Vad hände på 500-talet ? Hemvändare ?

[History freak]

Brage: Är det verkligen din ärliga mening att fyra års missväxt och därmed sökande i omgivande natur efter ätliga växter skulle avspegla sig i arkeologiska fynd ? Den utveckling som du beskriver är beroende på jordbrukets utveckling i ett längre perspektiv..

[Troels]

Et af de forhold, som kan fremkalde en koncentration i stedet for at bo i enkeltgårde, er mere urolige tider, hvor man søger fælles beskyttelse og får et krigeraristokrati.

Det skete tidligere i Jylland, hvor man også har fundet de store krigsbytte ofre fra romersk og tidlig germansk jernalder. På Sjælland, som jo er en ø, trak man bebyggelserne væk fra kysterne, hvor man kun bibeholdt boder til sommermarked.

Vi hører fra Jordanes, at folk fra bjergene i Sverige i begyndelsen af 500-tallet angreb slettelandets befolkning, og også herulernes mafiavaner fra Donaulandene med plyndring og beskyttelsespenge kan have haft en sådan effekt, som kun er blevet styrket i en hungersnød-situation som de mørke år.

[Brage]

Brage: Är det verkligen din ärliga mening att fyra års missväxt och därmed sökande i omgivande natur efter ätliga växter skulle avspegla sig i arkeologiska fynd ? Den utveckling som du beskriver är beroende på jordbrukets utveckling i ett längre perspektiv..

Absolut. 4 år av missväxt, följt av flera år med dålig tillgång till utsäde och nedsatt motståndskraft, i kombination med en pågående allmän nedkylning av klimatet, kan utan tvekan slå ut stora delar av befolkningen. Det finns otaliga referens-objekt att jämföra med!

Läs gärna här för insikt vart forskningen har nått!

http://www.svd.se/katastrofen-ar-536-vi ... -i-myterna

[Brage]

Et af de forhold, som kan fremkalde en koncentration i stedet for at bo i enkeltgårde, er mere urolige tider, hvor man søger fælles beskyttelse og får et krigeraristokrati.

Det skete tidligere i Jylland, hvor man også har fundet de store krigsbytte ofre fra romersk og tidlig germansk jernalder. På Sjælland, som jo er en ø, trak man bebyggelserne væk fra kysterne, hvor man kun bibeholdt boder til sommermarked.

Vi hører fra Jordanes, at folk fra bjergene i Sverige i begyndelsen af 500-tallet angreb slettelandets befolkning, og også herulernes mafiavaner fra Donaulandene med plyndring og beskyttelsespenge kan have haft en sådan effekt, som kun er blevet styrket i en hungersnød-situation som de mørke år.

Det är en helt logisk utveckling i ett samhälle som havererar och där man slåss om resurserna.

[History freak]

Brage: Är det verkligen din ärliga mening att fyra års missväxt och därmed sökande i omgivande natur efter ätliga växter skulle avspegla sig i arkeologiska fynd ? Den utveckling som du beskriver är beroende på jordbrukets utveckling i ett längre perspektiv..

Absolut. 4 år av missväxt, följt av flera år med dålig tillgång till utsäde och nedsatt motståndskraft, i kombination med en pågående allmän nedkylning av klimatet, kan utan tvekan slå ut stora delar av befolkningen. Det finns otaliga referens-objekt att jämföra med!

Läs gärna här för insikt vart forskningen har nått!

http://www.svd.se/katastrofen-ar-536-vi ... -i-myterna

Jag känner till allt detta och utan tvekan har ett sådant vulkanutbrott kunnat få fruktansvärda och dödliga effekter även i Norden. Dock känner jag inte till om man funnit rester av vulkannedfall i Skandinaviens lagerföljder från den tid vi diskuterar. Men det kan ha hänt och det har i så fall med stor sannolikhet fått som följd att de starkaste tog maten från de svaga som då riskerade att dö svältdöden. Så att många dog av svält under dessa år håller jag för troligt. Kom så en pest samtidigt blev den samlade effekten oerhörd. Det kan vara förklaringen till att bara 6.000 människor återstod år 550 i Mälardalen som John Kraft anser.

