Myt eller sanning om lumpen?

[mrsund]

Hade vi en krigsorganisation på 800.000 man +-?
Kanske inte konstigt om tiotusentals inte kände att de hamnade rätt under åren.
Jag tror jag fick en rätt bra placering som jag var riktigt nöjd med.
På flottiljen hade de även upprättat en speciell vaktstyrka för de som var bra hockeyspelare från trakten (Rögle) förmodligen för att de inte skulle skada sig och få lite extra tid till träning.

[Hans]

Inom Armén hade vi idrottsplutoner där de mer eller mindre lovande från diverse sporter fick specialtjänsts och kunde ägna sig åt träning även på tjänstetid. Beväringarna från diverse lagsporter var bortskämda däremot orienterare och längdskidlöpare var oftast dugliga.

MVH

Hans

[erep]

Hos oss har man nog försökt ta vara på de kunskaper som som de inryckande har. Men eftersom de flesta är i 19-20 års ålder, är det främst de med praktisk utbildning som i den åldern kan tas in i uppgifter av vilka de kan den civila delen men, skall skolas i den militära delen. Hos oss går get ju att söka uppskov för studierna och påbörja beväringstjänsten antingen i mitten av studierna (o behålla studieplatsen) eller efter avlagd examen. En kompis son som läser till läkare har nu sökt uppskov ett par gånger (man måste göra det varje år) och avser att påbörja tjänsten först då han har examen.

Det betyder att han kan välja om han vill söka till reservofficersutbildning särskilt anpassad för läkare, eller göra kortare tjänst på garnisonssjukhuset. Jag tror nog han tar den mera utmanande uppgiften.

Man har även förbättrat på hur man följer efter vad folk gör i civilen, och en reservist kan anmäla om skaffade färdigheter efter beväringstjänsten för att få en krigsplacering som bättre motsvarar kunskaperna.

Sedan finns även möjligheten för företag att ansöka om att deras nyckelpersonal reserveras (krigsplaceras) för sina normala arbetsuppgifter om de är nödvändiga för att samhäkket skall fungera. Se https://puolustusvoimat.fi/sv/personalr ... gsdirektiv Jag är nu inte säker på siffran för reserverade, men jag tror jag i offentligheten sett siffran 100 000.
--------

Numera producerar man ju i Finland färdiga trupper så det är samma enheter som senare övar ihop på KFÖ, men tidigare utbildade utbildningsenheterna till befattning, och man placerades efter beväringstjänsten. Största delen var tydligen placerade av något dataprogram, eftersom vi på en KFÖ hade på kompaniets kokgrupp en asfaltskokare. Han hade ingen utbildning för att koka mat, men programmet hade tydligen plockat upp ordet kokare och placerat honom i kokgruppen

[erep]

Hos oss har man nog försökt ta vara på de kunskaper som som de inryckande har. Men eftersom de flesta är i 19-20 års ålder, är det främst de med praktisk utbildning som i den åldern kan tas in i uppgifter av vilka de kan den civila delen men, skall skolas i den militära delen. Hos oss går get ju att söka uppskov för studierna och påbörja beväringstjänsten antingen i mitten av studierna (o behålla studieplatsen) eller efter avlagd examen. En kompis son som läser till läkare har nu sökt uppskov ett par gånger (man måste göra det varje år) och avser att påbörja tjänsten först då han har examen.

Det betyder att han kan välja om han vill söka till reservofficersutbildning särskilt anpassad för läkare, eller göra kortare tjänst på garnisonssjukhuset. Jag tror nog han tar den mera utmanande uppgiften.

Man har även förbättrat på hur man följer efter vad folk gör i civilen, och en reservist kan anmäla om skaffade färdigheter efter beväringstjänsten för att få en krigsplacering som bättre motsvarar kunskaperna.

Sedan finns även möjligheten för företag att ansöka om att deras nyckelpersonal reserveras (krigsplaceras) för sina normala arbetsuppgifter om de är nödvändiga för att samhäkket skall fungera. Se https://puolustusvoimat.fi/sv/personalr ... gsdirektiv Jag är nu inte säker på siffran för reserverade, men jag tror jag i offentligheten sett siffran 100 000.
--------

Numera producerar man ju i Finland färdiga trupper så det är samma enheter som senare övar ihop på KFÖ, men tidigare utbildade utbildningsenheterna till befattning, och man placerades efter beväringstjänsten. Största delen var tydligen placerade av något dataprogram, eftersom vi på en KFÖ hade på kompaniets kokgrupp en asfaltskokare. Han hade ingen utbildning för att koka mat, men programmet hade tydligen plockat upp ordet kokare och placerat honom i kokgruppen

[Vysotskij]

Beväringarna från diverse lagsporter var bortskämda däremot orienterare och längdskidlöpare var oftast dugliga.

