Gengasen. När Sveriges Kommunikationer – gick på björkved

[von Adler]

Vad gäller civilflyget så vet jag att de äldre bombplanen, bland annat B 4 Hawker Hart kunde köras på motyl - d.v.s. 15% bensin och 85% alkohol. De smörjdes också med ricinolja - som hade tendensen att härskna när motorn blev för varm.

En vän till min morfar var mekaniker på F 4 på Frösön och visste att berätta att stanken av den härskna ricinoljan var så fruktansvärd att piloterna kräktes i de öppna cockpitarna (B 4 var ett öppet dubbeldäckat plan). De planen stank både av uppkastningar och härsken ricinolja och var enligt morfars vän "Inte roliga att arbeta på".

[varjag]

Vad gäller civilflyget så vet jag att de äldre bombplanen, bland annat B 4 Hawker Hart kunde köras på motyl - d.v.s. 15% bensin och 85% alkohol. De smörjdes också med ricinolja - som hade tendensen att härskna när motorn blev för varm.

En vän till min morfar var mekaniker på F 4 på Frösön och visste att berätta att stanken av den härskna ricinoljan var så fruktansvärd att piloterna kräktes i de öppna cockpitarna (B 4 var ett öppet dubbeldäckat plan). De planen stank både av uppkastningar och härsken ricinolja och var enligt morfars vän "Inte roliga att arbeta på".

Tack von Adler, motyl i B 4:orna
DET visste jag inte !

Varjag

[varjag]

Statens järnvägar gengasade också minsann – rälsbussar med gengasdrift var en vanlig syn -

rælsbuss med gengasaggregat.jpg (38.54 KiB) Visad 3773 gånger

inte minst mellan alla Norrlands kuststäder och ’’stambanan’’ – som byggts 35-50 km bort från kusten
av ’’bekanta ryska orsaker’’
Om isen över Luleåälven ’’varken bar eller brast’’ (dvs färjan kunde inte gå/bilar kunde inte köra
över isvägen) – tog man rälsbuss till Boden, elektriskt tåg Boden-Älvsbyn och sen rälsbuss igen från Älvsbyn till Piteå. Två ’’byten’’ det var en dagslång resa i.s.f. ett par timmar på lannavägen

Kungliga Postverket – gengasade sina ’’postdiligenser’’ – som i likhet med Vilda Västerns, tog både
post och passagerare, men utan tjutande apacher i hälarna – till alla Norrlands avkrokar.....
Denna – har en redig släpvagn PÅ hälarna....med

Postverkets diligenser -.jpg (21.65 KiB) Visad 3773 gånger

ett stort gengasaggregatet ! Och säkert många påsar av gengasved – då avstånden
var låånga....och riskerna många.

Ja små smalspåriga industrijärnvägar – byggde egna ’’mini’’-varianter av

gengaslokomotiv.jpg (82.97 KiB) Visad 3773 gånger

för lokaltransporter.

En minnesvärd sak, med de låga ’’gengasfarterna’’ och den glesa trafiken – var att dödliga trafikolyckor minskade dramatiskt.
Visst – folk ’’körde i diket’’ som det hette. Men om man bara gjorde med 50-55 km/timmen – vilket
nog var en bra snittsiffra för landsvägsåkare, kom man inte mycket längre än – till diket......
Och – utan allvarligare personskador. Trots att dom var utan säkerhetsbälten!

Kungens Cadillac efter dikesbesøk,,,.jpg (166.66 KiB) Visad 3773 gånger

Notera de minimala skadorna!

f.f.

Varjag

[Markus Holst]

När färjan landade vid Bergnäset mitt emot staden – väntade en ganska brant backe

OT: Jag är kartnörd, och kollade Luleå på Google Maps. Färgfästena finns kvar, och vägen på Bergnäset, det som förmodligen är gamla landsvägen/riksvägen, heter fortfarande Färjvägen. Det skulle inte förvåna mig om man länge hade någon reservfärja stående ifall någon skulle segla på bron. Liknande saker har ju hänt.

[varjag]

När färjan landade vid Bergnäset mitt emot staden – väntade en ganska brant backe

OT: Jag är kartnörd, och kollade Luleå på Google Maps. Färjefästena finns kvar, och vägen på Bergnäset, det som förmodligen är gamla landsvägen/riksvägen, heter fortfarande Färjvägen. Det skulle inte förvåna mig om man länge hade någon reservfärja stående ifall någon skulle segla på bron. Liknande saker har ju hänt.

Markus jag tror inte ''reservfärjor'' finns längre. Eller att ''färfjefästena'' finns kvar - I fungerande form.
Dom var träpirar som måste ruttnat bort för länge länge sedan....

Bara minnet finns kvar med namnet ''Färjevägen''

mvh, Varjag

[Markus Holst]

Det är stenpirar på båda sidor, fullt synliga men säkert kräver det några timmars jobb att få dem funktionella.

[Markus Holst]

Tillbaka till gengas: Vore det möjligt att preproducera gasen och fylla den i bilens tank, som man idag gör med annan gas? Varför producerades gasen så att säga på plats?

[stillen]

Har inte sett nåt exempel från Sverige, men utomlands fanns det tydligen såna.

hogpagas.jpg (95.76 KiB) Visad 3737 gånger

Förmodligen var det bara praktiskt i länder med gott om stenkol och där man kunde tanka överskottsgas från koks- och gas-verk.

