Lite om Japans Ubåtskrig

[millgard]

Det är mer lego men jag inbillar mig att det faktiskt är enklare och robustare - vingarna blir tunnare och lättare och kan stuvas undan betydligt enklare.

[Kai Robert]

Fortsätter lite med Monaghan.
Den 17 dec -41 ger dom sig ut igen, en konvoj på väg till Guam, detta ändras senare till Wake. Den 24:de, på vägen hem, får de kontakt med en ubåt genom ekolod och anfallet tillsammans med systerfartygen Dale och Aylwin. Alla tre fäller sjunkbomber och snart nog syns en ubåt som flyter upp för att sen sakta sjunka igen i en stor oljefläck.
Eftersom Monaghan nu har medverkat i två sänkta ubåtar på kort tid får fartyget smeknamnet "the Mighty M".

Undras vilken ubåt det kan ha varit??????, Varjag

Framgår ingenstans som jag hittat men händelsen finns nämnd på wiki

"Homeward bound, Monaghan, with Dale and Aylwin, made repeated attacks on an enemy submarine, causing it to broach and give off a large oil slick."

http://en.wikipedia.org/wiki/USS_Monaghan_(DD-354)

Jag vet inte om det finns uppgifter på vilka ubåtar som befann sig i området vid den här tiden och som är försvunna utan känt öde. / Kai

[sveahk]

Biplan är nog tvärtom enklare då de har enklare fastsättning och stabilisering av vingarna. Tror jag.

Helt lätt att få fram tiderna för montage och demontage av de två sjöflygplanen är det inte...
Men här kommer två någorlunda hyfsade uppskattningar:

Watanabe E9W
"The E9W was a two-seat single-engine twin-float unequal-span seaplane designed to be easily dismantled for hangar stowage on a submarine, capable of being reassembled in two minutes 30 seconds and disassembled in one minute 30 seconds."
http://www.daveswarbirds.com/Nippon/aircraft/Slim.htm

Yokosuka E14Y
"Flygplanet transporterades demonterat i tolv delar i en 1,4 m hög vattentät cylindrisk hangar, 2,4 m bred och 8,5 meter lång innan eller bakom montern av en Junsen-klass ubåt (sv), Ko (sv) (typ A) eller Otsu (typ B). Dess genomförande kräver cirka 10 minuter och en kran. Lanseringen lämnades av en fast katapult 20 m lång placerad på däcket." (Franska Wiki -Babel Fish översättning)

Väl bekomme

Hans K

[varjag]

Jag vet inte om det finns uppgifter på vilka ubåtar som befann sig i området vid den här tiden och som är försvunna utan känt öde. / Kai

En ovanligt hög procent av japanska ubåtsförluster - föll inom kategorin ''okänt öde''. (teknisk förlust, kallades det. Innebar som regel olycksfall vid dykmanöver = sänkning)
Men inga sådana finns rapporterade i samband med amerikanska attacker, då bägge sidor efter kriget - kollade varandras facit och kunde matcha förluster mot amerikanska åtgärder på samma dag/dagar.

Du vet inte vilken dag - MONAGHAN & Co. schasade upp ''sin ubåt'' till ytan?

Varjag

[varjag]

av sveahk tor mar 14, 2013 10:56 pm

millgard skrev:
Biplan är nog tvärtom enklare då de har enklare fastsättning och stabilisering av vingarna. Tror jag.Helt lätt att få fram tiderna för montage och demontage av de två sjöflygplanen är det inte...
Men här kommer två någorlunda hyfsade uppskattningar:

Watanabe E9W
"The E9W was a two-seat single-engine twin-float unequal-span seaplane designed to be easily dismantled for hangar stowage on a submarine, capable of being reassembled in two minutes 30 seconds and disassembled in one minute 30 seconds."

Hmmm sveahk. Påminner lite om när 8 artillerister springer in på arenan i Edinburgh Castle - med varsin bit av en kanon.
Sätter ihop alltsammans - och avfyrar ett salutskott på 20 röda sekunder

150 sekunder f. montering & 90 sekunder för demontering??? Kanske i nån uppvisning på landbacken för Guldgaloner.
Men på ett rullande ubåtsdäck på ossianen - Aldrig!

