Allmän mobilisering
Allmän mobilisering
Många diskussionstrådar handlar ju om hur väl Sverige eller specifika vapenslag eller förband skulle stå emot ett sovjetiskt angrepp under kalla kriget. Precis som när det gäller andra länder och i synnerhet sådana med stora värnpliktsförsvar så är mobiliseringen den avgörande faktorn. Jag har tyvärr aldrig fått möjlighet att genomföra en repövning men de flesta jag träffat på verkar vara ganska positiva till hur snabbt det ändå gick för en samling revisorer, elektriker och högstadielärare att vara beredda att lösa sina uppgifter i en skyttepluton, stridsvagnsbesättning eller eldledningsgrupp. Mycket kring mobiliseringen verkade genomtänkt och välövat såväl inom det militära som det civila försvaret.
Men vad säger ni med erfarenhet av detta? Hur stor är chansen att en mobilisering lyckats. Vi tänker oss ett scenario i kanske början på 80-talet där vi inte blev helt tagna på sängen utan spänningen i omvärldens successivt hade ökat och ett angrepp inte var uteslutet. Sjävklart skulle sabotageförband etc. göra allt för att störa ordningen men vilka var flaskhalsarna och de viktigaste faktorerna för att mobiliseringen skulle bli lyckosam?
Men vad säger ni med erfarenhet av detta? Hur stor är chansen att en mobilisering lyckats. Vi tänker oss ett scenario i kanske början på 80-talet där vi inte blev helt tagna på sängen utan spänningen i omvärldens successivt hade ökat och ett angrepp inte var uteslutet. Sjävklart skulle sabotageförband etc. göra allt för att störa ordningen men vilka var flaskhalsarna och de viktigaste faktorerna för att mobiliseringen skulle bli lyckosam?
Re: Allmän mobilisering
Att ställa om landet från ett fredssamhälle till ett land på krigsfot är ett enormt projekt. Googla så ser man att det inte precis räcker med att kalla in krigsförbanden utan att åtgärderna drabbar samhället på djupet.
Slutsatsen som många militärer gjorde var att regeringen inte skulle våga starta en Amob så länge som det var fred. Den fick ju heller inte avbrytas utan lagt kort låg.
Många av oss insåg därför att Amob istället skulle ske när politikerna förklarat att riket var i krig. Vi skulle alltså mobilisera FM under strid med allt vad det innebar av transportstörningar, förbekämpning och annat elände.
Mitt blygsamma svar på din fråga är alltså att det politiska beslutsfattandet var den faktor som skulle avgöra en lyckad Amob eller inte. Själva proceduren var FM tämligen väl inövad på. Civilsamhället är jag mer osäker på.
En partiell mobilisering (Pmob) kanske kunde ske innan ett angrepp och det kan man förstås spekulera om.
Slutsatsen som många militärer gjorde var att regeringen inte skulle våga starta en Amob så länge som det var fred. Den fick ju heller inte avbrytas utan lagt kort låg.
Många av oss insåg därför att Amob istället skulle ske när politikerna förklarat att riket var i krig. Vi skulle alltså mobilisera FM under strid med allt vad det innebar av transportstörningar, förbekämpning och annat elände.
Mitt blygsamma svar på din fråga är alltså att det politiska beslutsfattandet var den faktor som skulle avgöra en lyckad Amob eller inte. Själva proceduren var FM tämligen väl inövad på. Civilsamhället är jag mer osäker på.
En partiell mobilisering (Pmob) kanske kunde ske innan ett angrepp och det kan man förstås spekulera om.
Re: Allmän mobilisering
Av de skäl du anger skulle man dra sig för en allmän mobilisering och det skedde väl inte under beredskapen heller? Efter mindre partiella mobiliseringar är FM varmkörd och saker går så mycket smidigare.Lasse Odrup skrev:Att ställa om landet från ett fredssamhälle till ett land på krigsfot är ett enormt projekt. Googla så ser man att det inte precis räcker med att kalla in krigsförbanden utan att åtgärderna drabbar samhället på djupet.
