Midsommarstången

[Hans]

Tack liljen, ger delvis svar på min fråga här: viewtopic.php?f=9&t=47779&hilit=L%C3%B6vad

MVH

Hans

[sonderling]

Liljen skrev:

I Sverige har vissa delar av etablissemanget verkat nästan besatta i några decennier att hävda att all kultur kommit utifrån. Att något som vi uppfattar som en komponent som bland det svenskaste vi har - att fira midsommar, skulle ha kommit utifrån är förstås något man då gottat sig i.

När jag hörde detta i somras på SR P1 om att midsommar inte var svenskt så tänkte jag. -Nä inte nu igen!? Men efter att ha läst igenom tråden verkar det finnas visst fog för påståendet även om det är jäkligt tröttsamt. Fast jag tror radio inslaget gav en senare tid än 14-1500-tal men jag minns inte så mycket för jag orkade inte höra på det örat.

Sonderling

[Lejonmod]

Det verkar som om svenskar ganska snabbt tar till sig nyheter utifrån.
Ibland beskrivs Sverige som världens modernaste land. Influenser från London, New York, Milano och Barcelona blir snabbt en grej i Sverige.
Tänk om det är en del av vår kultur, att apa efter andra? Att det har varit så i århundraden?

[Markus Holst]

Tänk om det är en del av vår kultur, att apa efter andra? Att det har varit så i århundraden?

Det undras mig om det alls går att hitta kulturer som inte på löpande basis hämtar inspiration utifrån. Jag tror att varje generation vill känna sig modern, och det gör man genom att förändra det gamla lagom mycket, ofta genom att se sig omkring för att få inspiration.

Man kan till exempel jämföra vårt kontemporära julbord med hur Strindberg beskriver det. Inlagd gädda är borta och på 70-80-talet kom köttbullarna dit.

[Lejonmod]

Inlagd gädda... Hm. Min sambo e en konservativ kock. Ska testa hur hon tar det

[Dan Koehl]

Jag tror generellt att kustfolk, med navigationskunskaper och fartyg, tidigt assimilerade intryck de fick under resor, medan folk som bodde i inlandet i lägre omfattning berördes av inflytande utifrån. En träl på en gård kanske hade minst möjlighet att påverka förändringar, medan en härskande klass i tex Uppland redan Under Vendeltid, i större omfattning kunde upptäcka och införa kultur och bruk av verktyg och vapen från utlandet.

I det sammanhanget tror jag att särskilt nordiska väringar nere i Byzanz kan ha tagit med sig olika kulturyttringar hem, efter att ha tjänstgjort vid hovet i Konstantinopel, Allt individuellt kulturutbyte efter kristendomens inträdande och Birger jarls centraliserade av makten, försvårade i viss uträckning ett helt fritt kulturutbyte, i synnerhet efter slaget vid Sparrsätra 1247. Efter detta bör rimligen allt kulturutbyte ha i viss mån kontrollerats, och kanske i vissa fall, "godkänts" från högre ort. MEN, den någorlunda fria handeln via Hansan var inget som Bjälboätten ville bromsa, och den handeln medförde i synnerhet i hansastäder som Stockholm,Söderköping, Lödöse och flera handelsorter, att idéer och tankar spreds lite mer anarkistiskt, så länge de inte utgjorde ett potentiellt hot mot makten. Under alla förhållanden är det kanske svårt att dra "svenskar" över en kam, fram till tidningar och TV, när vem som helt i sin hemby, långt borta från tågstationer, hamnar och fartyg, i princip gjorde att vem som helst kunde inspireras av något, och kanske förändra något i sin mer lokala närhet

[Markus Holst]

Samma sak gäller ju språket: Ju mer kulturutbyte ju mer föränderligt språk. I Älvdalen hade de rätt lite språkutbyte. I Göteborg mer.

[Dan Koehl]

Samma sak gäller ju språket: Ju mer kulturutbyte ju mer föränderligt språk. I Älvdalen hade de rätt lite språkutbyte. I Göteborg mer.

Absolut, och för att med språket i minne, återgå till midsommarstången, så kan man ju möjligen med viss frihet få spekulera i såväl midsommarstångens, som julgranens betydelse, i form av att kultmässigt låta en växt inta en centralpunkt i en nordeuropeisk högtid, båda har anammats av nordeuropéer, omväl under olika tidsepoker. Det är lockande att fundera kring den heliga lunden i Uppsala, och att vårdträd haft en betydelse i sen tid på gårdar.

Möjligen finns en koppling mellan språk, majstång, och fruktbarhet, som bland annat ses i likheten med ng. eller Ingvarrunan i Futharken, den enda stavrunan, so inte är en stav, och som påstås representera en fallos, och Ingvar. Den har en motsvarighet i sankritspråk där dess motsvarighet för ng-ljudet, i flera indiska språk är en rund cirkel, vilken också sägs representera en falls, och ibland har sagts representera Lingam.

Lingam i sin tur, är ett ett objekt som uppvisar stilistiska likheter med ett träd, och som också vattnas, eller begjuts vid offerhögtider. Lingam sägs också representera fruktbarheten, och steget mellan majstången och en Lingam, kanske kan tyckas avlägsen, men har ibland uppfattats som kopplade till varandra, genom att de skulle representera ett centralt objekt för offerhögtider, avsedda att förbättra fruktbarheten, eller äring, som den kallades på fornnordiska.

I ett äldre jordbrukarsamhälle, var det naturligt att just äring och fruktbarhet var det centrala, där förväntan om många födslar bland boskap, och rika skördar var en förutsättning för människor som inte hört talas om affärer och stormarknader.