Quiz: Revolutionernas & Imperialismens tid

[Femtiotrean]

hanslivblevfilm.jpg (66.76 KiB) Visad 216 gånger

[Femtiotrean]

https://www.atlasobscura.com/places/kas ... r-monument

Platenstraße
Ansbach
Bayern

Kaspar-Hauser-Denkmal (Friedrich Schelle, 1981)

Kaspar Hauser (? 1812? - Ansbach 1833)

Kaspar Hauser – var och en för sig och Gud mot alla (Werner Herzog, 1974)


Frågan är fri!

[StefanZ]

Frågan är fri!

Då slår jag till, eftersom jag har en användbar fråga på lager.

Vår man var en militär och gjorde bra ifrån sig inom sitt fält militär ingenjörskonst.

Men han är mest känd för andra mer eller mindre civila sysslor, typ ingenjörssysslor och fuskade också med arkitektur.

Han skapade också en tidig typ av monteringsfärdiga hus som rent av förbinds med hans namn.


Tips. Mannen förstod och antagligen kunde också tala svenska.


Vem kan jag tänkas mena?

[StefanZ]

Tips.
Vår mans svenskkunskaper skall förstås bokstavligt: han VAR svensk och levde i Sverige.
Första utformningen var för att sprida lite lagom dimridåer, så det skulle vara sport.

[Markus Holst]

Schwedenhäuser? Fast då är vi ju vid andra världskriget.

[StefanZ]

Schwedenhäuser? Fast då är vi ju vid andra världskriget.

Nej nej, hundra år tidigare....

[StefanZ]

Vår man fick även fina civila titlar och befattningar förutom sin välförtjänta överstegrad, så pass duktig och allround var han.

[Femtiotrean]

Fredrik Blom

Få arkitekter kan som Fredrik Blom förknippas med marinens verksamhet och få har som han
satt sin prägel på Stockholms stadsbild. Ställer man sig på Fjällgatan på Söders höjder ser
man ett antal monumentala byggnader som har denne officer som upphovsman. Ändå är han
överraskande lite uppmärksammad.(...)
(...)För sin samtid blev kanske Blom mest känd för sina konstruktioner av flyttbara hus. Dessa
hade sin upprinnelse i den kungliga paviljong som han uppförde med en arbetstid på 40 dygn,
på den militära övningsplatsen Ladugårdsgärde 1818. Byggnaden, som kom att kallas Borgen,
kompletterades med sidopaviljonger 1821-22.(...)Byggnaderna var prefabricerade och
monteringsbara enligt Bloms egen metod.
År 1819 var Blom i full gång med sin uppfinning och levererade flyttbara paviljonger bl a till
prinsessan Sofia Albertina ute på Tullgarn. I Lantbruksakademiens Annaler från januari 1820
beskriver upphovsmannen själv de flyttbara boningshusen. Husen bestod av dubbla bräd-
väggar med lufttät papp emellan; ytterväggarnas bräder var lodräta, innerväggarnas vågräta;
golv och tak på liknande sätt dubbla. Väggar, golv och tak transporterades i delar som genom
sin spåntning var lätta att sammanfoga. Husen, som fanns i olika storlekar, var försedda med
flyttbara kakelugnar och spiraltrappor. De var oftast utförda i lätt empire, med ornament och
andra klassiska detaljer, men kom i viss mån också att följa smakens växlingar. Produktionen
fick en sådan omfattning att Blom inrättade en verkstad vid Beridarebanan (Rännarebanan) i
närheten av Hötorget.
Arbetet med husen fortsatte minst till 1840-talets början och rönte stor uppmärksamhet även
internationellt. Man vet att husen exporterades till såväl Ryssland som Frankrike och flera andra
länder och att de omskrevs iinternationell press. Det är dock osäkert hur många hus som
gentligen tillverkades men de beräknas ha uppgått till minst 150.
I vilken utsträckning husen verkligen flyttades eller bara monterades på plats är osäkert, men
det finns exempel på att mindre hus användes på tänkt sätt. Det lilla lusthus som står på Skansen,
strax till höger innanför huvudingången, uppfördes på 1830-talet inte långt från sin nuvarande plats.
Det har sedan dess flyttats minst tre gånger och bl a gjort tjänst som väntsal för ångbåtar ute i
skärgården. På Djurgården finns flera av de flyttbara husen bevarade.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fredrik_Blom

[StefanZ]

