Vad läser du just nu?

[Amund]

Tack Sonderling för ditt inlägg, jag håller med dig i mycket.

om vi är i 1933 eller 1939 vet jag inte.

En bra fråga. Du har ju sagt post-VK1 tidigare har jag för mig, och det känns väldigt relevant - kanske Trump-erans fyra år ska motsvara kriget då?

Allvarligt så har jag kritik mot Applebaums bok. Hon stödjer sig till stora delar på en anekdotisk bevisföring där hon gör psykologiska förklaringar av de av hennes forna vänner som inte längre tillhör hennes vänkrets från den glada eran runt millennieskiftet. Vidare förklarar hon "populistiska" partiers framgångar med någon sorts mediestrategi som tydligen bara dessa grupper använder sig av. Lite oklart på vilket sätt andra politiska grupperingar med ofta långt större resurser är utestängda från dessa enkla medietrick.

Observera att jag politiskt hade önskat att det var som hon säger, men jag hade förväntat mig mer vetenskapliga analyser av "populismens" framfart än vad som erbjuds.

[adlercreutz]

Om historien upprepar sig, vilket väl ändå är tveksamt, tror jag snarare vi är nånstans i slutet av 1800-talet eller tidigt 1900 med ökade nationalistiska strömningar, mindre liberala ideal, länge sedan ett stort krig i Europa, stora migrationsströmmar m.m. Trump är ingen Hitler utan snarare en Kaiser Wilhelm - likheterna vad gäller personlighet är faktiskt slående.

Men jag tror och hoppas inte att det är så. Annars blir de kommande årtiondena rätt jobbiga.

[sonderling]

Ja vill jag va kritisk mot boken så känns den skriven lite i affekt och något hafsigt, den är också ganska tunn men den har sina poänger endå tycker jag.
Mycket namedroppande som Carl Bildt som är med på ett hörn.

Du har ju sagt post-VK1 tidigare har jag för mig, och det känns väldigt relevant

. Ja jag säger ju emot mig själv Vi är nog i 1920.


Sonderling

[sonderling]

Läser just nu: Breakout: The Chosin reservoir campaign, Korea 1950 av Martin Russ om företrädesvis marinkårens stridande reträtt från Nordkorea. I stort sett baserat på vittnens berättelser med historiska överblickar. Återigen förvånas man över hur mycket stryk en människa tål och endå överlever. Själva kampanjen med efterkommande Kinesiskt överrasknings anfall hade man ju hört om innan men inte i detalj.

Jag tycker bilden av att FN-styrkorna hållit en sammanhängande front tvärs över Korea är missvisande, när jag läser detta ser jag mera bilden av två armar som sträcker sig in i Nordkorea mellan är ett bergsmassiv som ingen säkrat, och som sedan delas de två arme´erna upp i olika ”mottin” av Kineserna och detta utvecklar sig i olika ”kittelslag” där man försöker dra sig söderut i mer eller mindre oordnade former. Boken ger ingen vacker bild av US army som faller samman i massflykt där marinkårens disciplin ger ett anfall i sydlig riktigt.

Innan detta tar vid så sitter man i sina ”Kittlar” och maler ner det ena Kinesiska massanfallet efter det andra. En grotesk masslakt. I de fall där de bryter igenom utnyttjar de tillfället till plundring och värme, vilket gör att man lyckats med att mota ut dem igen.

Nu har jag kommit till att man ska dra sig söderut i olika etapper och i en del fall, ja de fall där US army gör detta blir det rena massakern där Kineserna står på kullarna runt i kring och pepprar sönder fordons kolonnerna. En bild jag har svårt att se framför mig, ja menar avstånden verkar så extremt korta, hur kommer man ens fem meter? (De är så nära att napalm hamnar på egen trupp.) Man verkar lämna efter sig kolossala mängder materiel och döda som jag förmodar då hamnar i listan MIA. Sedan undrar man ju hur mycket av materielen som fortfarande används av nån Nordkoreansk bonde? (Artilleriet sägs ju används av vietminh i Dien Bien Phu?)

Sökte lite ledtrådar om detta med att de Kinesiska styrkorna skulle vara f.d. Nationalist soldater (som jag läst om innan) men det är inget som framkommer, men en del av dem talar bra engelska. Vapen som erövras är en blandning av Mauser karbin, Arisaka karbin, Mauser pistol, Thompson k-pist och de vanligaste ”burp-gun” som jag misstänker är en PPsh.
Den Kinesiska uniformen består av den klassiska vadderade dräkten men jag inte visste om var att den var vändbar och vit på ena sidan. Men även olivgrön eller svart bomulls uniform förekommer. Den senare påstås tillhöra kommissarier.
Fotnot på det och påståendet att kineserna gick på droger för att attackera rakt på. Författaren lägger ibland till kommentaren att detta är hörsägen och kan inte bekräftas av källor. Bra tycker jag att förtydliga.