Sen gäller det ju inte heller ''flygklar'' här. Samstämmiga vittnesmål från japanska ubåtar - talar om en c:a halvtimme från
ytläge till fpl-start. Och ngt liknande för ombordtagning, demontering och säkring i hangaren.

Varjag

[varjag]

Som en japansk Juldagshälsning till Amerika, har ubåtarna även fått order att på Juldagen 1941 – vardera med Trettio Granater – bombardera angivna mål på fastlandet.
Men – julkorten kommer aldrig att skickas. De flesta båtarna rapporterar att ...’’bombardemang är för farliga med hänsyn till intensiv (?) flygpatrullering över kusterna...’’

Julsaluten måste först uppskjutas - sedan annuleras.


Ubåtsledningen hemkallar alla båtarna före årets utgång.


Men amiralenpå fjärran flaggskeppet KATORI tycker ubåtarna på hemvägen i alla fall bör
lämna några visitkort....

Vidlyftiga planer görs för artilleribombardemang av isolerade amerikanska garnisoner
på öar som de flesta Skalmän nog aldrig hört talas om....Baker Island, Howland Island,
Johnston Atoll, Kanton Island och Palmyra.
Alla dessa är ’’flugprickar’’ i Stilla Havet, 2-3 torra kvadratkilometrar över omgivande korallrev som tjänar som flygbåtsbaser, väderstationer och nödlandningsplatser med vardera något hundratal mannar med, ibland – en eller två kanoner.

Den 15:e december bombarderar I-22 Johnston Island. En granat sätter eld på en oljetank.
Efter bara ngt halvdussin skott besvaras elden av ett batteri tillhörigt Marinkåren. I-22 avbryter – och fortsätter hemresan.
Den 16:e skall I-16 bombardera Johnston Island. I-16 lyckas inte ens hitta holmen! Men går på grund på ett rev......

Johnston Island.png (384.83 KiB) Visad 5068 gånger

....inte lätt hitta en sandrevel bland alla korallerna!

I-16 lyckas backa av vid högvatten - och fortsätter hemåt.

Den 24:e december, bombarderar I-75 Palmyra i gryningen. Riktpunkt tycks vara
mudderverket Sacramento, ankrat i lagunen. Marinsoldaterna på Palmyra har en
5-tums kanon som efter ett par skott – driver bort ubåten.

Och därmed kära läsare – var det slut på den första japanska ubåts-raiden mot US West Coast.
Men också och viktigare – ubåtsvapnets deltagande i Operation Z.

Operation Zäta – blev den största samordnade ubåtsoperationen under hela kriget.

Ubåtskomponentens andel i Operation Zäta – Blev en oerhörd besvikelse för den japanska Marinledningen!.
Fem mini-ubåtar plus en oceangående båt – I-70, har gått förlorade.

Den ivrigt inväntade massakern på amerikanska jagare, kryssare och hangarfartyg, blev
ett totalt fiasko. Inte ett enda amerikanskt örlogsfartyg sänktes av ubåtarna.

Visserligen har ubåtarna lyckats sänka åtta handelsfartyg med omkring 39 000 ton, men den japanska doktrinen om ubåtskrig avfärdar detta som en parentes, en bagatell.

Japanska ubåtar - skall sänka Krigsfartyg - inte lastångare!

Det är den gamla ’’Tsushima-andan’’ som förhärskar bland Japans amiraler. Knappast
någon enda av alla Flaggofficerare 1941 – hade INTE varit med vid Tsushimaslaget 1905.

De hade sett den ryska flottan förintas av japanska kanoner och japanska torpeder.
Ja – segern 1905, hade lett till ett tänkande vad beträffar ubåtsvapnet, som 1941 saknade
relevans. Bara i Japan hängde man benhårt fast vid denna doktrin.