Slutsatsen som många militärer gjorde var att regeringen inte skulle våga starta en Amob så länge som det var fred. Den fick ju heller inte avbrytas utan lagt kort låg.
Många av oss insåg därför att Amob istället skulle ske när politikerna förklarat att riket var i krig. Vi skulle alltså mobilisera FM under strid med allt vad det innebar av transportstörningar, förbekämpning och annat elände.
Mitt blygsamma svar på din fråga är alltså att det politiska beslutsfattandet var den faktor som skulle avgöra en lyckad Amob eller inte. Själva proceduren var FM tämligen väl inövad på. Civilsamhället är jag mer osäker på.
En partiell mobilisering (Pmob) kanske kunde ske innan ett angrepp och det kan man förstås spekulera om.
- Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 13614
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Re: Allmän mobilisering
Det här får du förklara för oss civilister.Lasse Odrup skrev:transportstörningar, förbekämpning och annat elände.
Jag kan tänka mig att transportstörning betyder att det plötsligt dräller av militärfordon och att stora delar av riket blir avstängt för civilister?
Förbekämpning, betyder det aktivering av minlinjer och förstörelse av vissa hamnar och broar?
Re: Allmän mobilisering
Ja, det är ett mycket stort beslut att fatta i fredstid, bl a eftersom de ekonomiska konsekvenserna är så stora med alla nya lagar som träder i kraft. Dessutom måste man tänka på att många politiker skulle hävda med viss rätt att en svensk mobilisering i fred skulle vara provocerande mot andra länder.Göstring skrev:Av de skäl du anger skulle man dra sig för en allmän mobilisering och det skedde väl inte under beredskapen heller? Efter mindre partiella mobiliseringar är FM varmkörd och saker går så mycket smidigare.Lasse Odrup skrev:Att ställa om landet från ett fredssamhälle till ett land på krigsfot är ett enormt projekt. Googla så ser man att det inte precis räcker med att kalla in krigsförbanden utan att åtgärderna drabbar samhället på djupet.
Slutsatsen som många militärer gjorde var att regeringen inte skulle våga starta en Amob så länge som det var fred. Den fick ju heller inte avbrytas utan lagt kort låg.
Många av oss insåg därför att Amob istället skulle ske när politikerna förklarat att riket var i krig. Vi skulle alltså mobilisera FM under strid med allt vad det innebar av transportstörningar, förbekämpning och annat elände.
Mitt blygsamma svar på din fråga är alltså att det politiska beslutsfattandet var den faktor som skulle avgöra en lyckad Amob eller inte. Själva proceduren var FM tämligen väl inövad på. Civilsamhället är jag mer osäker på.
En partiell mobilisering (Pmob) kanske kunde ske innan ett angrepp och det kan man förstås spekulera om.
Därför tror jag fortfarande inte att en svensk regering skulle våga fatta beslut om mobilisering i fredstid utan först när kriget brutit ut.
Re: Allmän mobilisering
Transportstörningar är helt enkelt trafikstörningar. Tänk bara vilka köer det blir i rusningstrafik på E4an om bara två bilar kolliderar. Eller hur ett försenat tåg får konsekvenser för övriga tåg.
Förbekämpning är det vi räknade med att Sovjetunionen skulle genomföra mot oss inför en invasion. Dvs flyg- och robotanfall, sabotage mm mm.
Förbekämpning är det vi räknade med att Sovjetunionen skulle genomföra mot oss inför en invasion. Dvs flyg- och robotanfall, sabotage mm mm.
Re: Allmän mobilisering
Nåja, jag är också civilistMarkus Holst skrev:Det här får du förklara för oss civilister.Lasse Odrup skrev:transportstörningar, förbekämpning och annat elände.
Jag kan tänka mig att transportstörning betyder att det plötsligt dräller av militärfordon och att stora delar av riket blir avstängt för civilister?
Förbekämpning, betyder det aktivering av minlinjer och förstörelse av vissa hamnar och broar?