Fredrik Blom

Få arkitekter kan som Fredrik Blom förknippas med marinens verksamhet och få har som han
satt sin prägel på Stockholms stadsbild. Ställer man sig på Fjällgatan på Söders höjder ser
man ett antal monumentala byggnader som har denne officer som upphovsman. Ändå är han
överraskande lite uppmärksammad.(...)
(...)För sin samtid blev kanske Blom mest känd för sina konstruktioner av flyttbara hus. Dessa
hade sin upprinnelse i den kungliga paviljong som han uppförde med en arbetstid på 40 dygn,
på den militära övningsplatsen Ladugårdsgärde 1818. Byggnaden, som kom att kallas Borgen,
kompletterades med sidopaviljonger 1821-22.(...)Byggnaderna var prefabricerade och
monteringsbara enligt Bloms egen metod.
År 1819 var Blom i full gång med sin uppfinning och levererade flyttbara paviljonger bl a till
prinsessan Sofia Albertina ute på Tullgarn. I Lantbruksakademiens Annaler från januari 1820
beskriver upphovsmannen själv de flyttbara boningshusen. Husen bestod av dubbla bräd-
väggar med lufttät papp emellan; ytterväggarnas bräder var lodräta, innerväggarnas vågräta;
golv och tak på liknande sätt dubbla. Väggar, golv och tak transporterades i delar som genom
sin spåntning var lätta att sammanfoga. Husen, som fanns i olika storlekar, var försedda med
flyttbara kakelugnar och spiraltrappor. De var oftast utförda i lätt empire, med ornament och
andra klassiska detaljer, men kom i viss mån också att följa smakens växlingar. Produktionen
fick en sådan omfattning att Blom inrättade en verkstad vid Beridarebanan (Rännarebanan) i
närheten av Hötorget.
Arbetet med husen fortsatte minst till 1840-talets början och rönte stor uppmärksamhet även
internationellt. Man vet att husen exporterades till såväl Ryssland som Frankrike och flera andra
länder och att de omskrevs iinternationell press. Det är dock osäkert hur många hus som
gentligen tillverkades men de beräknas ha uppgått till minst 150.
I vilken utsträckning husen verkligen flyttades eller bara monterades på plats är osäkert, men
det finns exempel på att mindre hus användes på tänkt sätt. Det lilla lusthus som står på Skansen, Fe
strax till höger innanför huvudingången, uppfördes på 1830-talet inte långt från sin nuvarande plats.
Det har sedan dess flyttats minst tre gånger och bl a gjort tjänst som väntsal för ångbåtar ute i
skärgården. På Djurgården finns flera av de flyttbara husen bevarade.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fredrik_Blom

Juste. Högst densamme.

En liten flaska äkta svenskt brännvin, eller en påse svenskt snus om du inte nyttjar,

Samt stafettpinnen till dig, Femtiotrean.

[Femtiotrean]

Mitt sa´ finnen om Stockholm. Jag kan påstå att jag känner staden bättre än en vanlig stockholmare som lever ett normalt svenssonliv utan särskilt stor intresse i lokalhistoria - och jag har varit på Skansen: https://www.skansen.se/sv/djurgardspaviljongen

(Men inte visste ja så mycket om Fredrik Blom som jag vet nu...)


Vi fortsätter med tillfälliga byggnader:

detbörjarmedettfall.jpg (50.85 KiB) Visad 162 gånger

sjukhusenräckteintetill.jpg (36.28 KiB) Visad 162 gånger

detbyggdesbaracker.jpg (58.37 KiB) Visad 162 gånger

fördeinsjuknade.jpg (261.65 KiB) Visad 162 gånger

detblevjobbförgravgrävare.jpg (69.17 KiB) Visad 162 gånger

Var är vi? Vad händer? När? Och varför är det hela på ett sätt historiskt?

[Markus Holst]

Bilderna måste vara tagna mellan kamerans genombrott och 1914. De många sjuka och döda tyder på en epidemi. Bilderna ser nordeuropeiska ut. Det kan kanske vara från slaviska Europa också.

Detta begränsar oss väl till två epidemier: Ryska snuvan eller kolera. Vilket av dem syns inte på bilderna.

[StefanZ]

Bilderna måste vara tagna mellan kamerans genombrott och 1914. De många sjuka och döda tyder på en epidemi. Bilderna ser nordeuropeiska ut. Det kan kanske vara från slaviska Europa också.

Detta begränsar oss väl till två epidemier: Ryska snuvan eller kolera. Vilket av dem syns inte på bilderna.

Aha, en viktig ledtråd. Och så blev det historiskt...

Funderar jag, snuvan lär inte vara historisk, snuvepidemier kommer och går, och det är bara att uthärda dem så gott man kan.
Men men vid denna tid fann man både kolerabakterien och början till bot.
det namnet som oftast förbinds är Koch.
forts följer.

[StefanZ]

https://en.wikipedia.org/wiki/1881%E2%8 ... a_pandemic

[StefanZ]

Googlar man hit å dit, så hittar man bla. länken ovan; det var tydligen DET stora utbrottet i Europa, enkannerligen Hamburg.

Det som förvirrar mig, är att artikeln här antyder att Koch upptäckte att sjukdomen orsakades av kolerabakterien och inget annat här i Hamburg.
Medan på andra ställen anges att han hittade den i Indien.
Jag antar att det skall tolkas som så, att det var ju samma våg som gick genom världen. HAN hittade bakterien i Indien, men samma smitta ankom något senare till Hamburg å...

[Femtiotrean]

Koleraepidemin i Hamburg 1892

Die Choleraepidemie von 1892 in Hamburg war der letzte große Ausbruch der Cholera in Deutschland

This was the last serious European cholera outbreak

Der zu Hilfe gerufene bekannte Bakteriologe Robert Koch kommentierte die Verhältnisse beim Rundgang durch die Gängeviertel:[3] „Ich habe noch nie solche ungesunden Wohnungen, Pesthöhlen und Brutstätten für jeden Ansteckungskeim angetroffen wie in den sogenannten Gängevierteln, die man mir gezeigt hat, am Hafen, an der Steinstraße, an der Spitalerstraße oder an der Niedernstraße. [...] Ich vergesse, daß ich mich in Europa befinde.“

Cholera in Hamburg: Ein Lehrstück über den Umgang mit Epidemien


Stefan har frågan!