Bertil Malmberg om Hitler som talare

[Torbjörn Aronsson]

Bertil Malmberg var poet, författare, översättare m.m. Han är kanske mest känd för Åkes värld. I början av 1920-talet var han bosatt i München, lyssnade på Hitler som talare och var kanske den förste som (självupplevt) skrev om detta ämne i den svenska pressen. 1938 hade han haft möjlighet att förkovra sig ytterligare i ämnet, främst kanske genom radion. Då höll han en föreläsning på Stockholms högskola, som refererades så här i Jämtlands Tidning:

"Då jag i början av 1920-talet hörde Hitler första gången hade hans namn börjat cirkulera, sade hr Malmberg. Mitt första intryck var emellertid besvikelse. Han gjorde intryck av en tråkig figur, som omöjligt kunde kallas demonisk. Men det banalt slätstrukna försvann då han började tala. Han kunde späcka sitt tal med de billigaste sanningar eller halvsanningar samt med tråkiga uppräkningar, och ändå driva entusiasmens feberkurva i höjden. Hur var detta möjligt?
Hitlers röst äger otvivelaktigt ett visst dystert välljud. Stämman genomlöper en svindlande skala från hysteriskt skrik till hes utmattning. Men jag har ett intryck av att bakom röstens halsbrytande överslag ligger en kallblodigt beräknad metod. Därtill kommer hans egenartade uttal, som har karaktären av en artificiell produkt. Han har lämnat sitt mjuka österrikiska idiom utan att ersätta det med ett tyskt. Uttalet uppkallar inga provinsiella racuner, det underlättar inpräglandet och ger ett sken av nyhet åt det banala. En annan faktor är uttröttningsmetoden: Dessa upprepade injektioner av hat och raseri som sänker auditoriet i ett halvvaket men ytterst receptivt tillstånd. Hans retorik är med all dess skenbara impulsivitet raffinerat utspekulerad. Ordet ”jag” följes av en paus, som liksom bygger en ekorymd kring det lilla betydelsefulla ordet. Ordet ”vi” kommer åhörarna att känna sig delaktiga av en gemenskap, medan ordet ”de” äger en klang av mörk förbannelse."
[JT 1938-04-21]

[Hexmaster]

Intressant.

För en tid sedan hittade jag en mycket kort notis i svensk lokalpress, som bl.a. förvånade för att den redan 1923 presenterade Hitler som en person som läsarna förväntades känna till. Kan det ha varit Malmberg som höll i pennan?

http://faktoider.blogspot.com/2009/12/h ... aring.html

[Torbjörn Aronsson]

Om det var Malmberg eller inte vet jag inte. Men när det gäller lokaltidningar var de faktiskt, tvärtemot vad många tror, mer "världstillvända", och innehöll en större andel världsnyheter under mellankrigstiden än de gör i dag. För många var ju en lokaltidning i stort sett den enda nyhetskällan. Så jag är inte särskilt förvånad över att svenska lokaltidningar skrev om Hitler och rapporterade om händelserna i München 1923. Men korresponderande ögonvittnen, som Malmberg, var det ont om.

[Jurgen Wullenwever]

Enligt Nordisk Familjebok 1928 (V. Söderberg) ledde den tyske politikern Adolf Hitler före kuppen en under "en tid i Bayern och Österrike mycket utbredd folkrörelse", med en privatarmé som kallades "Hitlertrupperna" eller "de nationalsocialistiska stormtrupperna". Han frigavs i december 1924 och "H:s inflytande har sedan dess varit obetydligt", så hans storhetstid var tydligen åren fram till kuppförsöket 9 november 1923.

[Torbjörn Aronsson]

Sven Elvestads intervju med Hitler publicerad i april 1923 betecknas i denna artikel av Per Landin som den sannolikt första intervjun med Hitler i utländsk press:
http://www.dn.se/kultur-noje/essa/en-so ... a-1.952837

[lampros]

Enligt Nordisk Familjebok 1928 (V. Söderberg) ledde den tyske politikern Adolf Hitler före kuppen en under "en tid i Bayern och Österrike mycket utbredd folkrörelse", med en privatarmé som kallades "Hitlertrupperna" eller "de nationalsocialistiska stormtrupperna". Han frigavs i december 1924 och "H:s inflytande har sedan dess varit obetydligt", så hans storhetstid var tydligen åren fram till kuppförsöket 9 november 1923.