[Bjernevik]

Däremot - körde väl Flygvapnet med inhemsk flygfotogen från Kvarntorp (numera kallat avgas) i 25 år.

En detalj i sammanhanget, men AVGAS är en förkortning av Aviation gasoline. Dvs det är flygbensin och inte flygfotogen. Används idag av kolvmotordrivna flygetyg medan sådana utrustade med gasgeneratorer (jet- eller turbopropmotorer) drivs med olika typer av flygfotogen.

[Markus Holst]

Jag tror jag ser svaret på min fråga i bilderna: Gasen tar förbannat stor plats så det var enklare att ha aggregatet med sig. Kanske att man idag kan komprimera gasen bättre, men praktiskt verkar det likväl inte.

[stillen]

Jag tror jag ser svaret på min fråga i bilderna: Gasen tar förbannat stor plats så det var enklare att ha aggregatet med sig. Kanske att man idag kan komprimera gasen bättre, men praktiskt verkar det likväl inte.

Nu visar bilderna coal gas, som kan sägas vara stadgas, men den skiljer bara i proportionerna av ingående gaser, båda är nämligen gasblandningar, mera kolväten och mindre kolmonoxid i coalgas och tvärtom i gengas, men därutöver vattenånga, kvävgas och koldioxid i båda blandningarna och det gör att dom nog inte lämpar sig så bra för komprimering, utöver vad som går att uppnå med en "ballong" på taket. Idealt så vill man komprimera gasen så att den blir flytande, men då ska det vara en ren gas, typ propan, butan och metan, men det var ju en nödlösning och då gör man så gott man kan.

[Markus Holst]

Tillsätter man luft, eller är det bara gasen in i motorn?

[stillen]

Tillsätter man luft, eller är det bara gasen in i motorn?

Luft måste till, gengasen har inget syre kvar, sen vet jag inte hur proportionerna blir jämfört med bensin, sannolikt så behövs mindre syre för att bränna gengas. Men man ska komma ihåg att förutom att tillhandahålla syre för förbränningen så behövs ett luftöverskott som arbetsmedium i en kolvmotor, det är av den anledningen som överladdning är så effektivt. Svenskan har inget riktigt bra ord, förbränningsmotor är lite luddigt, med det kan man ju avse även ångmaskiner och sterlingmotorer, engelskan däremot har uttrycket "internal combustion engine" som bättre beskriver kolvmotorer och gasturbiner. Sterlingmotorerna i våra ubåtar är inte internal combustion engines, bränslet bränns separat i en brännkammare, bara rent syre behövs och avgaserna blir minimala och kan samlas upp i en tank och släppas ut när tillfälle ges. Gasen som är arbetsmedium cirkulerar och ömsom värms och kyls, precis som för en ångmaskin.

[varjag]

stillen skrev:

Förmodligen var det bara praktiskt i länder med gott om stenkol och där man kunde tanka överskottsgas från koks- och gas-verk.

Just det - fordon med ''gasbubbla'' på taket, körde på ''vanlig hushållsgas'' - vilket t.ex. var vanligt här
i Australien med rika och utbredda kolförekomster. Även så i England.
Då blåsan kunde hålla 1-3 kubikmeter - kunde man ju inte tanka med poletterna hemma i köket utan-
som bilden visade - köra till gasverket för påfyllning.
Australien hade även gengasbilar/lastbilar - men på engelska hade gasen ett annat namn - producergas.

Det vanligaste, har jag hört -var träkols-generatorer, vedgas var mindre känt eller vanligt.

Tyskland - ledde gengasligan till ganska långt efter 1945....

In Germany alone, around 500,000 producer gas vehicles were in operation by the end of the war.

Sverige låg bra till.....

there were about 73,000 producer gas vehicles in Sweden, 65,000 in France, 10,000 in Denmark, 9,000 in both Austria and Norway, and almost 8,000 in Switzerland. Finland had 43,000 "woodmobiles" in 1944, of which 30,000 were buses and trucks, 7,000 private vehicles, 4,000 tractors and 600 boats. (source).

http://climateerinvest.blogspot.com.au/ ... -tank.html

Och så sent som 1957, beredde sig Sverige på förnyad gengasanvändning i händelse av......

av Markus Holst » fre jul 14, 2017 7:04 pm

Jag tror jag ser svaret på min fråga i bilderna: Gasen tar förbannat stor plats så det var enklare att ha aggregatet med sig. Kanske att man idag kan komprimera gasen bättre, men praktiskt verkar det likväl inte.

Jag har hört att ''bränslemätaren'' på ''bubbelfordonen'' bestod i att när bubblans ovansida började
''fladdra i fartvinden....'' - var det dax fylla på igen

Varjag

[sveahk]

Intressant i det historiska sammanhanget är säkert hur det såg ut med bensintillgången öster om Haparanda. C-byrån fick regelbundet allmänna rapporter av svenskar och andra som varit i Finland. Har klippt ut två "bensin"-avsnitt, det första från våren 1941...

Försvarsstaben-C-byrån-BII-1-1939-1941-Bild-2650.jpg (80.8 KiB) Visad 3640 gånger

...och det andra under sommaren samma år.

bensin2.jpg (33.42 KiB) Visad 3640 gånger

Hans K