmärkt för.
Karbin m/94 och Gevär m/96 - ett helt ok val. Visst har Lee-Enfield en bättre repetition med sin kortare kolv, men det är ett pålitligt, pricksäcker och fullt dugligt alternativ.
Pistol m/06 - ett bra val, enda felet var kalibern- FN-Browning gör bra grejer, helt enkelt.
Pistol m/40 - ett ok val. Jag hade nog valt Browning HP istället. Den hade väl vissa problem med att slutstycket kunde få sprickor av den kraftiga 9x19 m/39B-ammunitionen?
AG m/42 - ett ok val. Mycket barnsjukdomar, men det hade de flesta halvautomatiska gevär under perioden. Hade man kunnat välja hade nog ett Garand i 6,5x55 varit bättre.
Kg m/21 - ett bra val för tiden, men sprangs ganska raskt ifrån av mer moderna mellankrigstida designer.
Kg m/37 - ett bra val. FN-Browning D är förmodligen en av de bästa kulsprutegevären. Konkurrenter är möjligtvis vz.26 och Madsen 1925, men bägge är ungefär likvärdiga. Jag lämnar frågan om en bandmatad kulspruta är bättre därhän - den fransk-brittiska skolan med kulsprutegevär dominerade under mellankrigstiden.
Kg m/39 - ja, här har vi vår fina vz.26. Ett helt ok nödköp, enda felet var att man inte byggde om dem från 7,92mm från början.
Kg m/40 - surely you jest, madam? Köp/bygg fler Kg m/39 istället.
Ksp m/00 - nej, nej, och åter nej. Luftkyld kulspruta utan utbytbar pipa och med öppna rader av ammunition istället för band? Nej.
Ksp m/14 - nätt och jämnt ok. Det hade varit bättre att köpa ett Maxim-system istället, eller Brownings 1917, vars första versioner kom kring 1910.
Ksp m/36 - nu kommer vår Browning 1917. Ett bra val. Möjligtvis kanske man redan här skulle vilja gå över till luftkylt - vz.37 skulle då kunna vara ett bra alternativ.
Ksp m/42 - nej, inte ett ok val. Att vid den här tiden sätta en luftkyld kuspruta på tripod och inte ha ett bra system för att byta pipor snabbt är inte rätt. Antingen går man hela vägen som med M1919A6 eller MG42, eller så har man en tung kulspruta. Den här mellanvägen är inte det rätta valet.
K-pist m/37 - ett ok val. Kistmagasinet som inte går att handladda är en dålig idé, liksom att använda 9x21-ammunitionen, men annar sär Suomi ett mycket bra (om än lite dyrt) val.
K-pist m/37-39 - här åtgärdar vi fel ammunition. Efter kriget inför vi också ett rakt magasin som kan handladdas.
K-pist m/39 - ett ok nödköp.Varken mer eller mindre.
K-pist m/40 - nej, nej och åter nej. Inte en kaliber till när man redan är i processen att byta pistolkaliber. .45 APC är dessutom skräp ballistiskt. Nödköp vad som helst annat istället.
K-pist m/45 - ser usel ut, är näst in till perfekt som k-pist. Billig, träffsäger, pålitlig, magasin som kan handladdas, m.m.
9x21mm - ett felval. 9x19 borde ha varit valet från början. Det sagt så var 9x19 inte så dominerande när 9x21 antogs.
6,5x55mm - ett utmärkt val. Enda "felet" var väl att spetsammunition inte kom förrän 1941 -det borde börjat utvecklas på 20-talet.
8x63mm - ett bra val för tyngre vapen i min mening. Flygplan, luftvärn, pansarvärn (i form av Pvg m/40 för stackare vid 20mm akan-tropparna) är den utmärkt för.
Karbin m/94 och Gevär m/96 - ett helt ok val. Visst har Lee-Enfield en bättre repetition med sin kortare kolv, men det är ett pålitligt, pricksäcker och fullt dugligt alternativ.
Pistol m/06 - ett bra val, enda felet var kalibern- FN-Browning gör bra grejer, helt enkelt.
Pistol m/40 - ett ok val. Jag hade nog valt Browning HP istället. Den hade väl vissa problem med att slutstycket kunde få sprickor av den kraftiga 9x19 m/39B-ammunitionen?
AG m/42 - ett ok val. Mycket barnsjukdomar, men det hade de flesta halvautomatiska gevär under perioden. Hade man kunnat välja hade nog ett Garand i 6,5x55 varit bättre.
Kg m/21 - ett bra val för tiden, men sprangs ganska raskt ifrån av mer moderna mellankrigstida designer.
Kg m/37 - ett bra val. FN-Browning D är förmodligen en av de bästa kulsprutegevären. Konkurrenter är möjligtvis vz.26 och Madsen 1925, men bägge är ungefär likvärdiga. Jag lämnar frågan om en bandmatad kulspruta är bättre därhän - den fransk-brittiska skolan med kulsprutegevär dominerade under mellankrigstiden.
Kg m/39 - ja, här har vi vår fina vz.26. Ett helt ok nödköp, enda felet var att man inte byggde om dem från 7,92mm från början.
Kg m/40 - surely you jest, madam? Köp/bygg fler Kg m/39 istället.
Ksp m/00 - nej, nej, och åter nej. Luftkyld kulspruta utan utbytbar pipa och med öppna rader av ammunition istället för band? Nej.
Ksp m/14 - nätt och jämnt ok. Det hade varit bättre att köpa ett Maxim-system istället, eller Brownings 1917, vars första versioner kom kring 1910.
Ksp m/36 - nu kommer vår Browning 1917. Ett bra val. Möjligtvis kanske man redan här skulle vilja gå över till luftkylt - vz.37 skulle då kunna vara ett bra alternativ.
Ksp m/42 - nej, inte ett ok val. Att vid den här tiden sätta en luftkyld kuspruta på tripod och inte ha ett bra system för att byta pipor snabbt är inte rätt. Antingen går man hela vägen som med M1919A6 eller MG42, eller så har man en tung kulspruta. Den här mellanvägen är inte det rätta valet.
K-pist m/37 - ett ok val. Kistmagasinet som inte går att handladda är en dålig idé, liksom att använda 9x21-ammunitionen, men annar sär Suomi ett mycket bra (om än lite dyrt) val.
K-pist m/37-39 - här åtgärdar vi fel ammunition. Efter kriget inför vi också ett rakt magasin som kan handladdas.
K-pist m/39 - ett ok nödköp.Varken mer eller mindre.
K-pist m/40 - nej, nej och åter nej. Inte en kaliber till när man redan är i processen att byta pistolkaliber. .45 APC är dessutom skräp ballistiskt. Nödköp vad som helst annat istället.
K-pist m/45 - ser usel ut, är näst in till perfekt som k-pist. Billig, träffsäger, pålitlig, magasin som kan handladdas, m.m.
Senast redigerad av 1 von Adler, redigerad totalt 13 gånger.
Re: Svenska eldhandvapen och alternativ
Tack för den historiska sammanställningen, delar i huvudsak dina synpunkter.
MVH
Hans
Jepp, men en Browning hade med tiden fått liknande problem. Glock och numera kanske några till pallar med 39B. Ett urvalskriterium när jag skaffade min.
MVH
Hans