Som sagt har inte läst klar ännu, nu ska det till att göra den stora utbrytningen eller reträtten dvs de attackerar bara åt ett annat håll.

Ett minus är ju det här med kartor. Så jag var förutseende och köpte: Osprey Campaign series: Yalu river 1950-51, Clayton K. S. Chun.
Brukar inte direkt recensera alla dessa Osprey böcker jag läser, jag köper dem i princip för att få en överblick över ett slag och/ eller för inspirationsbilder till modellbyggen.
Denna var dock ingen av de bättre och jag hade svårt att få grepp om läget. Sedan var det väl mer den traditionella bilden av Amerikanska styrkor som vänder och slås söderut i någorlunda ordnade former. kartbilden med en sammanhängande front som sträcker sig tvärs över norra Korea är också med, trots att man läser att det inte är någon kontakt med de båda FN styrkorna som går i Nord Korea. Det är ju just detta glapp som de Kinesiska styrkorna utnyttjar. Sedan var det ju inte så mycket av en överraskning heller. Man började möta dem i strid redan i oktober, det var väl det att MacArthur inte lyssnade så det var mer en chock för honom och hemmafronten.

Läste den först och funderar på att läsa om den nu när jag läst den andra.
Ett plus är att man får veta mer om Nordsidan och de Kinesiska styrkorna. Som annars bara reduceras till en massa som skjuts ner.

Sonderling

[sveahk]

Återigen stort tack sonderling för dina härligt personliga bokrecensioner! Alltid lästa med intresse! Hade gärna haft din energi på det området...

Mvh Hans K

[sonderling]

Återigen stort tack sonderling för dina härligt personliga bokrecensioner! Alltid lästa med intresse! Hade gärna haft din energi på det området...

Mvh Hans K

Tackar, kan tillägga på den boken att man senare tar två Kinesiska fångar som mycket riktigt varit i Nationalist armén. Får mig att fundera om detta bara är ett sätt att göra sig av med dem eller nåttslags lojalitets prov.
Andra scener som när man flyger ut sårade från en tillfällig landningsbana som för tankar till Stalingrad eller motsvarande med sårade som står i kö och väntar på att flygas ut medan MP kollar så inga simlutanter smugit sig med.
Sen kom historien om den här Corsair piloten https://en.wikipedia.org/wiki/Jesse_L._Brown som jag läst om innan, borde göras en film om det ödet. I boken var det dock inte lika dramatiskt som jag läst i en militär tidskrift. Dock napalm bombade man hela området efteråt för att inte kroppen och planet skulle hamna i fiendens händer. (I tidskriften så stod det att det kryllade av kineser som plundrade planet och kroppen men inget av det är med i boken.)

Snöade in på Korea och framför allt Norra delen och började läsa:
Nordkorea - tio år på flykt
Eunsun Kim och sebastien Faletti

En person berättelse om livet och flykten från Nordkorea. Kändes lite infantil, vet inte hur mycket man som medhjälpare får korrigera men det kändes som om texten kunde styrts upp lite. Personen i boken kommer från nordöstra hörnet i samma område som beskrivs i nästa bok. Och som jag borde läst först för att få förklarande bakgrund info. Eunsun flyr till Kina blir såld som fru till en kines och fortsätter efter x antal år via mongoliet till sydKorea. Detta får jag senare reda på i boken nedanför, är fattig versionen av flykt.

Såg att ni diskuterat avrättning medelst luftvärnskanon. En publik avrättning beskrivs i boken och att kroppen verkar sönderdelas. Jag får intrycket att vi talar om nått grovkalibrigt, typ en Browning 50 cal eller motsvarande. Här springer dessutom en man fram och börjar äta bitar av hjärnan.

För det är ju det att på 90-talet råder det massvält i Nordkorea. Vilket även drabbar huvudpersonen som barn. men ska jag rekomendera nån bok så är det den nedan, iallafall bör man nog läsa den först innan man läser denna för man får mera bakgrunds info i:

