Militär frågelåda
Re: Militär frågelåda
Jag vet inte riktigt vilken bild du menar men den jag tror finns inte på Ak5. Omställaren på Ak5 har att göra med gasuttag för skjutning i kyla och/eller med smutsigt vapen.
Med reservation för att det var många år sedan.
MVH
Hans
Med reservation för att det var många år sedan.
MVH
Hans
Re: Militär frågelåda
Låsringen som nämns tidigare resp. de två olika gaslägen finns inte kvar då det är AK5 C/D som används numer.
-
- Medlem
- Inlägg: 868
- Blev medlem: 10 december 2008, 03:08
Re: Militär frågelåda
Här avses förstås den riktiga Ak5MD650 skrev:Låsringen som nämns tidigare resp. de två olika gaslägen finns inte kvar då det är AK5 C/D som används numer.
Lá carita i hamil mára alasaila cé nauva
Re: Militär frågelåda
Den jag har är riktig.KoteGaeshi skrev:
Här avses förstås den riktiga Ak5
- sonderling
- Stödjande medlem 2021
- Inlägg: 7151
- Blev medlem: 4 april 2002, 14:24
- Ort: Oxelösund
Re: Militär frågelåda
Ah! Tack för detta svaret.Krook skrev:Det används av många länder som kompanisymbol
^ = 1.komp (eller skvadron)
> = 2.komp
< = 3.komp
I> = 4.komp(hel triangel)
Sonderling
Re: Militär frågelåda
Varför har vissa soldater ett A på hjälmen då de var biträden vid avrättningarna av de nazistiska krigsförbrytarna efter kriget?
De kan väl knappast ha varit militärpoliser.
De kan väl knappast ha varit militärpoliser.
- Bilagor
-
- A på hjälmar.JPG (28.36 KiB) Visad 2156 gånger
Re: Militär frågelåda
Nja, omställaren finns nog kvar även om den numera täcks av det nya handskyddet. Omställaren för att skjuta gevärsgranat sitter i gasblocket. Det är alltså inte gasläge 1/2 på gascylindern utan en omställare i under kornet som har två lägen. På AK 5A/B kunde det hända att den ställts in fel, förmodligen på grund av okunskap, och då fick man eldavbrott eftersom för lite gas leddes in till pistongen så att vapnet inte laddades om.MD650 skrev:Låsringen som nämns tidigare resp. de två olika gaslägen finns inte kvar då det är AK5 C/D som används numer.
Re: Militär frågelåda
Helt rätt!Bjernevik skrev: Nja, omställaren finns nog kvar även om den numera täcks av det nya handskyddet. Omställaren för att skjuta gevärsgranat sitter i gasblocket. Det är alltså inte gasläge 1/2 på gascylindern utan en omställare i under kornet som har två lägen. .
Jag var inne på gasläge 1 resp. 2.
- sveahk
- Redaktör och stödjande medlem 2024
- Inlägg: 11160
- Blev medlem: 3 februari 2005, 15:28
- Ort: schweiz
Re: Militär frågelåda
Patton-grabbarna hade tydligen ett "A" på hjälmen...Lasse Odrup skrev:Varför har vissa soldater ett A på hjälmen då de var biträden vid avrättningarna av de nazistiska krigsförbrytarna efter kriget?
De kan väl knappast ha varit militärpoliser.
http://www.ebay.fr/itm/M1-Helmet-Stenci ... 1640995221
Mvh Hans K
Re: Militär frågelåda
Ännu ett mysterium löstsveahk skrev:Patton-grabbarna hade tydligen ett "A" på hjälmen...Lasse Odrup skrev:Varför har vissa soldater ett A på hjälmen då de var biträden vid avrättningarna av de nazistiska krigsförbrytarna efter kriget?
De kan väl knappast ha varit militärpoliser.
http://www.ebay.fr/itm/M1-Helmet-Stenci ... 1640995221
Mvh Hans K
Re: Militär frågelåda
Jag skulle vilja ställa en lite komplicerad fråga.
Även om jag aldrig varit med i krig eller är militär till yrket så har jag en stark bild av hur strider går till, åtminstone under VK1 och VK2. Jag tänker mig framryckningar mot en retirerande armé eller där striderna har frusit fast i skyttegravar med anfall och motanfall.
För att erövra territorium från en motståndare måste man jaga bort fienden därifrån, antingen döda dem, få dem att retirera eller ta dem till fånga.
Och nu till min fråga:
Hur är detta möjligt utan att förlusterna blir för stora i ett krig med flera kampanjer som hela tiden avlöser varandra? Om jag tänker mig ett tyskt kompani under Barbarossa (ca 120 man?) som avancerar mot fiendens kulsprutebefästningar borde i min tankevärld minst ha 10-20 procentiga förluster redan första morgonen. Sedan ligger man ju inte på latsidan resten av sommaren utan i min föreställningsvärld känns det osannolikt att man som menig soldat inte hamnar på fältlasarettet inom några månader.
Kanske Barbarossa är ett dåligt exempel eftersom mycket av tiden förmodligen handlar om marscher och väntan. Men faktum kvarstår. Försvarande soldater kan ofta klara sig genom att förbekämpningen inte lyckas trasa sönder de värn man förskansat sig i, anfallande soldater är däremot helt oskyddade när de rycker fram mot en fiende som sällan är helt utslagen. Förbekämpningen har sällan slagit ut allt artilleri, granatkastare och lätta kulsprutor.
För att sammanfatta min kanske dumma fråga – Hur kommer det sig att förlusterna i 1900-talets krig snabbt inte blir oöverstigliga även i relativt lätta fälttåg?