Eftersom min tro är att en allmän mobilisering skulle ske först efter det att regeringen förklarat att riket var i krig så var risken stor för flyganfall mot bl a förbindelser norrut. Minns att stora delar av arméstridskrafterna skulle norrut vid det mest troliga krigsfallet och att älvarna sedan många år varit ett bekymmer i svensk krigsplanläggning. Broar hade nog sprängts i t ex Kalixområdet men det jag menade var angriparens förbekämpning.
Re: Allmän mobilisering
Är också av uppfattningen att man förmodligen hade haft väldigt svårt att fatta beslutet om A-mob innan landet som sagt var i krig. Sen finns det ju ändå grader av detta ändå, det är skillnad om hemvärn och inliggande årskullar fått kämpa i ett halvt dygn eller en halv månad innan ordern kom. Som jag förstår av inläggen här så var försvarsmakten välövad men hur väl skulle logistiken fungerat när det väl kom igång (och dessutom i ett uppenbart krigsläge)? Sverige är stort och mycket folk skulle flyttas över stora ytor. Hade man P-mobbat Norland innan hade väl chanserna varit större men att frakta hundratusentals människor så stora sträckor måste varit ett ofattbart stort projekt.
Var det främst järnväg och flyg som var aktuella för att få upp folk till Norrland eller var även buss och andra transportsätt aktuella?
Var det främst järnväg och flyg som var aktuella för att få upp folk till Norrland eller var även buss och andra transportsätt aktuella?
Re: Allmän mobilisering
Den stora mängden med vpl som var krigsplacerade i Norrland kom antagligen från Stockholm och Östra Svealand. En tanke jag har baserat på att de flesta jag känner hamnade i Boden och gjorde sina repmöten i de trakterna. Vilket också innebar tågtransport. Flyg för så många var nog inte realistiskt på den tiden.
I dag hade det ju varit enkelt för fi att stoppa de tågtransporerna men för 40 år sedan var det nog en annan sak. Men vår försvarsledning förväntade nog att angrepp mot broar skulle ske med tiden. I vart fall var jag krigsplacerad på ett ingenjörsförband som vid alla repmöten övade på att bygga färjeförbindelse över en av de stora Norrlandsälvarna.
I dag hade det ju varit enkelt för fi att stoppa de tågtransporerna men för 40 år sedan var det nog en annan sak. Men vår försvarsledning förväntade nog att angrepp mot broar skulle ske med tiden. I vart fall var jag krigsplacerad på ett ingenjörsförband som vid alla repmöten övade på att bygga färjeförbindelse över en av de stora Norrlandsälvarna.
Re: Allmän mobilisering
Nånstans i Försvarsstabens arkiv har jag sett planläggning för mobiliseringsbusslinjer och ett dokument som jag vill minnas hade en titel i stil med "anvisningar för länsstyrelsernas krigstrafikplanläggning". Visserligen från nån gång på 50-talet, men ändock. Minns sida upp och sida ner med busslinjer, beräknat antal resande beroende på om mobilisering beordrats på för- eller eftermiddagen, färdvägar osv. Mest lokal trafik om jag minns rätt. Ska se om jag kan hitta det. I samma volym fanns också en plan för hur högkvarteret mm (bortåt 7000 personer) skulle evakueras från Stockholm via Örebro till okänd ort - minns inte om jag postat den här innan.
I rapporten "arméns beredskap och utbildning" från 1960 (som jag inte heller minns om jag lagt upp här, flera hundra sidor att bita i om ni är intresserade?) anges att 100% mob för fältförbanden skall ta 6 dygn från inkallelse via post, 5 dygn vid beredskapslarm/radioinkallelse.
I rapporten "arméns beredskap och utbildning" från 1960 (som jag inte heller minns om jag lagt upp här, flera hundra sidor att bita i om ni är intresserade?) anges att 100% mob för fältförbanden skall ta 6 dygn från inkallelse via post, 5 dygn vid beredskapslarm/radioinkallelse.