Inget att avundas - vardagsliv i Nordkorea
Barbra Demick

Reportage bok som beskriver flera levnadsöden från olika avhoppare som främst kommer från den regionen i Nordöstra Korea och staden Chongjin som flest avhoppare kommer ifrån, mest därför att det är lättast.. Man kan tydligen vada över gränsfloden till Kina.
Flera olika människoöden beskrivs, samt det kast system som råder i landet. Längst ner finns tex f.d. Sydkoreanska krigsfångar som tydligen blivit kvar efter kriget, verkar som om man hade och välja mellan att dö eller bli medborgare. Sägs väl inte rakt ut men jag får för mig att det råder mans brist i landet efter kriget, därför hålls de kvar. I detta fall känns det än mer tragiskt då soldaten tillfångatogs tre veckor innan vapenstilleståndet. Hur som helst kastsystemet "Songbun" gäller både dem och deras avkomma i tre led.
Så man får följa olika huvudpersoner och deras barn och barnbarn och får därmed en lektion i Nordkoreansk historia. Tex hade jag ingen aning om att landet blomstrade på 60-70-talet, så pass att exil Koreaner flyttade dit från Kina och Japan. Det mesta i byggnadsväg, infrastruktur, jordbruksmaskiner m.m. i Nordkorea härstammar från denna tid.
Det var sedan när Kim jr tog över på 90-talet som svälten kom. Orsaken är väl en sammanblandning av inkompetens och att resten av östblocket föll samman.
Detta beskrivs rätt ingående och man har svårt att fatta det. Ser hela tiden bilder från nått typ 30-40-tal framför mig och måste påminna mig om att det är 90-tal. Det känns överhuvudtaget som en anomali att landet kan fortsätta in på 2020-talet. Jag grubblade mycket på hur en återförening ska ske och när?


Going Solo
Roald Dahl

Boken börjar med att han tar arbete för Shell i Dar es Salam i Tanganyika Afrika mellan1938-39. Hade kunnat bli en jättebra feelgood film i stil med "I vår herres hage" om det inte blir lite för kolonialt putslustigt. Många dråpliga historier och karaktärsbeskrivningar. Men jag tror inte det funkar idag eller vad sägs om när hans "Boy" blir så glad över att det är krig att han smiter iväg och hugger huvudet av den tyske grannen. Som visserligen är ett svin men det är nog beskrivningen av de Afrikanska karaktärerna som skulle halta idag.
Hur som helst kriget bryter ut och han anmäler sig som frivillig till RAF. Får sin flygutbildning på Tiger Moth och sedan tjänst i Gloster Gladiator. Beordras hitta sin squadron i Egyptien, flyger dit, hittar dem inte, nödlandar och blir så pass skadad att han är borta ur leken i 6 månader.

När han är frisk så får han 7 timmars övning i en Hurricane! (Ingen under att tyskarna blev såna ess med det motståndet?) Och skickas till Grekland. Flyger iväg på uppdrag vinkar till bönder kollar in det vackra landskapet....och ni vet man får ju fnatt när man läser det här, för vad händer jo ett fiende plan dyker upp från ingenstans. Men han har tur som en tokig och klarar sig. Reträtt Strider i Grekland innan de måste dra.
Får intrycket att han är en väldigt disträ stridspilot och inte så aggressiv? Hur som helst, flyger luftförsvar över Palestina, Irak och Syrien. Hade ingen aning att Haifa bombades under VK2. Både av Ju88:or från Rhodos och Vichy Martin Maryland's från Syrien. Just Vichy fransmän verkar han verkligen hata, han motvilja mot dem är värre än mot Tyskarna.
Nåväl efter tid gör sig hans gamla skada från nödlandningen påmind och han måste tas ur tjänst och får åka hem och där slutar historien. Han får ihop 5 bekräftade nedskjutningar, 4 Tyskar och 1 fransman.

Sonderling

[adlercreutz]

Intressant med böcker om Nordkorea, kan även rekommendera https://www.bokus.com/bok/9789113035802 ... nordkorea/ eftersom det handlar om Sveriges relation till landet.

Nordkorea var mycket riktigt "före" Syd under flera decennier, låt vara med mycket stöd från Sovjetunionen och Kina. Nord sitter ju på rätt mycket naturresurser medan Sydkorea egentligen är ett ganska agrart land. Sedan 1980-talet har världsekonomin ändrats däremot, så teknologi och knowhow smäller högre än järn och kol. För att inte tala om Nords dysfunktionella ekonomiska system. Boken ovan avhandlar just det, det fanns ju en rätt omfattande exportsatsning från svenska företag där svenska staten gick in med säkerhet. Det visade sig rätt snabbt att Nordkoreas tillväxt var ett luftslott till stora delar, och betalningsviljan var väl inte särskilt hög heller... så det blev ett fiasko. Dessutom kom ju som sagt Sovjets fall. En hel del handlade om maskiner faktiskt, bl.a. var Atlas Copco inblandade på gruvsidan. Skulle inte förvåna mig om de flesta maskiner som skickades dit på 70-talet fortfarande är i bruk.

Om episoden med luftvärnsvapnet ens ägt rum, var det förmodligen en https://en.wikipedia.org/wiki/ZPU, men det där ska man ta med en enorm skopa salt.

[Patrik Öbrink]

Har just avslutat Ernst Jüngers "Sturm" och ska nu börja med hans "I stålstormen". Båda utspelar sig i skyttegravarna under första världskriget. Men jag har hört från trovärdiga källor att "På marmorklipporna" är hans bästa bok, så det blir väl att läsa den längre fram. I den har soldaterna lämnat skyttegravarna för botaniska studier och lärda samtal uppe i bergen.

