Quiz: Sjöfartshistoria

[HJ]

Nu skrev jag lite otydligt. Det jag syftade på med "vågrörelser" var alla typer av svängningsrörelser, som kan vara snabba (t.ex havsvågor) eller långsamma (t.ex. inverkan av stellära kroppar eller årsvariationer). Genom att överlagra (summera) de olika svängingsrörelserna (termerna i en fourierserie) tar man hänsyn till alla inverkningar i det man vill beräkna. Såvitt jag kan se borde det gå att ställa in maskinen för att beräkna solens upp och nedgång för en godtycklig plats (en "svängningsrörelse" är jordens rotation kring sin egen axel, en annan svängningsrörelse jordens rotation kring solen, en ytterligare jordaxelns lutning..). Eller för att beräkna hur långt det är mellan kölen och botten på den plats man tänkte ta sig fram vid en given tidpunkt.

/Håkan

[varjag]

Eller för att beräkna hur långt det är mellan kölen och botten på den plats man tänkte ta sig fram vid en given tidpunkt.

Nu närmar vi oss svaret! Ovanst. avstånd varierar ju högst betydligt - för att ta ett extremt exempel, i Bristol Channel

Varjag

[HJ]

Tja, maskinen vet ju inte vad varje båt har för djupgående så där får man nöja sig med att beräkna havsnivån, så är det upp till befälet att hålla ordning på plus och minus. Havsnivån varierar bl.a. beroende på månen. Sen antar jag att i de tryckta tabellerna finns olika korrektioner, eller till och med separata kolumner beroende på barometertryck och ev. vindars riktning och styrka. Troligtvis görs beräkningarna med inställningar baserade på tidigare mätningar för givna platser (hamnar) för att på så sätt ta hänsyn till lokala geografin.

/Håkan

[varjag]

Ja, utan att skjuta mitt i prick - har HJ gafflat in vad det handlar om......

Det är Tidvattenprojektorer - som från 1800-talets senare år, hjälpte till att komputera alla de hundratals faktorer -som påverkar tidvattnen i alla delar av världen.....

http://en.wikipedia.org/wiki/Tide-predicting_machine

HJ vinner nästa fråga med ''arbetsseger'' - Varjag

[HJ]

"Inte mitt i prick..." Tycker att jag träffade synnerligen väl om du jämför mitt första svar med avsnittet "Background to the problem solved by the machines" på wikipedia-länken. Sen kan man ju diskutera olika möjliga tillämpningar för samma tekniska realisering... Men det var en rolig fråga!

Nåja. Eftersom jag är en riktigt landkrabba har jag lärt mig det lilla jag kan om sjöfartsekonomi på detta sätt:

Vad är detta?

/Håkan

[varjag]

Det har med befraktning av fartyg att skaffa. Mellan rederi/skeppsägare - och laster, sitter en Befraktare/Fraktmäklare som mäklar mellan last- och fartygsägare. Utbudet av laster och Freight-rates granskas av rederiet. Liksom last-och lossningshamnar som matchas med tillgängligt tonnage. Som oxå givetvis måste finnas tillgängligt i närheten av lastningshamnen så att långa resor i barlast (Ballast) undviks.
Rederiet ''presenterar'' sina tillgängliga fartyg med tonnage/fartresurser (= leveranstider) beräknad lastdag/lossningsdag och Klassning!
Klassningen - (t.ex. Norsk Veritas Hög jmfrt. med Bureau Veritas Låg) är viktig, då lastägaren måste försäkra lasten.
Ju högre klass på fartyget - ju billigare premie. Och - vice versa....! Det stipuleras även antal last-dagar/lossningsdagar
så att fartyget inte ligger i ''kö'' för last/lossning vilket innebär döda dagar utan inkomst. Överskrids fastställda tidsrymder - är rederiet berättigat till demurrage - straffbetalning för spilld tid.
Men - det funkar även åt andra hållet - om båten inom fastställda ramar - inte håller beräknad leveranstid, blir rederiet skyldig betala straffpeng för utebliven leverans - till lastägaren.

När alltsammans enats till ett fraktkontrakt - certeparti - heter det, mellan parterna - skickar Fraktmäklaren ett
Certeparti till bägge. Och transaktionen blir verklighet.

