Det var ca halvårs skillnad på plutonerna, vilket var bra så det erfarenheten spreds ut över året och beredskapen blev högre, vi användes ca en handfull ggr i "skarpa" uppdrag, vilket gjorde vpl lite mer spännande.
Vi var rätt avskilda från de andra vpl, inte bara i gröntjänst, utan de flesta av våra chefer var från armén, vi var ju "riktiga" soldater, även om vår Fänrik från pansarspan kallade oss flygsoldater. Kulturen i Markförsvarskompaniet var väldigt macho, lite över gränsen för att vara helt positivt.
Det sållades friskt den första månaden och vi som var kvar var lite stolta och ville plocka spetsnaz så fort som möjligt.
Befälen var för övrigt fantastiska och kompetenta och utbildningen var väldigt mångsidig, vår taktik och målsättningar kändes trovärdiga, vi hade bra vapen och utrustning, moralen var hög.