[sonderling]

Tobruk - William F Buckingham

Belägring strider och strid i bebyggelse har alltid fascinerat mig, det är nått med att slåss med ryggen mot väggen och mot alla odds. Tobruk är ju en av dessa ortsnamn som förknippats med detta och kolla runt lite på nätet en dag och fastnade för denna bok.

Boken börjar med lite historik över området och främst Italiens koloniala ambitioner från slutet av 1800-talet och fram till 1940. Egentligen fann jag denna bit som mest intressant. Den Italienska armén under VK2 har ett tag fascinerat mig. Var de så usla och vad bestod deras inkompetens i?
Denna bok gav en del ledtrådar. Här har vi en armé som förutom VK1 varit inblandade i en rad kolonialkrig sedan 1890-talet, sedan är det Spanska inbördeskriget och invasionen av Etiopien. Kan den handla om krigströtthet? Just det får jag inte bekräftat men väl förklaringen att Italienska armén var så god som någon för tiden och i området fullt motoriserad. Eftersom boken avhandlar början av ökenkriget med striderna på Afrikas horn och operation Compass, så redogörs det kort för striderna efter Italiensk krigsförklaring i området under 1940. Där vinner Italien sina enda segrar under VK2 mot britterna som endast har koloniala trupper på plats och gamla härkar som Bristol Bombay. (Jag vill bygga den i modell.) Sedermera kommer ju Britterna återta förlorat mark och ta över Etiopien där Italienarna fortsätter med ett lågintensivt gerilla krig fram till 43. (Det hade jag fan ingen aning om!) https://en.wikipedia.org/wiki/Italian_g ... n_Ethiopia

Författaren förklarar att det finns en skillnad i Italienska armens stridsduglighet. Att ett förband kan vara av topp kvalité slåss till sista man medans en annan kan vara fullkomligt usel och ge sig vid första skottet. Att dessa ytterligheter tar ut varandra och ger ett mediokert resultat. Men de samväldes styrkor som mötte italienarna på Afrikas horn ansåg de minst lika bra som de tyska fallskärmsjägare de mötte i Italien eller de Japanska trupper som de slog mot i Burma (Förflyttade man förband mellan de båda stridsskådeplatserna?) Vid striderna under operation Compass beskrivs det nästan lite komiskt hur Italienska förband kan stå färdigpackade vid sina lastbilar och själva transportera sig till fångenskap i Egyptien. De Australiska soldater som intar förläggningar vittnar om den lyx som officerarna lever i och den misär manskapet har, vilket förmodligen också kan förklara en del. Jag undrar också om det kan vara skillnad från vilken region man kommer ifrån?
Utrustningen är det egentligen inget större fel på, enligt författaren, den är helt i jämförelse med den tidens arméer. Dessutom motoriserad. jag förvånas dock över breda kulsprutan som har en inbyggd oljeflaska har ett fast magasin som ska laddas. Vilket krångla till mycket in öken miljön. (Har inte riktigt hajat hur den inbyggda oljeflaskan ser ut eller fungerar?)

Sen kommer Tyskarna. Och Rommel, som faktiskt inte beskrivs i så sympatiska ordalag, en streber som pressar sina mannar med förakt för människoliv och gärna tar åt sig äran för andra arbete. (Jag ante det!) De trycker tillbaka samväldes styrkorna enda till Egyptiens gräns och omringar Tobruk.
Men vana som de är vid Blixtkrig där tidigare motståndare flyr för sina liv så fort pansaret visar sig, så åker tyskarna för första gången på en snyting, när de attackerar Tobruks försvars linje med envisa Australier.

Därpå följer en beskrivning för de olika trupprörelserna, anfall, motanfall, räder och flygangrepp. Staden försörjs via havet, genom mindre fartyg som löper gatlopp från flygräder och ubåtar. På så sätt lyckas man föra in stridsvagnar och luftvärn m.m. för att förstärka försvaret. Det blir lätt lite tjatigt och kapitel indelningen följer händelseförloppet, Tobruk ansatt, Tobruk attackeras, Tobruk omringas, Tobruk belägrat, Tobruk Befriat och epilogen Tobruk kapitulerar.

Befälhavaren Morsehead använder hela sitt kunnande från första världskriget som i detta fall visar sig vara det som krävdes. När stadens sedan blir undsatt menar försvararna att de bröt sig ut och blev inte undsatta under Operation crusader det var snarare tvärtom de som undsatte undsättnings styrkan.
Epilogen är kort och koncis, den befälhavaren hade ingen krigserfarenhet och jag får intrycket att de sydafrikanska styrkorna inte heller har topkvalité, så försvaret verkar mest koncentrat väster ut, och Afrika kåren går runt och denna gång har de öppet mål. Kollar jag wikipedia så kanske inte kritiken mot Sydafrikanerna är helt rättvis. Vidare så läser jag att många av de som togs tillfånga befrias när Italien kapitulerar. Detta skulle jag vilja läsa mer om. Denna bok ger visserligen en bra bild överhändelserna fram till Tobruks fall. Det är mycket bilder i som är samlade i mitten av boken men det är värre med kartor. Sedan kanske det är lite väl breda penslar som beskriver själva belägringen, här måste det finnas mer att hämta tänker jag och kollar jag på Amazon finns det flera titlar som avhandlar Tobruk som jag kommer försöka få tag på.


