Sibylla gifter om sig

[Markus Holst]

Med den lagtexten, vad var problemet för Prins Bertil och sedermera Prinsessan Liljan? Liljan var ju inge enskild svensk mans dotter. Var det alltså kungen som ställde till det?

[Ben]

Problemet var väl bl.a. att hon var frånskild.

[a81]

Skrev kanske lite tillspetsat, men onekligen hade kvinnorna (t ex Lilian) mer emot sig än att vara icke-kungliga, t ex frånskilda, hade en egen karriär (var inte någon av prinsarnas gemåler journalist?), etc. Om t ex Lilian varit ogift, inte varit fotomodell och från en något högre samhällsklass, så hade nog ett giftermål varit OK även för Gustaf VI Adolf.

[Ben]

Skrev kanske lite tillspetsat, men onekligen hade kvinnorna (t ex Lilian) mer emot sig än att vara icke-kungliga, t ex frånskilda, hade en egen karriär (var inte någon av prinsarnas gemåler journalist?), etc. Om t ex Lilian varit ogift, inte varit fotomodell och från en något högre samhällsklass, så hade nog ett giftermål varit OK även för Gustaf VI Adolf.

Jag vet egentligen inte vem som sade nej i det fallet eller hur mycket prins Bertil försökte. De hade ju faktiskt träffats redan under Gustav V:s regeringstid. Ett problem i sammanhanget var också att det efter prins Gustaf Adolfs död fanns mycket få manliga tronarvingar.

[a81]

Rent formellt borde väl prins Bertil ha kunnat kvarstå i tronföljden även om han hade gift sig med Lilian redan under Gustaf V:s eller Gustaf VI Adolfs tid? De enda man inte fick gifta sig med och kvarstå i tronföljden (före 1975) var väl ofrälse* svenska kvinnor.

*Eller icke-kungliga? Hade det varit OK att gifta sig med en svensk grevinna?

[Markus Holst]

Gustav V's ståndpunkt kan ju konstateras genom att se vad för kvinnor Bertils bröder Sigvard och Karl Johan gift sig med och som således inte accepterades. Sigvard gifte sig ju med en tyska.

[Ben]

Rent formellt borde väl prins Bertil ha kunnat kvarstå i tronföljden även om han hade gift sig med Lilian redan under Gustaf V:s eller Gustaf VI Adolfs tid? De enda man inte fick gifta sig med och kvarstå i tronföljden (före 1975) var väl ofrälse* svenska kvinnor.

Formellt fanns nog inte några hinder, men en frånskild kvinna torde ha ansetts som fullkomligt omöjlig. Förmodligen hade det dessutom rent principiellt varit svårt att å ena sidan inte godkänna Sigvards tyska hustru och å den andra godkänna Bertils brittiska (som till skillnad från Sigvards fru dessutom redan hade varit gift en gång).

[Gavrilo Princip]

Och vad händer 1972? Kung Gustav VI Adolf dör, och en ....

1973

[Gavrilo Princip]

Genom sitt giftermål med en icke-kunglig man avstod hon enligt tidens praxis från sin ställning som kunglig prinsessa men fick ändå hederstiteln Prinsessan Désirée, friherrinnan Silfverschiöld.

Det var dock ganska annorlunda. Någon kvinnlig tronföljd fanns ännu inte, så tronföljaren berördes överhuvudtaget inte.

Fast Danmark röstade igenom kvinnlig tronföljd, så kanske kan vi tänka oss att Sverige följt Danmarks exempel i denna fråga.

[a81]

Det är väl troligt att kvinnlig tronföljd hade införts i Sverige redan i mitten av 1900-talet om arvprins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla inte hade fått någon son. Kanske hade man haft förtur för manliga arvingar, som man tills nyligen haft i Storbritannien. I så fall hade vi kanske haft följande tronföljd:

Gustaf VI Adolf 1950-1973
Bertil I 1973-1997
Margaretha II 1997- (inte samma som den danska drottningen, utan kungens äldsta syster)

[Markus Holst]

Hade månne Bertil Gustaf Oscar Carl Eugen valt ett annat kunganamn? Hans bror arvprinsen kallades tydligen för Edmund men skulle ändå blivit Gustav VII. Hade månne kung Bertil tagit samma kunganamn, eller månne Oscar III.

[a81]

Kanske, men prins Bertil hade även officiellt Bertil som tilltalsnamn. Även om arvprins Gustaf Adolf kallades Edmund, så var Gustaf Adolf alltid hans tilltalsnamn. Vi har ingen tradition i Sverige med kungligheter som byter tilltalsnamn vid trontillträdet.

[Markus Holst]

Det har du såklart rätt i.

[Robert Warholm]

Det är väl troligt att kvinnlig tronföljd hade införts i Sverige redan i mitten av 1900-talet om arvprins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla inte hade fått någon son. Kanske hade man haft förtur för manliga arvingar, som man tills nyligen haft i Storbritannien. I så fall hade vi kanske haft följande tronföljd:

Gustaf VI Adolf 1950-1973
Bertil I 1973-1997
Margaretha II 1997- (inte samma som den danska drottningen, utan kungens äldsta syster)

Nix! Hade man haft det brittiska systemet, så hade Margaretha blivit drottning redan 1973. Gustaf VI Adolfs yngre son kunde inte ha stått före barnen till den äldste sonen. Det var därför Georg VI efterträddes av sin dotter Elizabeth II och inte av sin yngre bror, hertigen av Gloucester.

[Robert Warholm]

Med den lagtexten, vad var problemet för Prins Bertil och sedermera Prinsessan Liljan? Liljan var ju inge enskild svensk mans dotter. Var det alltså kungen som ställde till det?

Så kan man väl uttrycka det. Gustaf VI Adolf skulle aldrig ha givit sitt medgivande till ett giftermål, vilket ju också var ett av kraven i successionsordningen. Hans efterträdare hade en annan syn på saken.