Samtidigt är nog detta en ytterligare pusselbit som stöder min hypotes om hemvändare. Vi kan nog vara överens om att i en sådan extrem svältsituation togs inga hänsyn utan de som var militärt starka tog vad de ville och överlevde. Hemvändarna var sannolikt vältränade legosoldater med den tidens bästa vapen som var vana att ta vad de ville ha. De kom sannolikt till Mälardalen c.a 512 och hade etablerat sig när katastrofen kom 536. De blev förmodligen det härskande skiktet efter katastrofen.

[Brage]

Bra, då är vi överens om de primära effekterna.

Sekundära effekter finns utan tvekan. Om de innefattar hemvändande herulers maktövertagande är inte lätt att svara på. Det vi ser i arkeologi och källor lämnar ju det som en möjlighet, men på inget sätt styrker det ett sådant skeende. Inget av det vi ser har heruler som enda logiska förklaring, och det finns inget specifikt herulskt i materialet.

[Karsten Krambs]

Karsten Krambs: Vi kan ju börja med Boken "Jordbrukets första femtusen år" av Stig Welinder, Ellen Anne Pedersen och Mats Widgren. En fantastisk bok som alla forntidsintresserade borde lusläsa. Men boken är förstås svensk så du kanske inte har läst den ?.

Interessant valg af kilde som du vil se jeg har benyttet mig af i min artikel om de 'Trekantede grave i Skandinavien'. Fra denne artikel et par uddrag:

"Undersøgelser af bosættelser i Kolnes, Jæren i Sydvestnorge afslører talrige små ny bosættelser i sammenhæng med, at kulturlandskabet fastlåses i en 'indmark-udmark struktur' og adskilt af systemer af stenstrenge. Der konstateres et øget brug af sten som byggemateriale. Denne nye stabilitet udvikler sig fra omkring år 200 e.Kr. og er karakteristisk for perioden frem til det 7. årh. - og adskiller sig markant fra de agrare norske systemer i førromersk jernalder". Note 29: Pedersen, Ellen Anne & Widgren Mats, Järnålder, 500 f. Kr.-1000 e. Kr. I: Jordbrukets första femtusen år. Det svenska jordbrukets historia, b. 1. Stockholm, 1998, s. 302.

"Netop i 200-tallet og årtierne derefter krævede befolkningstilvæksten yderligere ekspansion. I perioden yngre romersk jernalder/ folkevandringstid (200-550 e.Kr.) indvandrede en ny stærk elite til Öland, der formåede at bosætte sig i nærheden af eksisterende ældre gravpladser og fastholdt positionen til langt op i vikingetid. En teori i undersøgelsesmaterialet foreslår, at visse centralpladser under folkevandringstiden - der har en beliggenhed nær vådområder - forlades". Note 30: Erlandsson, Karl-Oskar, Öländska centralplatser under romersk järnålder och folkvandringstid, Magisteruppsats, Arkeologi, Linnéuniversitetet, Kalmar, 2010.

Prøv at se hvad jeg skrev i et tidligere indlæg:

“Yet two thirds of the settlements from the period 550-1200 AD in Uppsala Country had predecessors in the form of settlement from the early Iron Age.

[History freak]

Ibland undrar jag om man medvetet missuppfattar mig. Jag har inte skrivit att man gick tillbaka till ett tidigare bebyggelsemönster. Jag har skrivit att man vid en svältkatastrof under några år fick anpassa sig till den nya situationen och söka föda i naturen som kompensation för missväxten. Då blir det logiskt att man fick söka föda i ett större område runt bosättningarna. Förmodligen fick man flytta runt boskapen i ett större område för att de skulle få bete.

Om pesten kom blev det nog ett livsvillkor att hålla sig borta från smittade områden. Så nya enkla temporära bosättningar bör ha förekommit, som sedan övergavs när krisen var överstånden.

[Karsten Krambs]

Om pesten kom blev det nog ett livsvillkor att hålla sig borta från smittade områden. Så nya enkla temporära bosättningar bör ha förekommit, som sedan övergavs när krisen var överstånden.

Er det påvist at pesten nåede herop til Skandinavien? Hvis det er 'Justinian plague' vi taler om.

[History freak]

Nej, inte vad jag vet. Jag skrev ju "Om pesten kom". Dock måste man räkna med den som en möjlighet. Det är den Justinianska pesten jag talar om.