Några ubåtar hade visserligen inte varit med vid Tsushima, men man fortsatte att se dom – som en behändig och osynlig typ av torpedbåt vars uppgift var att intimt samarbeta med slagflottan och ’’tunna ut’’ fiendens skeppskolonner innan det var dags för kanonerna att tala.

Läsaren har sett ovan – hur i de flesta fallen, ubåtarna gått i ytläge och engagerat lastfartygen med däckskanon. Orsaken – var en sträng disciplin att spara på torpederna!
Torpeder var dyrbara grejor och fick inte slösas mot lastångare. Nej – doktrinen föreskrev
maximalt EN torped mot ett handelsfartyg. Mot jagare – 1-2 torpeder, mot kryssare 3.
Och mot slagskepp och hangarfartyg – ’’alla tillgängliga’’!

Och allt detta trots – att japanerna efter 1:a världskriget med det allra största intresse
hade studerat det tyska ubåtsvapnet, dess metoder och dess oerhörda framgångar mot den allierade
handelssjöfarten!

De ledande japanska amiralerna 1941, hade inte lärt sig något alls om ubåtskrigets verkan och
möjligheter.

Som jag försökt visa ovan, var ubåtarnas prestationer ganska erbarmeliga. Av åtta sänkta
lastfartyg, var sex ensamseglare på oceanvidderna och lätt byte för vilken ubåtschef som helst.
Men bara två – lyckades dom sänka i den täta trafiken på USA’s västkust. Tio andra sänkningsförsök misslyckas genom obeslutsamt agerande av fartygscheferna, parat med doktrinen om att spara torpeder. Och i ett par fall – ohejdad optimism.
(I-25 versus L.P. ST. CLAIR som inte ens skadades. Men krediterades I-25 som en sänkning. Och I-21 som krediteras med både MONTEBELLO och tankern IDAHO som sänkta. IDAHO kom undan med blotta förskräckelsen och utan en skråma.....)

Och allt detta trots – att det rörde sig om oeskorterade fartyg, låt vara – med glest - men dock flygstöd från närbelägna kuster.
Om vi applicerar tysk expertstatistik till vad som åstadkommits – var det klart underkänt.

Operation Zäta, hade cirka 25 ubåtar i sjön i 24 dygn till den 31:a december. Alltså
600 ’’sjödygn’’ iallt. Åtta sänkta fartyg betyder 75 sjödygn per sänkning. Eller, i tonnagestatistiken –
64 bruttoregisterton per ubåt och dygn.

Det här var inga siffror som hade imponerat på amiral Dönitz!

Men, vad som skett under Operation Z - var ingen tillfällighet!

Samma svagheter, dilettantisk ledning, nebulösa uppgifter och virriga doktriner plågade det japanska Ubåtsvapnet
genom hela kriget.
Det skulle aldrig komma att uppfylla de förhoppningar som ställdes på det i december 1941.

Varjag

[Kai Robert]

Du vet inte vilken dag - MONAGHAN & Co. schasade upp ''sin ubåt'' till ytan?

Varjag

Enligt boken, den 24 dec. (de lämnade Wake den 23:dje och anlände till Pearl Harbor den 25:te)

Jag läste Monaghans stridsrapporter ang. den 7 dec, bägge skotten från kanon 2 är nämnda.

Den ena är de överens om, lysgranaten som träffade bryggan. "One shot was fired at the submarine from Gun #2 which missed and struck a derrick barge moored off Beaconing Point."

Den andra skrivs det så hör om. "Gun #2 immediately trained out on the port bow and fired one round at what turned out to be a black cage buoy." Jag vet inte vad de menar, boj eller sjömärke?
Enl. Swede så bekräftades det att han hade träffat tornet när ubåten bärgades.

/ Kai

[varjag]

Jag kan ha fel men på min räknesticka blir det blott tre av de nämnda u-båtarna som förde E9w "Slim" i sitt inre, nämligen just I-7, I-8 och I-25. Källan är http://www.combinedfleet.com/sensuikan.htm ...
...men låter mig gärna beläras av varjag...
Mvh
Hans K

Kan det vara så att bara tre eller fyra stycken E9W medfördes på Op Zäta? Och att andra båtar bar E14Y?

