Antalet Tgb m/42 SKP

[Stellan Bojerud]

Fin bild men fel text. På denna tråd har vi lärt oss att antalet var 500. Av dessa moderniserades 223 st om jag fattat det rätt.

[Kjell S]

Fin bild men fel text. På denna tråd har vi lärt oss att antalet var 500. Av dessa moderniserades 223 st om jag fattat det rätt.

Både rätt och fel, bilden visar en Tgb m/42 D SKPF.
212 st blev renoverade till D (P18 Gotland), 11st blev "halvrenoverade" till E, (I1/LG Stockholm)

[strv]

Ja vad är m/42 D? Det är ett skrivfel och skall vara m/42 S där jag antar S står för Scania-Vabis.

Det är nog inget skrivfel utan ofullständig beteckning på Tgbil m/42 D SKPF som är den rätta beteckningen och är precis som bilden visar en ändrad bil tjänstgörande på P 18

[BP OMowe]

Enligt vad jag funnit hos Pansarmuséet så är Tgb m/42 S en m/42M med enbart bakhjulsdrift.

http://www.arsenalen.se/fordon3.aspx?f=22

[Stefan Karlsson]

Precis som det funnits ett stort antal olika terrängbilar med beteckningen Tgb m/46 har det funits ett stort antal olika Tgb m/42.
Någon Terrängbil m/42 S har mig veterligen inte funnits i Sverige - det har precis som påpekats tidigare funnits en Tgb m/42 SLT.

På Arsenalens hemsida beskrivs en av dessa Tgb m/42, dvs Terrängbil m/42 M - Klöckner-Humboldt-Deutz A 3000 - en bil som importerades från Tyskland. Biltypen fanns (i Tyskland) även som "S-modell", dvs 4X2 - och då hette den S 3000.
S3000 står för "Straßenantrieb" dvs bakhjulsdrift och A3000 står för "Allradantrieb" dvs allhjulsdrift.
Till Svenska försvaret köptes vad jag vet enbart A3000.

[Sten Johnson]

Jag har erfarenhet från båda KP typer och det var ingen skillnad på framkomlighet. Det som märktes var att Volvo var tvungen att varvas på motorn betydligt mera för att röra på sig. Även körning på landsväg var den slöare trots 10 hkr mer i motorstyrka, men de var väl gömda. Nerväxling måste ske tidigare i backar osv. Scanias hade en mycket bättre segdragning på låga varv, det gick på väg när man kommit upp i snabb promenadtakt att lägga i 4 och sen ökade den bara tills regulatorn slog i från vid 70. (Ibland var den sabbad, vid en provkörning från verkstaden passerade en bil 100 utan vidare.)

Sen var det en stor nackdel vid fastkörning att Volvo hade fast vinsch som bara gick att dra framåt med, Scania gick både framåt eller bakåt. Det är ju oftast bakåt man vill komma för där bar det.

Min erfarenhet är också att SKP:n var mest eftertraktad. I den gamla pansarorg ingick en piplut (3 pigrp med var sin KP) i strvkomp. Våra pionjärer försökte alltid få ut SKP bilar om det gick. I Kongo hade vi bara SKP och det var vi glada för. Det var sällan de skapade några problem för oss. Sen är det inte alltid lämpligt att köra omkring där, med en bil som väger 8 ton. Men som sagt var vinschen gick både framåt och bakåt.

Hälsn Sten (P 2 58-63, Bat XVII K)

[Daniel L]

Någon som har några skalenliga ritningar eller liknande över versionen som användes i Kongo?

[Kjell S]

Någon som har några skalenliga ritningar eller liknande över versionen som användes i Kongo?

Ja, nästan. Kontakta mig.
/Kjell


info@sphf.se