Efter att Hitler frigivits ur fängelset 1925 var nazirörelsen så gott som död. Den hade sitt lågvattenmärke då. Så vad skribenten i uppslagsboken säger stämmer rätt bra med de där åren (om nu Wullenwever försöker antyda att Nordisk familjebok låtsas dölja något).

Vad sedan gäller Bertil Malmberg så har jag ett blogginlägg som är en biografi över honom, lagom kort att läsa men inte überkort om man säger. Läs om hur han föddes i Härnösand 1889, läs om åren i Stockholm och Tyskland, läs om diktsamlingarna och hjärnblödningen Akademin och allt annat:

http://lennart-svensson.blogspot.com/20 ... mberg.html

[Jurgen Wullenwever]

(om nu Wullenwever försöker antyda att Nordisk familjebok låtsas dölja något)

Det skulle vara mig främmande att antyda något, må vara att jag kanske är forumets lustigkurre,men inte i detta fall. Jag tyckte bara att det var lustigt att Hitlerbilden i NF 1928 skiljer sig så mycket från efterkrigstidens framställningar (eftersom det Hitler är känd för idag ännu inte hade hänt).

För den här tråden var det anmärkningsvärda enbart att Hitler tydligen inte var i den politiska periferin före kuppen 1923, vilket det lät som angående de 20 000 medlemmarna (som jag inte återfinner i tråden, men jag hade för mig att jag läste något sådant i samband med detta).

[Hexmaster]

För den här tråden var det anmärkningsvärda enbart att Hitler tydligen inte var i den politiska periferin före kuppen 1923, vilket det lät som angående de 20 000 medlemmarna (som jag inte återfinner i tråden, men jag hade för mig att jag läste något sådant i samband med detta).

Kanske i bloggen min. Eller på Wikipedia/NSDAP där den också finns.

Intressant om lokalpressen, som kanske hade bättre koll på läget än den genomsnittlige läsaren. Det finns ju en gräns för hur många småpolitiker ute i världen man kan hålla reda på.

Kommentaren om Hitler är en klassiker, har förekommit här på forumet förr.

[Robert Sköld]

Alltid lika intressant att se, att för oss historiska gestalter, också har kommenterats av sin samtid! Man kan ju omöjligt ha samma syn på Hitler utan facit i hand så att säga! Precis som Jurgen är inne på!

Anser att det är en väldigt viktig lärdom i studiet av Historia, att ha ett perspektiv av att sätta sig in i tiden man studerar. Vilket i och för sig är grunden för ALL historisk vetenskap. Men det kan inte nog påpekas!

/Sköld

[Torbjörn Aronsson]

För att ta reda på lite om vad skrevs om Hitler i den svenska lokalpressen kring 1923 har jag gått igenom Östersunds-Posten för november 1923, och det skrevs faktiskt en hel del om dennes "ölhallskupp". Stora rubriker. Och det skrevs redan från början i reportagen om Hitler på ett sätt som att läsekretsen förutsattes veta vem denne var. Kan återkomma med referat.

[Hexmaster]

Jag väntar med spänning, Torbjörn.

Trots all Hitler-forskning som jag gnagt mig igenom har jag fortfarande ingen koll på när svensken i allmänhet förväntades känna till honom; det som du kommer med är verkligen egenartat (liksom notisen jag hittade själv). Eller så skrevs kanske tidningar på ett annat sätt förr?

Jag tog en extra titt på inlägg 1:

Därtill kommer hans egenartade uttal, som har karaktären av en artificiell produkt. Han har lämnat sitt mjuka österrikiska idiom utan att ersätta det med ett tyskt. Uttalet uppkallar inga provinsiella racuner, det underlättar inpräglandet och ger ett sken av nyhet åt det banala.