Även om jag aldrig varit med i krig eller är militär till yrket så har jag en stark bild av hur strider går till, åtminstone under VK1 och VK2. Jag tänker mig framryckningar mot en retirerande armé eller där striderna har frusit fast i skyttegravar med anfall och motanfall.
För att erövra territorium från en motståndare måste man jaga bort fienden därifrån, antingen döda dem, få dem att retirera eller ta dem till fånga.
Och nu till min fråga:
Hur är detta möjligt utan att förlusterna blir för stora i ett krig med flera kampanjer som hela tiden avlöser varandra? Om jag tänker mig ett tyskt kompani under Barbarossa (ca 120 man?) som avancerar mot fiendens kulsprutebefästningar borde i min tankevärld minst ha 10-20 procentiga förluster redan första morgonen. Sedan ligger man ju inte på latsidan resten av sommaren utan i min föreställningsvärld känns det osannolikt att man som menig soldat inte hamnar på fältlasarettet inom några månader.
Kanske Barbarossa är ett dåligt exempel eftersom mycket av tiden förmodligen handlar om marscher och väntan. Men faktum kvarstår. Försvarande soldater kan ofta klara sig genom att förbekämpningen inte lyckas trasa sönder de värn man förskansat sig i, anfallande soldater är däremot helt oskyddade när de rycker fram mot en fiende som sällan är helt utslagen. Förbekämpningen har sällan slagit ut allt artilleri, granatkastare och lätta kulsprutor.
För att sammanfatta min kanske dumma fråga – Hur kommer det sig att förlusterna i 1900-talets krig snabbt inte blir oöverstigliga även i relativt lätta fälttåg?
Re: Militär frågelåda
Ett svar finner du i den gamla devisen: "Infanteriet tar oförsvarad terräng." Man eftersträvar att förbekämpa såpass mycket att man kan ta terrängen med hanterbara förluster.
Ett annat svar finner man i det Grossmans studier om hur mycket man faktiskt träffade med sina eldhandvapen på den tiden. Det var förvånansvärt mycket bommar, något som medförde att USA lade om sin skjututbildning (något som även andra nationer har gjort sen dess).
Ett annat svar finner man i det Grossmans studier om hur mycket man faktiskt träffade med sina eldhandvapen på den tiden. Det var förvånansvärt mycket bommar, något som medförde att USA lade om sin skjututbildning (något som även andra nationer har gjort sen dess).
Re: Militär frågelåda
Tack - Det låter rimligt.Krook skrev:Ett svar finner du i den gamla devisen: "Infanteriet tar oförsvarad terräng." Man eftersträvar att förbekämpa såpass mycket att man kan ta terrängen med hanterbara förluster.
Ett annat svar finner man i det Grossmans studier om hur mycket man faktiskt träffade med sina eldhandvapen på den tiden. Det var förvånansvärt mycket bommar, något som medförde att USA lade om sin skjututbildning (något som även andra nationer har gjort sen dess).
Ja något lurt måste det vara när hundratals män oavsett förbekämpning utgör klara måltavlor för välbeväpnade försvarare, antingen är soldaterna överlag usla skyttar eller också är det väldigt få individer i ett kompani som faktiskt strider rationellt och effektivt. Med det tänker jag mig att det bör vara en stor andel soldater som trycker i ett värn utan att avlossa ett skott, alternativt att paralyserad skjuta på måfå utan att riktigt sikta?
- Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 13676
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Re: Militär frågelåda
Jag läste i exercisreglemente för kavalleriet att om man möter infanteri i öppen terräng skall man "uthärda deras eld" tills de har slut på ammunition och sedan anfalla.
Re: Militär frågelåda
Mitt inntrykk er at spørsmålet slik det er stilt passer bedre til 1VK eller de utfordringer USA hadde i stillehavskrigen i 2VK, eller ved landgangen 44, enn ved Barbarossa. Barbarossa hadde selvfølgelig et stort antall sammenstøt, men framrykningstempoet tilsa at man ikke tok alt for mange pauser for "ild og bevegelse". Typisk så stod vel tyskerne 50-100 mil inne i Sovjet +/- etter et par måneder. Faktisk tror jeg noe av suksessen med Barbarossa - innledningsvis - var at man unngikk infanteriscenarier som beskrevet.
Stillehavskrigen VK2: Uten å sjekke med kilder så tror jeg ikke amerikanerne fant noen god måte å komme særlig langt under 20-30% tap når de invaderte forsvarte øyer. Jeg tror flere av landgangene deres var nær fiasko pga at de ikke kunne erstatte tapene særlig lengre.
Ellers så har i alle fall ikke jeg noe annet svar på spørsmålet enn at man for enhver pris unngår at infanteri uten videre går først inn i forsvarte linjer. Første bud er å se om man kan omgå slike områder. OM man absolutt må angripe med infanteri en forberedt fiende, så skal man først anvende støttevåpen; BK/artilleri, flystøtte, panser m.m.
Stillehavskrigen VK2: Uten å sjekke med kilder så tror jeg ikke amerikanerne fant noen god måte å komme særlig langt under 20-30% tap når de invaderte forsvarte øyer. Jeg tror flere av landgangene deres var nær fiasko pga at de ikke kunne erstatte tapene særlig lengre.
Ellers så har i alle fall ikke jeg noe annet svar på spørsmålet enn at man for enhver pris unngår at infanteri uten videre går først inn i forsvarte linjer. Første bud er å se om man kan omgå slike områder. OM man absolutt må angripe med infanteri en forberedt fiende, så skal man først anvende støttevåpen; BK/artilleri, flystøtte, panser m.m.