Ersättare till kryssaren Gotland

[Psilander]

Jag gjorde en lite sökning på detta, men fann inget trots jag har svagt minne det nosats på tidigare.

1958 avbeställdes jagarna Lappland och Värmland med minfartyget Älvsborg och flottan tvingades in i arméns "centralförsvars" tänk. I samma veva diskuterades även en ersättare till kryssaren Gotland som trots en rad intressanta modifieringar (bla med möjlighet till radarjaktledning av flyg 1955) falla för ålderstrecket. Diskussionerna kring ersättare svalnade pga armén och flygets ekonomiska kupp iom FB58 och marinplan 60 rätt sjöraskt. De nämns endast i förbifarten i CM Stig H:son Ericsons memoarer "Kuling längs kusten". Är det någon som känner till mer dessa planer?

Vore helt klart intressant med ett dedikerat luftförsvarsfartyg (?) för både "hjälpkonvojer" och Östersjön. Men kan tänka mig Nordenskiölds pojkar inte varit alltför förtjusta i om marinen skapade ett framskjutet luftförsvar längs våra kuster och därmed plockade marknadsandelar för för J35 orna.

[J.K Nilsson]

Vore helt klart intressant med ett dedikerat luftförsvarsfartyg (?) för både "hjälpkonvojer" och Östersjön. Men kan tänka mig Nordenskiölds pojkar inte varit alltför förtjusta i om marinen skapade ett framskjutet luftförsvar längs våra kuster och därmed plockade marknadsandelar för för J35 orna.

Inte för att jag förstår hur det hela hänger ihop. Du nämnde i inlägget att fartyget skulle kunna radarleda flyg. Det skulle snarare vara en RRGC/F (Flytande, inte fast. ).

Några svenska versioner av Arlegh Burke i Östersjön skulle inte ta så mycket jobb i från flygvapnet. Robotvapnet var lnte bra vid den tiden. Vår Blood Hound lyckades inte knipa "marknadsandelar" av det riktiga flygvapnet trots att de förbandssattes av flygvapnet.

J.K Nilsson

[Psilander]

Gotland var ju lv kryssare efter sin ombyggnad 42-43, något spartansk kanske. 1955 gjordes en sista ombyggnad där kasemattpjäserna togs bort och bla radaranläggningen uppdaterades. Samtidigt installerades en central för ledning av jaktflyg ombord. tyvärr var hon inte rustad särskillt mycket efter sin sista modifiering. Vet dock inte hur man tänkt inlemma fartyget i flygets dåvarande ledningsystem. Fanns det möjlighet att montera ombord tex stril 60 kapacitet på landskapsjagarna?

Fanns/ finns det inte ett "motstånd" mot större lvrobotar hos flygvapnet, därav även Bloodhounds korta karriär i FM, och att vi inte haft särskillt hög prio på medel/ långräckviddiga system i FM. Bara Rb 77.

[Bjernevik]

Beträffande ersättare till Gotland så säger boken Jagare att Gotland och två stadsjagare skulle ersättas med fyra nya jagare. Det var dessa ersättare som blev Östergötlandsklassen när pengarna inte skulle räcka till mer än tre av Hallandtypen.

Som luftvärnskryssare var Gotland synnerligen medioker. Tre Kronor och Göta Lejon hade bättre luftvärnsförmåga... Ombyggnaden av Gotland gav på sin höjd henne en bättre självförsvarsförmåga, men någon luftvärnsplattform för skydd av konvojer var hon knappast.

Beträffande ledningen så kan jag inte riktigt se behovet av "Stril 60" på fartyg. Möjligtvis skulle man kunna tänka sig att länka fartygens luftspaningsradar till land för att få ytterligare några sensorer, men att sätta t ex en radarjaktledare på ett fartyg i Östersjön är tämligen meningslöst. De fyller sin funktion bättre i land i väl skyddade lfc/rrgc

[Psilander]

Det är lite oklart vad som ersätter vad och vad som är rustningsprojekt i början av 60-talet. På pappret blev kanske Ögd jagarna ersättare till Gotland, men egentligen behövde man ju egentligen en ersättare av långresefartyget eftersom Älvsnabben var ett interimsbygge från kriget. Nya Älvsborg skulle ju ersatt henne, men frågan är om man ville ha ett långresefartyg med bränsleförbrukning i klass med en jagare.

Dataöverföringskapaciteten var nog inte så hög att bara ftg:ns radar kunde införlivas i stril 60 eller tidigare stril system. Syftet med att ge Gotland kapicteten var nog att möjliggöra framskjuten ledning (av även attackflyget?) över Östersjön alternativt i en hjälpkonvoj på Atlanten. Flottans Lv har dock alltid varit mediokert, bara självförsvarssystem hittils.

[Bjernevik]

Det är lite oklart vad som ersätter vad och vad som är rustningsprojekt i början av 60-talet. På pappret blev kanske Ögd jagarna ersättare till Gotland, men egentligen behövde man ju egentligen en ersättare av långresefartyget eftersom Älvsnabben var ett interimsbygge från kriget. Nya Älvsborg skulle ju ersatt henne, men frågan är om man ville ha ett långresefartyg med bränsleförbrukning i klass med en jagare..