Det är nått med ökenkriget också som alltid fascinerat mig. Tror kanske att det har med att man såg filmen "Sahara" på tv som barn. Är det nån som har ett bra boktips där den krigsskådeplatsen avhandlas från 1940 till Tunisgrad 1943 får ni gärna hojta till. Jag har mest läst om denna front styckvis ett slag här och ett slag där och skulle gärna läsa den i ett övergripande sammanhang.

Sonderling

[sonderling]

Henrik Berggren
Landet utanför: Sverige och kriget 1940-1942

Som sagt jag kunde inte bärga mig utan köpte boken direkt när den släpptes. Och precis som den innan varvas världshändelser med Sveriges inrikes debatter och problem. Händelserna i grannländerna avhandlas också. Som den Tyska repression som drabbar Norge, eller Finlands upptakt till fortsättningskriget.

Vi får fortsätta att följa med i olika personers dagböcker, kända som okända, och få insyn i det vanliga vardagslivet och den tidens kulturdebatter, vilka filmer som kom och vilka böcker som släpptes. Jag gillar det här sättet att berätta, det känns ju nästan som om man var med i den tiden. Och pratar vi gamla kondis i Stockholm så har jag faktiskt varit på flera som fortfarande fanns kvar när jag var liten. (Nu är det väl bara typ star bucks som gäller?) Och när man gjorde lumpen så fanns ännu på 80-talet en del persedlar från denna tid så surt ylle på tork i ett tält vet man ju hur det luktar.

Den enda smolken i bägaren är en total avsaknad av bilder. Det hade inte skadat med en bild på de personer som nämns eller på tex kvarstads båtarna. Jag får ju en bild i huvudet men får yngre läsare det?
Sedan är detta är andra delen i trilogin och jag kan bli lite bekymrad över hur hans ka få plats med åren 43-45 i en del till? Jag får hoppas att han inte slarvar förbi det hela.

Sonderling

[Borussia]

Greiser.jpg (29.22 KiB) Visad 515 gånger

Med åren och begären att läsa mer än vad man redan läst så har jag till viss del börjat leta efter böcker om mindre kända potentater och personligheter inom Tredje riket. Distriktsledarna, eller Gauleiters, är en sådan kategori som många gånger fallit mellan stolarna eftersom de inte nödvändigtvis tillhörde den absoluta toppen bland Hitler, Himmler, Göring m.fl.

Arthur Greiser var mellan 1939 och 1945 Gauleiter inom distriktet (Gau) Wartheland i nuvarande Polen. Som Gauleiter var han distriktets högste politiske ledare med uppgift att nazifiera sitt distrikt. Som Gauleiter hade Greiser en stor maktbas som samtidigt var skör då den till viss del delades med andra ledare med samma maktbegär som han själv. Greiser var född i distriktet och hade fått sin politiska skolning i den fria staten Danzig där han sedermera blev senatens president. Han var dock alltid på kollisionskurs med Västpreussens Gauleiter Albert Forster. När sedan kriget bröt ut blev han av Hitler utsedd till Warthelands Gauleiter.

Greiser var en hängiven nazist och trogen Hitler och drömde om att göra Wartheland till ett mönsterdistrikt. Han skydde egentligen inga medel för att uppnå detta och han var lika brutal mot polackerna som han var mot judarna inom distriktet. Här gick han på sätt och vis emot partilinjen eftersom han såg distriktets polacker som ett lika stort hot som distriktets judar.

Även om han inte direkt var inblandad i det första förintelselägret Chelmno som upprättades inom distriktet så hade han inga invändningar eftersom det var i linje med hans visioner om ett judefritt Wartheland. Likaså gettot i Lodz lyckades han till sin förtret aldrig få kontroll över utan tvingades till att samarbeta med andra, typ Hans Biebow, gettots förvaltningschef.