Jag har aldrig sett allt detta i den dataform frågan framställer det.
Under mina år på AB Hillerström & Co i Malmö (i en avlägsen forntid...) skedde allt detta på telefon/telex och Papper.
Jag jobbade på Linjeavdelningen, senare Speditionsavdelningen - och man fick bara ''lukta lite'' på Befraktningsavdelningen.
Som av firmans kamrer kallades Befruktningsavdelningen... - just för att den enligt honom - bar mycket lite frukt!

Varjag

[HJ]

Det är helt riktigt att det har med befraktning att göra. Det rör sig om ett datorspel där man får leka redare. Man köper fartyg (med hög eller låg klassning), och i hamn kan man välja olika laster till olika destinationer (spelet är föreklat så att man gör befraktningen medan man är i hamn, inte i förväg). I hamn kan man också reparera och bunkra. Vid avgång väljer man vilken hastighet fartyget skall ha, en hög hastighet ger bättre avkastning (man får fraktersättningen på kortare tid), men samtidigt blir bunkerkostnaden högre. Vissa laster har tidsgräns på sig (och nivå på demurrage).

Är det någon som har en gissning på vad spelet heter? (Kom ut för 25 år sedan, därav "historia". Spelet finns i en uppdaterad version "deluxe" som jag inte provat)

/Håkan

[Hans]

datorspel

Hihi, att fråga varjag om datorspel är som att fråga en femteklassare om kvantmekanik

MVH

Hans

[varjag]

datorspel

Hihi, att fråga varjag om datorspel är som att fråga en femteklassare om kvantmekanik

MVH

Hans

Aha! Det är ett datorspel! ''Ports of Call''?, Varjag

[Hans]

''Ports of Call''

Där fick jag så jag teg

MVH

Hans

[HJ]

Japp, "Ports of call" är helt riktigt.

Spelade det som liten utan att förstå det riktigt, men när jag fått igång det som vuxen var det ganska kul, särskilt när man förstår de engelska uttrycken och samband mellan förtjänst och vald hastighet på fartyget. Sen är det alltid kul när bunkeroljan kostar $ 100-200 per ton.

Varjag väljer nästa uppdrag.

/Håkan

[varjag]

Tack HJ, Kamrat Hans har alldeles rätt i att jag inte spelat dataspel. Men PoC låter trevligt....
Nästa fråga handlar om en -

utsliten dykarbåt.jpg (96.35 KiB) Visad 348 gånger

- i Röda Havet. Som har ett mycket brokigt förflutet, bl.a. som ett av His Majestys Ships under två olika namn. Innan den på okända vägar hamnade i Röda Havet som charterbåt för hugade SCUBA-dykare.

Vi vill veta båtens två brittiska HMS-namn och lite mera om dess historia??

Varjag

[varjag]

Båten har både Kungligt - och Lekmanna-förflutet.....
Efter att ha blivit ''rekvirerad'' från sin - civila ägarinna, gavs den namn efter Drottning Victorias make....
När en kronprins föddes - ändrades namnet till den prinsens namn.......

Båten har burit både Fältmarskalkar, Tronföljare och Krönta Huvuden på lustfärder.....

Den civlia ägarinnan tvingades processa får att återfå sin egendom....

Hennes make begick självmord

Varjag

[Gyps]

Herman Göring lät bygga yachten och döpte den till Carin II efter sin svenskfödda första hustru.
Den togs som krigsbyte efter AVK och gavs som gåva till brittiska kungahuset nu under namnet prince Albert. Senare ändrades det till prince Charles.

Sen fick Görings andra fru tillbaka skeppet efter en process som du sa. Långt senare sänktes hon i Röda havet.

[varjag]

Efter femton år i engelsk tjänst, sålde denna

änka med dotter.PNG (266.49 KiB) Visad 565 gånger

- båten till en tryckerinnehavare i Bonn, som döpte den till THERESIA. Han behöll den till 1972 - då han sålde den till en journalist vid tidningen Stern som återgav den sitt gamla namn. Det var därefter - som verkligt skumma figurer, började sammanstråla ombord för att dricka Henkell Trocken, whisky - och ''prata om gamla tider''.......


Varjag