.....The entire strength of the 6th Submarine Fleet (30 I-class boats) took part in the Pearl Harbor operation -
eleven of them carried one floatplane each.

Källa: Submarines of The World by David Miller (Salamander Books, UK, 1991)
Det förefaller logiskt att vid byte av fpl-typ - hangarerna måste ommöbleras en del inuti för den nya typen.
Kanske inte hanns med på alla båtarna?

Varjag

[varjag]

Och - mera om I-25........

Pearl Harbor and U.S. West Coast
Japanese submarine I-25. The bulbous plane hangar and the catapult are visible forward of the conning tower.Fujita was on board I-25 during the attack on Pearl Harbor, where the I-25 and three other submarines patrolled a line 193 km (120 mi) north of Oahu. Fujita's plane, a Yokosuka E14Y "Glen" seaplane, did not function properly, and he was unable to participate in the reconnaissance mission planned before the attack

http://en.wikipedia.org/wiki/Nobuo_Fujita

Fujita var ingen dussinflygare - han skar många lagrar senare!

Varjag

[sveahk]

Kan det vara så att bara tre eller fyra stycken E9W medfördes på Op Zäta? Och att andra båtar bar E14Y?
Varjag

Att E14Y var med om Pearl Harbor är mig obekant - men naturligtvis inte omöjligt...

Vad beträffar I-25, kan jag bara hänvisa till följande avsnitt (http://www.combinedfleet.com/I-25.htm):

"7 November 1941:
Sukumo Bay, Shikoku. Embarks a Watanabe E9W1 "Slim" Type 96 floatplane and its crew led by CPO Fujita Nobuo. Commences floatplane launch and recovery exercises in Inland Sea."

11 januari 1942 kommer I-25 till Kwajalein för att tankas upp, proviantera och målas om helt svart, och...

"29 January 1942:
In the afternoon I-25 embarks a Yokosuka E14Y1 Type 0 "Glen" monoplane. Commences floatplane launch and recovery exercises. [3]
[3] I-25 was apparently one of the first IJN submarines to embark that type, confirmed by an article written by Fujita Nobuo for the "Maru" Magazine in 1989."

Så, det är hugget som stucket vad som verkligen hände...

150 sekunder f. montering & 90 sekunder för demontering??? Kanske i nån uppvisning på landbacken för Guldgaloner.
Men på ett rullande ubåtsdäck på ossianen - Aldrig!

Sen gäller det ju inte heller ''flygklar'' här. Samstämmiga vittnesmål från japanska ubåtar - talar om en c:a halvtimme från
ytläge till fpl-start. Och ngt liknande för ombordtagning, demontering och säkring i hangaren.

Varjag

Så varjag tvivlar på japansk Godzilla-kraft och ninja-snabbhet... ! Naturligtvis är 150/90 sekunder tiden för montering/demontering under idealförhållanden - innan planet är i luften lär det nog ta ytterligare en halvtimma, jodå...

Här passar för övrigt en film från början av 30-talet, som visar hur engelsmännen testade just flygtyg på ubåt - med sorgligt resultat ...

http://www.youtube.com/watch?v=-PGXyxZV62M

Hans K

[varjag]

Tack sveahk. Jag har stor respekt för Maru Magazine - och om Fujita skrev att han hade en ''Slim'' ombord på I-25 i.s.f.
en ''Glen'' tar jag det som Gospel Truth.....

Diverse Wikipediaskribenter - i likhet med varjagen - har uppenbarligen överfokuserats på Yokosuka's ''Glen'' som nästan allenarådande i 2:a VK's ubåtsoperationer.