Boken är en klassisk biografi i kronologisk ordning där det politiska löper parallellt med det privata. Det följer också det klassiska mönstret av det nazistiska maktspelet där ränksmideri och intriger är en bestående ingrediens för att uppnå det högsta målet, Hitlers gillande och gunst. Epstein är en duktig berättare, och precis när ett kapitel eller avsnitt är på väg att bli för drygt så avslutas det. Riktigt intressant att läsa en bok om nåt man kände till men egentligen visste väldigt lite om

[sonderling]

Det största brottet: offer och gärningsmän i den Norska förintelsen- Marte Michelet


Det har redan runnit lite vatten under bron sedan jag läste denna bok så intrycken är inte direkt färska men man får följa en familjs inflyttande till Norge
och sedan dess vedermödor före och under kriget. Så samtidigt blir det en liten historisk expose över judiskt liv och leverne under första delen av 1900-talet.
Det blir också en beskrivning av antisemitismen i Norge men jag tyckte det skummande bara hur det gick över till Nazismen. jag skulle vilja veta mer om Quisling och hans gäng, jag känner ju mest till honom som ett begrepp? (Ich bien Quisling! Jawohl unt die name bitte?)

Man blir ju rätt trött på Sverige också som inte vill släppa in flyktingar och i värsta fall skickar tillbaka dem.

Några av de tyska nyckelfigurerna får man också en kort biografi på. Men under Nazismens framväxt och härtåg över Europa börjar det med inmarschen i Rhenlandet som intas och ockuperas (Fan stod det verkligen så!? I skrivande stund hittar jag inte igen det!?) Det lät lite ...tokigt men på det stora hela fann jag boken läsvärd, gripande och intressant.

Som sagt jag skulle vilja läsa mer om broderlandet och deras VK2 historia. har en annan som jag så smått börjat på och återkommer till den senare.


Hökens år - Sven Öste
En reportage bok från 66(?) i mitt fall en pocket som jag hittade i en container på den tiden man inte sorterade sitt avfall.
Har läst den av och till under året. Intressant på så vis att man ser vad man visste då och kunde jämföra med facit i hand.



Lögnerna: USA och kriget i Vietnam - Lennart Pehrson

Denna bok tänkte jag låna på Bibblan men de hade bara E-upplaga, i vredesmod beställde jag ett eget fysiskt exemplar.
Måste säga att det var ett lyckat köp. Det är en höjdar bok. Kapitel indelningen är efter årtal 1964- 1973. Det är som att läsa en när var hur över de åren. Både historiska händelser i USA och Sveriges relation till USA kommer med. I stort och smått. Allt går in i varandra, kriget mellan Pepsi och Coca-cola och vem jobbade på en advokat byrå åt Pepsi jo Nixon och Nixon...så där håller det på lite som sketchen i Hipp hipp.
Kultur, vilka låtar som var populära just det året, och hur de kom till. Woodstock är med så klart. Man kan ju alla så det spelas genast ett soundtrack i huvudet. Och inte visste jag Neil Youngs "Ohio" handlar om skjutningar på Kent state.
Olika kända personer nämns och får berätta, skådisar som Jane Fonda som tydligen engagerade sig på slutet och inte som jag trodde från början. (Man får överhuvudtaget flera "som man fått för sig" tillrättade.)
Elvis som vill bli FBI agent och spionera i artist världen!

Det är inte en renodlad hyllning till vänstervågen eller hippierörelsen om man nu tror det. Egentligen är ju vänstern i minoritet och Nixons tysta majoritet en reell faktor. Allt om man bland annat ska tolka opinionssiffror och valresultat. Även fall av våldsamma motdemonstrationer redogörs det för samt en polarisering åt höger och som jag förstår det som att författaren menar är rötterna till dagens högerextremister i USA.

Här är också beskrivningen av en fredsrörelse och Hippievåg som snabbt går ner sig i drogträsket, vilket gör att fredsrörelsen tappar momentum ett tag. Och i sann Metoo anda så tas det faktum upp att många kvinnor kom att utnyttjas för både det ena och andra i hippiekollektiven (min världsbild fick sig en törn.)

Raskravaller som uppstår ur den polisbrutalitet som förekom då som nu. Mitt intryck är att upploppen var värre då, än vad det är nu. Att förstörelsen är mer omfattande.
Ur detta uppstår också Svarta pantrarna, (var är de nu?)


Mest spännande är70-talet tycker jag , med Nixon, The plumbers (Nixons fixar grupp) och The Weather men (Tattig inhemskt terrorgrupp) , det är väl dels för man börjar minnas tiden om än i periferin (Jag ritade teckningar till Nixon med bombplan julen 72.)
Och dels för man egentligen inte vet så mycket om Vietnam-kriget under den här perioden när USA håller på och drar sig ur, och det över går i ett renodlat inbördeskrig. Och en även om boken har en epilog som förklarar en del, så tycker jag det är synd att inte kapitel 74-75 finns med.
Watergate skandalen hade jag inte koll på i detalj så det var ju intressant att läsa om. Även hur Ellsberg smugglade ut pentagon papperna och att dessa egentligen är en historiskt rapport som McNamara beställde. Som ju började tvivla på kriget tidigt men som jag alltid trott var den onde arkitekten bakom för det hade man ju hört. nu har jag läst om detta förrut men jag blir lika förvånad varje gång att de som leder kriget (innan Nixon) egentligen inte tror på det. Så kan man ju inte föra krig? Det är ju ingen under att det går som det går. Det är så jag ibland tänker att kriget var förrut bestämt att värka ut som en böld.