Intressant. Tänkte du på värnpliktiga på idrottspluton eller väringar med idrottsbakgrund generellt?

[Hans]

Idrottspluton. Vanliga beväringar hade jag inte koll på vad de sysslade med på sin fritid. Men de som kom på idrottspluton från lagsporter var vana att kasta svettiga kläder på golvet innan de gick i varmduschen och någon kom och samlade upp kläderna för tvätt innan nästa match. Så vana vid service runt omkring sig. Så var det inte för t.ex. orienterare. Vilket avspeglade sig i beväringarnas duglighet.

MVH

Hans

[Vysotskij]

Orienteringskultur tycks mig gynnsam som militärförberedelse: uthållighet + navigering + skogsvana + ofta (förhållandevis) fältmässiga kringförhållanden + social miljö med oproportionerligt stark civil utbildningsbakgrund. Möjligen kan man anmärka på bristande social och kulturell mångfald.

[Vysotskij]

Alltså detta är ingen unik spaning från min sida, utan bara ett konstaterande att orienterare nog alltid setts som bra soldatmaterial. Fast jag har hört lagsportare vid elitförband påpeka att uthållighetsidrottarna ibland kan vara lite individualistiska.

[Hans]

Vi har samma uppfattning.

MVH

Hans

[Hans]

erep,

Hade/har ni i Östra Rikshalvan något som motsvarade de idrottsplutonerna vi hade i Västra?

MVH

Hans

[Markus Holst]

Dessa idrottsplutoner fascinerar mig. De fanns på den tiden idrott var ett rent kvällsfördriv, där folk hade civila jobb på dagarna. Varför fick just idrottarna egna lumparalternativ? Det pekar på vilken status idrottandet har i Sverige.

Var fanns ryttar-lumpen, musikar-lumpen, civilekonom-lumpen, snickar-lumpen m.fl. saker folk var specialister på och intresserade av? Visst är det fascinerande att just idrottare fick någon typ av gräddfil.

Och försök inte, Hans! Jag vet av erfarenhet att inte alla ryttare kom till K1.

[Hans]

Du har en poäng Markus.

Jag inbillar mig att alla idrottare inte kom till idrottsplutoner. Musiker fanns det men i övrigt tror jag nej.

Jag har ett svagt minne av att man satte datordugliga beväringar ganska tidigt i specialtjänst men är inte 100%.

MVH

Hans

[Markus Holst]

Signaltrupperna var väl också en avdelning för överintelligenta nördar, men det var ju inte riktigt baserat på intresse.

[Vysotskij]

Dessa idrottsplutoner fascinerar mig. De fanns på den tiden idrott var ett rent kvällsfördriv, där folk hade civila jobb på dagarna. Varför fick just idrottarna egna lumparalternativ? Det pekar på vilken status idrottandet har i Sverige.

Var fanns ryttar-lumpen, musikar-lumpen, civilekonom-lumpen, snickar-lumpen m.fl. saker folk var specialister på och intresserade av? Visst är det fascinerande att just idrottare fick någon typ av gräddfil.

Och försök inte, Hans! Jag vet av erfarenhet att inte alla ryttare kom till K1.

Kullarna på idrottspluton var i alla fall i början väldigt små. Jag skulle heller inte kalla Stenmarks, Svahns eller Dahlins (Martin) idrott för enbart tidsfördriv.

Med tanke på att elitidrott till skillnad från det mesta i gränslandet tidsfördriv-proffskarriär (i) är svår att kombinera med normal militärtjänst och (ii) ligger tidigt i livscykeln tycker jag att det var rimligt i en situation då man ville ha allmän värnplikt. Värnplikt som musiker har dessutom funnits långt längre än idrottsplutoner.

[Markus Holst]

Min syn på idrott skiljer sig från din. Idrott, speciellt elitidrott bidrar inte till samhället och bör därför inte prioriteras på det vansinniga sätt som görs. Låt dem som vill springa fort eller sparka boll göra det, men att samhället skall subventionera dem eller ge dem en massa förmåner för att de putsar sitt ego, njä.