-
- Medlem
- Inlägg: 635
- Blev medlem: 28 juli 2008, 22:09
Re: Allmän mobilisering
Håller med om att det fanns en oerhört väl förberedd organisation och där allt i minsta detalj fanns planerat och styrkan i det system vi hade var att personalen kom från ALLA olika verksamheter och jag är övertygad om att med den bredd av kunskap och erfarenhet från att verka i och leda det civila samhället så hade man löst det mesta tack vare en bred kompetens bland både soldater och chefer.
MEN!!!!!
Vilken politiker vågar fatta beslutet att sätta igång? Tänk om vargen inte kom utan att man tryckte på knappen lite för tidigt - att stoppa det hela när man väl satt igång är inte så enkelt eftersom alla var tränade att inte lyssna på den typen av propaganda som att avbryta mobiliseringen.
Det är ju bara i efterhand som man kan hylla hjälten som var djärv nog att fatta beslutet, eller avskeda idioten som var för het på gröten.
Vem vet vilket beslut som skall fattas när?
Då hade vi en väl fungerande organisation med troligen inga politiker som var beredda att fatta beslut.
Idag har vi inte ens en organisation.
MEN!!!!!
Vilken politiker vågar fatta beslutet att sätta igång? Tänk om vargen inte kom utan att man tryckte på knappen lite för tidigt - att stoppa det hela när man väl satt igång är inte så enkelt eftersom alla var tränade att inte lyssna på den typen av propaganda som att avbryta mobiliseringen.
Det är ju bara i efterhand som man kan hylla hjälten som var djärv nog att fatta beslutet, eller avskeda idioten som var för het på gröten.
Vem vet vilket beslut som skall fattas när?
Då hade vi en väl fungerande organisation med troligen inga politiker som var beredda att fatta beslut.
Idag har vi inte ens en organisation.
Re: Allmän mobilisering
Vi behöver ju inte gå längre än till Norge och WW2. I efterhand är det ju konstaterat att man hade all tänkbar information som antydde att det var en invasion på gång. Men inte någon "tryckte på knappen". Inte ens en större skara med skeppsbrutna Tyska soldater som kom på land i Lillesand var bevis nog. Till och med när invasionen var ett faktum och Blücher var sänkt var det trögstartat. Den enda som verkligen visade handlingskraft var stortingspresident Hambro som "pekade med hela handen" och fick ut kungahuset, regeringen och stortinget från Oslo innan de fientliga styrkorna hade tagit sig till staden. Därmed ändrade han också hela krigshistorien.Stefan Karlsson skrev: Då hade vi en väl fungerande organisation med troligen inga politiker som var beredda att fatta beslut.
Idag har vi inte ens en organisation.
Jag tror inte detta var ett specifikt Norskt handlande utan de allra flesta politiker i de flesta länder skulle nog tveka att sätta i gång en stor mobilisering bara på indicier - oavsett hur starka de än var. Jag menar att Stefan Karlsson har helt rätt.
Re: Allmän mobilisering
Israel 1973, efter tidigare ”falska” mob då vågade man inte mobilisera trots bra intel, det löste sig dock ändå men till priset av högre förluster.
-
- Medlem
- Inlägg: 194
- Blev medlem: 18 juli 2010, 10:25
Re: Allmän mobilisering
En sak värt att tänka på är ju att vid en eventuell A-mob så skulle en hel del kvalificerat hemligt matriel automatiskt ha röjts . Dvs skarpa krypton och för att inte tala om Radarns effekt och frekvenser och hur alla flygflottiljer och marinens baser och ankringsplatser och underhållsbaser fungerad och vilka som var aktiva på listan och i rotation. Frågan är om Inte regeringen hunnit flyttas och kungen hunnit till London innan man lyckats vända kolossen ?
Det en eventuell fiende inte lyckats med vid konventionellt underrättelsearbete skulle han fått i princip gratis vid en A-mob
Det en eventuell fiende inte lyckats med vid konventionellt underrättelsearbete skulle han fått i princip gratis vid en A-mob