Sista USA styrkan lämnade i mars 73 (jag har alltid trott att slut året för det "Amerikanska kriget" var 1972?) Sedan fattar jag det som att Kissinger förhandlar fram att det måste gå en anständigtid mellan USA´s tillbaka dragande och NVA´s intåg i Sydvietnam. Vilket jag antar förklarar varför 1974 verkar vara ett mellan år där inget händer. Och förklarar titeln på en bok, ett container fynd jag har, a "Decent interval " heter den. Det blir mer om den om ett par år. (Ja jag läser kronologiskt så det blir väl i april 2025.)

Sonderling

[Amund]

Det största brottet: offer och gärningsmän i den Norska förintelsen- Marte Michelet


Det har redan runnit lite vatten under bron sedan jag läste denna bok så intrycken är inte direkt färska men man får följa en familjs inflyttande till Norge
och sedan dess vedermödor före och under kriget. Så samtidigt blir det en liten historisk expose över judiskt liv och leverne under första delen av 1900-talet.
Det blir också en beskrivning av antisemitismen i Norge men jag tyckte det skummande bara hur det gick över till Nazismen. jag skulle vilja veta mer om Quisling och hans gäng, jag känner ju mest till honom som ett begrepp? (Ich bien Quisling! Jawohl unt die name bitte?)

Man blir ju rätt trött på Sverige också som inte vill släppa in flyktingar och i värsta fall skickar tillbaka dem.

Några av de tyska nyckelfigurerna får man också en kort biografi på. Men under Nazismens framväxt och härtåg över Europa börjar det med inmarschen i Rhenlandet som intas och ockuperas (Fan stod det verkligen så!? I skrivande stund hittar jag inte igen det!?) Det lät lite ...tokigt men på det stora hela fann jag boken läsvärd, gripande och intressant.

Som sagt jag skulle vilja läsa mer om broderlandet och deras VK2 historia. har en annan som jag så smått börjat på och återkommer till den senare.


Hökens år - Sven Öste
En reportage bok från 66(?) i mitt fall en pocket som jag hittade i en container på den tiden man inte sorterade sitt avfall.
Har läst den av och till under året. Intressant på så vis att man ser vad man visste då och kunde jämföra med facit i hand.



Lögnerna: USA och kriget i Vietnam - Lennart Pehrson

Denna bok tänkte jag låna på Bibblan men de hade bara E-upplaga, i vredesmod beställde jag ett eget fysiskt exemplar.
Måste säga att det var ett lyckat köp. Det är en höjdar bok. Kapitel indelningen är efter årtal 1964- 1973. Det är som att läsa en när var hur över de åren. Både historiska händelser i USA och Sveriges relation till USA kommer med. I stort och smått. Allt går in i varandra, kriget mellan Pepsi och Coca-cola och vem jobbade på en advokat byrå åt Pepsi jo Nixon och Nixon...så där håller det på lite som sketchen i Hipp hipp.
Kultur, vilka låtar som var populära just det året, och hur de kom till. Woodstock är med så klart. Man kan ju alla så det spelas genast ett soundtrack i huvudet. Och inte visste jag Neil Youngs "Ohio" handlar om skjutningar på Kent state.
Olika kända personer nämns och får berätta, skådisar som Jane Fonda som tydligen engagerade sig på slutet och inte som jag trodde från början. (Man får överhuvudtaget flera "som man fått för sig" tillrättade.)
Elvis som vill bli FBI agent och spionera i artist världen!

Det är inte en renodlad hyllning till vänstervågen eller hippierörelsen om man nu tror det. Egentligen är ju vänstern i minoritet och Nixons tysta majoritet en reell faktor. Allt om man bland annat ska tolka opinionssiffror och valresultat. Även fall av våldsamma motdemonstrationer redogörs det för samt en polarisering åt höger och som jag förstår det som att författaren menar är rötterna till dagens högerextremister i USA.

Här är också beskrivningen av en fredsrörelse och Hippievåg som snabbt går ner sig i drogträsket, vilket gör att fredsrörelsen tappar momentum ett tag. Och i sann Metoo anda så tas det faktum upp att många kvinnor kom att utnyttjas för både det ena och andra i hippiekollektiven (min världsbild fick sig en törn.)

Raskravaller som uppstår ur den polisbrutalitet som förekom då som nu. Mitt intryck är att upploppen var värre då, än vad det är nu. Att förstörelsen är mer omfattande.
Ur detta uppstår också Svarta pantrarna, (var är de nu?)