Jag är alltid glad när gamla styva fjäll ramlar av di gamla ögonen. Ett set har just gjort det! Tack igen sveahk...Varjag

[varjag]

@ Kai Robert -

Enligt boken, den 24 dec. (de lämnade Wake den 23:dje och anlände till Pearl Harbor den 25:te

Kan inte hitta ngn sänkning av japansk ubåt Julafton 1941. Det k a n ha varit en RO-klass om vilka mina notater är ofullständiga. Men en RO-båt borde inte ha opererat öster om Wake Island....Varjag

[Kai Robert]

@ Kai Robert -

Enligt boken, den 24 dec. (de lämnade Wake den 23:dje och anlände till Pearl Harbor den 25:te

Kan inte hitta ngn sänkning av japansk ubåt Julafton 1941. Det k a n ha varit en RO-klass om vilka mina notater är ofullständiga. Men en RO-båt borde inte ha opererat öster om Wake Island....Varjag

US Navy (DEPARTMENT OF THE NAVY -- NAVAL HISTORICAL CENTER) har samma text om händelsen på sin sida on Monaghan.
http://www.history.navy.mil/danfs/m13/monaghan-ii.htm

Det finns en sida till som tar upp händelsen, där medger man att japanska arkiv inte bekräftar någon sänkning.
Kan det vara en fint från ubåten?

"Over the first several weeks of the war MONAGHAN, along with DALE and ALYWIN, alternated between screening American carriers and performing antisubmarine patrols off Hawaii. Although the trio frequently depth charged apparent submarine contacts in those hectic days, post war Japanese records do not confirm a kill for the tin cans. "

http://www.patriotwatch.com/Monaghan.htm

Jag kollade igenom hela stridsrapporten för den 7:de, träffen i tornet på ubåten bekräftas vid bärgningen men tillskrivs USS Curtiss.

/ Kai

[varjag]

Although the trio frequently depth charged apparent submarine contacts in those hectic days, post war Japanese records do not confirm a kill for the tin cans. "

Det är vad jag menade med att ''jämföra facit''.

''appearent submarine'' - betyder så klart ''anad ubåt'' - men.....

syns en ubåt som flyter upp för att sen sakta sjunka igen i en stor oljefläck.

-
är inte appearent - utan SIKTAD ubåt.

Flera japanska ubåtstyper hade problematiska trimningsegenskaper, speciellt under stress av sjunkbombsanfall - och
kunde säkert ha ofrivilligt kommit nära/delvis över - ytan, innan den lyckas dyka igen.
Även om ett sånt fall - utan följande sänkning, är mycket ovanligt.

My tuppence, Varjag

[Kai Robert]

I maj-juni -42 är Monaghan eskort och ubåtsvakt åt hangarfartygen Lexington, Yorktown och Enterprice. De är också sk. ”flygvakt” efter hangarfartygen, de plockar upp piloter som av olika anledningar hamnar i vattnet när de ska landa.
8-12 maj plockar de upp överlevande från jagaren Sims, tankfartyget Neosho och det grekiska fraktfartyget Chole. När de ligger i hamn för de höra att Lexington ”Lady Lex” har sänkts. (Lexington sänktes av sina egna efter att ha skadats svårt av japanska torpeder).

Midway 6 juni. Monaghan eskorterar den skadade Yorktown. Kl 15:36 går larmet, torpeder i vattnet. Jagaren Hammann är kopplad till Yorktown för att hjälpa till med elförsörjning och vattenpumpar. Både Yorktown och Hammann träffas av torpeder, Hammann bryts i två delar och sjunker inom fyra minuter. På väg ner briserar Hammanns sjunkbomber vilket dödar flera av de överlevande som ligger i vattnet. Monaghan, Gwin och Hughes jagar ubåten i flera timmar men lyckas bara skada den, den kommer undan. ( det är den japanska ubåten I-168, den sänks 27 juli -43 av USS Scamp).

På morgonen den 7:de ser Swede hur Yorktown kantrar, lägger sig upponer innan hon sjunker.
Fotot är taget från Yorktown och visar Hammann som sjunker snabbt. Det här visar tydligt skillnaden på små och stora fartyg. Hammann sjunker inom fyra minuter men för Yorktown tar det 16 timmar.