Det som nämns om Gotlands ersättare i Jagare handlar om början av 50-talet, alltså innan Lappland och Värmland osv.

Dataöverföringskapaciteten var nog inte så hög att bara ftg:ns radar kunde införlivas i stril 60 eller tidigare stril system. Syftet med att ge Gotland kapicteten var nog att möjliggöra framskjuten ledning (av även attackflyget?) över Östersjön alternativt i en hjälpkonvoj på Atlanten. Flottans Lv har dock alltid varit mediokert, bara självförsvarssystem hittils.

Framskjuten ledning över Östersjön hade man alldeles utmärkt ifrån de lfc/rrgc som byggdes för Stril 60. Så länge man har radartäckning, och det hade vi över hela Östersjön från landbaserade radarstationer, så finns det inget syfte med att stoppa in rrjal m fl funktioner i ett fartyg. Det finns liksom ingenting att vinna på att de personerna sitter några mil närmare Sovjetunionen. På Atlanten vore det en annan sak, men där hade vi å andra sidan inget flyg att leda...

[Stellan Bojerud]

1948 tänkte man ersätta Gotland med två s k pansarjagare, som närmast påminde om holländska Tromp.

[Bränner]

Hur skulle pansarjagarna konkret gestalta sig.? Tonnage, bestyckning mm? Finns det några ritningar?

[dc]

Hur skulle pansarjagarna konkret gestalta sig.? Tonnage, bestyckning mm? Finns det några ritningar?

De finns beskrivna i
Från Ingegerd till Visby: Svenska örlogsfartyg under 140 år, 1860-2000 av Bengt Forsbeck

Ur minnet 6x 15 cm 4800 ton 35 knop

Välkommen till Skalman/ dc

[Psilander]

Pansarjagare 1944/ 46
4800t
145x 14x 4,35m
35knop
2x3 152mm,
12x 40mm,
10x 25mm,
6x 533mm TT

och en bild ur "Ingegerd till Visby: Svenska örlogsfartyg under 140 år, 1860-2000 av Bengt Forsbeck"

[Bjernevik]

Ser i princip ut som en uppskalad Öland.

[Psilander]

Ser i princip ut som en uppskalad Öland.

Det är väl det mest rimliga

känns som pansarjagarna blev Halland/ Småland efter lite modifieringar.

Orginalfrågan kvarstår dock, vad skulle ersätta Gotland (och älvsnabben) runt 1960? Lappland/ värmland och Älvsborg? Långreserollen fick ju inte lämplig läsning förrän 1982!

Att ha radarjaktledare ombord tycker jag är rätt framsynt och smart mht till risken för utstörning mm ökar ju längre ifrån egna sensorer och samband man kommer. De landbaserade radarstationerna lär ju vara de första som tar stryk vid ett invasionsförsök.

[Bjernevik]

Orginalfrågan kvarstår dock, vad skulle ersätta Gotland (och älvsnabben) runt 1960? Lappland/ värmland och Älvsborg? Långreserollen fick ju inte lämplig läsning förrän 1982!

Svaret är nog fortfarande det samma som det var 2009:

Beträffande ersättare till Gotland så säger boken Jagare att Gotland och två stadsjagare skulle ersättas med fyra nya jagare. Det var dessa ersättare som blev Östergötlandsklassen när pengarna inte skulle räcka till mer än tre av Hallandtypen.

Att ha radarjaktledare ombord tycker jag är rätt framsynt och smart mht till risken för utstörning mm ökar ju längre ifrån egna sensorer och samband man kommer. De landbaserade radarstationerna lär ju vara de första som tar stryk vid ett invasionsförsök.

Problemet med störning hanterade man med uppbyggnad av styrdatasystemet. Jaktstridsledning med tal var på väg att bli föråldrat med tanke på de allt snabbare tidsförloppen, samtidigt som behovet av datastöd för att få rätt kurs och stigvinkel för jaktflyget direkt från start blev allt större. Den tidens elektronik var utrymmeskrävande minst sagt och att bygga in detta i en 30-talskryssare hade knappast varit enkelt. Man kan nog jämföra med de amerikanska erfarenheterna av att bygga om ett antal kryssare efter vk2 - dyrt, tidskrävande och inte särskilt bra...

Sedan var det dessutom redundansfrågan. En radar/radiostation ute till sjöss torde vara minst lika sårbar som en till lands, om inte mer så. De landbaserade var i de flesta fall fortifikatoriskt skyddade vilket gav dem bra motståndskraft mot de vapen (och precision...) som var aktuella i slutet av 50- och början av 60-talet. Detsamma kan knappast sägas om Gotland.

Det som en sjöburen radar kan tillföra är bättre förvarning mot låghöjdsföretag. Stridsledningen sköts dock bäst från land.