Mest spännande är70-talet tycker jag , med Nixon, The plumbers (Nixons fixar grupp) och The Weather men (Tattig inhemskt terrorgrupp) , det är väl dels för man börjar minnas tiden om än i periferin (Jag ritade teckningar till Nixon med bombplan julen 72.)
Och dels för man egentligen inte vet så mycket om Vietnam-kriget under den här perioden när USA håller på och drar sig ur, och det över går i ett renodlat inbördeskrig. Och en även om boken har en epilog som förklarar en del, så tycker jag det är synd att inte kapitel 74-75 finns med.
Watergate skandalen hade jag inte koll på i detalj så det var ju intressant att läsa om. Även hur Ellsberg smugglade ut pentagon papperna och att dessa egentligen är en historiskt rapport som McNamara beställde. Som ju började tvivla på kriget tidigt men som jag alltid trott var den onde arkitekten bakom för det hade man ju hört. nu har jag läst om detta förrut men jag blir lika förvånad varje gång att de som leder kriget (innan Nixon) egentligen inte tror på det. Så kan man ju inte föra krig? Det är ju ingen under att det går som det går. Det är så jag ibland tänker att kriget var förrut bestämt att värka ut som en böld.

Sista USA styrkan lämnade i mars 73 (jag har alltid trott att slut året för det "Amerikanska kriget" var 1972?) Sedan fattar jag det som att Kissinger förhandlar fram att det måste gå en anständigtid mellan USA´s tillbaka dragande och NVA´s intåg i Sydvietnam. Vilket jag antar förklarar varför 1974 verkar vara ett mellan år där inget händer. Och förklarar titeln på en bok, ett container fynd jag har, a "Decent interval " heter den. Det blir mer om den om ett par år. (Ja jag läser kronologiskt så det blir väl i april 2025.)

Sonderling

Tack för det Sonderling! Fattar inte hur du alltid får tag i så intressanta böcker ? Och dessutom har du även en fantastisk förmåga att analysera och recensera dem, du lyckas verkligen förmedla din läsupplevelse på ett bra sätt. Lögnerna: USA och kriget i Vietnam - Lennart Pehrson ska jag bara ha tag i...

Det största brottet av Marte Michelet anser jag vara en av de viktigaste böcker som finns om händelserna under VK2. Kanske inte händelserna i sig, men däremot analysen av mänskliga handlingar under sådana orostider.

Fotnot: Marte Michelet är dotter till författaren Jon Michelet som Donkeyman uppskattade mycket.
viewtopic.php?f=6&t=20193&p=755068&hili ... et#p755068

[hilbert]

Ur detta uppstår också Svarta pantrarna, (var är de nu?)

Bobby Rush sitter i representanthuset sedan 1993, ( Obama försökte utmana honom 2000 och misslyckades skändligen).
Eldrige Cleaver blev mormon och konservativ republikan.
Stokely Carmichael flyttade till afrika och gifte sig med Miriam Makeba.
Så de gick lite olika vägar.

[sonderling]

Tack för beröm och info.
Jag uppskattar själv "Borussia´s" recensioner, det är alltid speciella, udda och intressanta titlar.

Nåväl då och då försöker jag mig på skönlitteratur också. oftast i samma tema med nått jag läst innan.
Denna gång:
Flyktingar av Viet thanh Nguyen
Flera noveller i olika ämnen om livet som Vietnamesisk flyktning i USA. Helt okej. Men jag hade nog föredragit en mera sammanhållen historia.

Och EM av Kim Thuy
En roman som spänner över flera generationer, från Fransmännen till flykting liv i USA. På fast forward skulle jag säga. I Kanada får man tydligen inte betalt per ord. För det är mer som korta poem och ibland kan kapitlet knappt tänka en sida.
Jag läste slut den på en dag men hade behållning av den endå.

Båda böckerna har ju skrivits av båtflyktingar till USA så även om beskrivningar av övergrepp som My Lai förekommer ( I ena boken flyr huvud person till tryggheten i hem byn My lai, då vet man ju direkt vad som kommer hända....), så är det ju ingen entusiasm för Nord Vietnams styrkor heller, när de tågar in i Saigon. Mer av att man byter ut en ockupant mot en annan.

Vilket jag tycker de svenska recensenterna missar. I gårdagens "God Kväll" (ja ja vi tittar på pensionärs tv) berättade man om Em och att Operation babylift förekommer, ett sätt för USA att rädda anseendet, när det gick så dåligt för dem i kriget. Tja jag hade sagt att kriget var slut och man försökte rädda det lilla anseende man kunde, eller göra det enda rätta och ta med sig de bastarder som deras soldater avlat... Synd på den trasiga lastluckan (Se säsong 7 i programmet "Haverikommissionen".
Vid tillfälle ska jag plocka upp Kim Thuys biografiska roman RU och Viet thanh Nguyens bok "The Sympathizer" har jag redan införskaffat.

Sonderling