Numera kan man, förutom kyrkoböcker, även läsa protokoll från spionrättegångar under kriget liksom flygplanshaverier på ArkivDigital online.
Jag har just läst rättegången mot Elsa Bartel 1946, hon som jobbade på svenska legationen i Berlin men var informant åt Gestapo. Framför allt är det bilagorna som är läsvärda, det var flera 100 sidor text, men gav en god inblick i vad hon egentligen gjorde. Mycket intressant! Flera av militärattachen Juhlin-Dannfeldts hemliga rapporter hem till Generalstaben fanns med.
Som pensionär har man gott om tid så jag hoppas hinna genom akterna under det kvartal som jag prenumererat på, annars får jag förlänga det
Spioner på ArkivDigital
-
- Medlem
- Inlägg: 1469
- Blev medlem: 11 september 2009, 19:17
Re: Spioner på ArkivDigital
Det var intressant med Elsa Bartel, ingen vet hur mycket hon lämnade ut till tyskarna. Hon var ju gift med en österrikare som jobbade på Siemens och Gestapo fick henne att samarbeta med lite hot om vad som skulle hända honom annars. Elsa bodde större delen av ungdomstiden utomlands och jobbade ca 8 år på legationen. Hon erkände att hon var tyskvän, men aldrig nazist. Det kan ju ha gjort henne mer villig att jobba som tysk spion.
Hon erkände att hon lämnat muntliga uppgifter till Gestapomannen Pauli från ungefär ett 20-tal rapporter, och det var snarast lite bagatellartad fragment av information som tyskarna själva förstås kände till. Hon memorerade eller skrev små anteckningar så hon skulle kunna komma ihåg det.
Man förmodar att det finns ett stort mörkertal som hon höll tyst om. Hon kan mycket väl tagit hem rapporter och skrivit av, gjort extrakopior av det hon själv skrev som sekreterare, eller lagt beslag på kopiepappret som användes när andra rapporter skrevs.
Ministern Arvid Richert, som hon var sekreterare åt, ger ett mycket patetiskt intryck. Han blev väl landshövding, som nog var ett lite straffartad post, hans karriär tog nog stopp efter Bartelaffären.
Fyra års fängelse, nätterna på Långholmen, på dagarna jobbade hon som sekreterare åt Fångvårdsstyrelsen. Fri efter 3 år, flyttade till Karlsruhe och dog 1978.
Hon erkände att hon lämnat muntliga uppgifter till Gestapomannen Pauli från ungefär ett 20-tal rapporter, och det var snarast lite bagatellartad fragment av information som tyskarna själva förstås kände till. Hon memorerade eller skrev små anteckningar så hon skulle kunna komma ihåg det.
Man förmodar att det finns ett stort mörkertal som hon höll tyst om. Hon kan mycket väl tagit hem rapporter och skrivit av, gjort extrakopior av det hon själv skrev som sekreterare, eller lagt beslag på kopiepappret som användes när andra rapporter skrevs.
Ministern Arvid Richert, som hon var sekreterare åt, ger ett mycket patetiskt intryck. Han blev väl landshövding, som nog var ett lite straffartad post, hans karriär tog nog stopp efter Bartelaffären.
Fyra års fängelse, nätterna på Långholmen, på dagarna jobbade hon som sekreterare åt Fångvårdsstyrelsen. Fri efter 3 år, flyttade till Karlsruhe och dog 1978.
Re: Spioner på ArkivDigital
Intressant, tack.
MVH
Hans
MVH
Hans
-
- Medlem
- Inlägg: 1469
- Blev medlem: 11 september 2009, 19:17
Re: Spioner på ArkivDigital
Jag läste vidare om målet mot byrådirektören Robert Paulson och journalisten (bl.a) John Lönnegren i årsskiftet 1944/45. Som ni vet satt Paulson som chef för Socialstyrelsens utlänningskommission och lämnade uppgifter om en massa flyktingar på beställning av Lönnegren, som vidarebefordrade dem till Dr Wagner i Abwehr på Nybrogatan. Lönnegren erkände allt, men Paulson var synnerligen svårhanterad. Först när man slog honom i huvudet med konkreta bevis eller vittnesmål kunde han medge lite. Ingen vet hur många fall det handlade om, enligt Paulsson ett 20-tal, enligt Lönnegren flera hundra och enligt tidningarna över 500 fall. Tyskarna fick reda på om personen i fråga (tysk, norrman, dansk m.m.) fanns i landet, inrese och ev utresedatum, och adressen. Det underlättade för tyskarna förstås att hålla reda på var flyktingarna fanns och de kunde sätta press på anhöriga. Någonstans har jag läst att några danska motståndsmän fick sätta livet till. Båda var goda Tyskland-vänner med tveksam inställning till t.ex. judar.
Erika Wendt, som spionerade för svenskarna i Abwehr, är en viktig person i handlingen. Tyskarna var på väg skicka henne till Tyskland (hon var avslöjad, troligen bl.a. pga Paulsen/Lönnegren), så säkerhetstjänsten gömde undan henne. Som tur var för henne visste nog Paulson inte hennes adress, när hon bodde på ett pensionat i Lidingö.
För Paulson var det en stor personlig tragedi att han blev avslöjad, men straffet var rätt milt; ett år och tio månader tror jag. Lönnegren blev straff-friförklarad eftersom han bedömdes vara psykiskt sjuk. Man anar varför när man läser handlingarna.
Erika Wendt, som spionerade för svenskarna i Abwehr, är en viktig person i handlingen. Tyskarna var på väg skicka henne till Tyskland (hon var avslöjad, troligen bl.a. pga Paulsen/Lönnegren), så säkerhetstjänsten gömde undan henne. Som tur var för henne visste nog Paulson inte hennes adress, när hon bodde på ett pensionat i Lidingö.
För Paulson var det en stor personlig tragedi att han blev avslöjad, men straffet var rätt milt; ett år och tio månader tror jag. Lönnegren blev straff-friförklarad eftersom han bedömdes vara psykiskt sjuk. Man anar varför när man läser handlingarna.
Re: Spioner på ArkivDigital
Tack för informationen! Jag har aldrig hört talas om rättegången mot Elsa Barthel.
-
- Provmedlem
- Inlägg: 1
- Blev medlem: 21 november 2022, 20:51
- Ort: Stockholm
Re: Spioner på ArkivDigital
Någon som vet om Elsa Bartel fick barn och barnbarn i Tyskland?