Det är mycket sannolikt att Skandinavien drabbades av miljökatastrofen då man hittat nedfall från vulkanen i borrkärnor på Grönland. Jag är mer tveksam till att pesten nådde oss.

[History freak]

Är det så svårt att förstå att man sannolikt tvingades till en temporär förändring p.g.a. en miljö- och svält katastrof ? Det var för att överleva ! Sedan återgick man till den vanliga livsstilen när jordbruket fungerade igen. Det var ingen medveten förändring utan en kortvarig anpassning till de just då rådande svältförhållandena.

[Brage]

Är det så svårt att förstå att man sannolikt tvingades till en temporär förändring p.g.a. en miljö- och svält katastrof ? Det var för att överleva ! Sedan återgick man till den vanliga livsstilen när jordbruket fungerade igen. Det var ingen medveten förändring utan en kortvarig anpassning till de just då rådande svältförhållandena.

Din argumentation haltar betänkligt då du framhävdar en temporär spridning av bebyggelsen medans arkeologin talar om en bestående koncentration.

Trådens fråga, vad hände på 500-talet, är egentligen besvarad, en allvarlig klimathändelse inträffade. Vad som blev konsekvenserna är bara en följdfråga till detta. Inte mindre intressant för det, men helt omöjligt att diskutera utan att förhålla sig till klimathändelsen,

[History freak]

Jag håller med om att den mycket sannolika svältkatastrofen måste tas med i beräkningen när man försöker få en helhetsbild av händelserna under 500-talet.

Men vad är det som haltar , min vän ?.....jag hävdar inte någon allmän förändring som kan påvisas av arkeologin. Det var vid denna tid allt mer vanligt att man samlades i bybebyggelse där stensträngar omgärdade åkrar och kreatursvägar.Jag bara säger att den troliga klimathändelsen som förstörde förutsättningarna för jordbruk måste ha tvingat ut folk att söka föda i naturen. Då är det logiskt att en del av befolkningen sökte föda i ett mycket större område än man vanligen använde. Det gäller även bete för boskapen. Det är också logiskt att man då uppförde temporära enklare boningar för att få skydd i utmarkerna. När klimatkrisen var över flyttade man tillbaka till sina gårdar och allt återgick till det normala. Min argumentering är baserad på sunt förnuft och självklarheter i en svältsituation.

Är denna förtydligande korta sammanfattning tillräckligt för att göra dig nöjd ?

[Markus Holst]

Sedan återgick man till den vanliga livsstilen när jordbruket fungerade igen.

Det är just den meningen vi diskuterar. Du har ovan skrivit att du inte har påstått just detta, men nu påstår du det igen. Vi har av andra debattörer fått veta att man inte gick tillbaka till den vanliga livsstilen utan skaffade sig en ny efter katastrofen, med bland annat ändrat, tätare, bebyggelsemönster.

Det jag vill att du reder ut för mig är varför du hävdar att du inte hävdat något som du har hävdat.

[Karsten Krambs]

Det var vid denna tid allt mer vanligt att man samlades i bybebyggelse där stensträngar omgärdade åkrar och kreatursvägar. Jag bara säger att den troliga klimathändelsen som förstörde förutsättningarna för jordbruk måste ha tvingat ut folk att söka föda i naturen. Då är det logiskt att en del av befolkningen sökte föda i ett mycket större område än man vanligen använde. Det gäller även bete för boskapen. Det är också logiskt att man då uppförde temporära enklare boningar för att få skydd i utmarkerna. När klimatkrisen var över flyttade man tillbaka till sina gårdar och allt återgick till det normala. Min argumentering är baserad på sunt förnuft och självklarheter i en svältsituation.

Nej, det gjorde man ikke - læs dog mine faglige indlæg (jeg kan dog se du har lært lidt om bebyggelser og stenstrenge, etcetera).

På dette diagram over studiematerialet fra Linkøbing ses det, at en stor del af de tidligt anlagte smågårde forlades igen i den sidste del af folkevandringstiden - og bliver ikke taget i brug igen. Det er kun én af flere undersøgelser, der viser samme tendens.



Datering af bosættelser i det nordlige Linköping, baseret på C 14-2-sigma niveau. Kilde M. Petersson.