Dels har jag inte förrän nu tänkt på att Hitler kan ha haft en österrikisk accent som direkt skilde honom från andra München-bor. Eller inte, som Malmberg noterar; mest irriterar det mig att jag inte tänkt tanken förut. Huruvida österrikisk tyska är mjukare än bajersk har jag ingen som helst uppfattning om.

Dels har jag ingen aning om vad "racuner" är. Ordet finns varken i SAOL, NF eller ens SAOB vilket väl är lite speciellt.

[Schwemppa]

Franska "rancune" betyder agg, motvilja. Kanske det har med saken att göra?

[Torbjörn Aronsson]

Du kan mycket väl ha rätt, Schwemppa, "n" kan ha fallit bort.

Det blir nog först på måndag jag får tillfälle att komma med referat, Hexmaster. Så du får ge dig till tåls.

Malmbergs uttalande som det refereras till ovan gjordes ju 1938, och syftar nog minst lika mycket på den dåvarande situationen och Hitlers i tid mer näraliggande tal, som han kan ha hört via radio och film. Att Hitler redan under München-tiden försökte arbeta bort det österrikiska uttalet känner jag igen från biografier. Men Hitlers sekreterare Traudl Junge har berättat att han kunde återfalla i det österrikiska i mer inofficiella sammanhang. Det här med skillnaden mellan "österrikiska" och "tyska" har jag hört någon tyskalärare förklara någon gång. Det stämmer att "österrikiska" är mjukare, tror det har både med uttal och satsmelodi att göra. Vissa uttryck är även typiskt österrikiska.

Det är ju ett intressant faktum att 1800- och 1900-talens största politiska "klättrare" på den politiska arenan, Napoleon, Stalin och Hitler, alla kom från provinsen. Även om de själva kan ha upplevt det som en nackdel, åtminstone i början, var det sannolikt något som ökade deras möjligheter att de uppfattades som kommande lite "utifrån". Och språk/dialekt har en hel del med detta att göra. Så Malmberg är nog inte helt fel ute där.

[Torbjörn Aronsson]

Den 2 oktober 1923, samma dag som Hexmasters referat ur Dalpilen ovan, publicerades artikeln nedan i Östersunds-Posten:

Oroligheterna i Düsseldorf slut
Regeringspresidenten och det högre polisbefälet har häktats
(Tt.) Paris 2.
Som ansvariga för oroligheterna i Düsseldorf ha ockupationsmyndigheterna häktat regeringspresidenten, den tyske polischefen, polisinspektören samt förste kommissarien i kriminalpolisen och tolv av skyddspolisbefälet. Under oroligheterna dödades 17 tyskar, 400 personer sårades.
[…]
Hitler beredd etablera nationell diktatur
(Tt.) Stockholm 2.
Sv. M:s [Svenska Morgonbladets] berlinkorresp. Telegraferar: Från München meddelas, att Hitler på ett stort möte förklarat, att om Stresemann på tisdagen slår in på en högerpolitisk kurs, bleve signalen mot republiken. Hitlers trupper äro sammandragna till München. Hans närmaste mål är etablerandet av en nationell diktatur. Den tyska exkronprinsen skulle erbjudas tyska kejsarkronan. Flera kurirer ha på måndagen avgått till såväl exkejsaren som kronprinsen.

[Torbjörn Aronsson]

Spänningen mellan Bayern och riksregeringen
Bayerska regeringen avskedar ej general Lossow. General von Seeckt hotar med avgång.
(Tt.) Stockholm 20.
Sv. D:s berlinkorresp. telegraferar: Bayerska regeringen har förklarat att general von Lossows avskedande icke kan komma i fråga. De militära instanserna komma att på lördagen fatta sitt beslut i saken. Riksvärnschefen, general von Seeckt har hotat med sin avgång om avskedet icke beslutats, då annars all militär myndighet undergräves. Bayerska regeringen avböjer alla officiella förbindelser med riksvärnsministern.
Från Berlin telegraferas:
Tageblatt meddelar, att militärbefälhavaren i Bayern, general v. Lossow, kommer att entledigas. Rörande förhistorien meddelar tidningen, att general von Lossow i ett öppet brev till arméfördelningens chef, general v. Seeckt, vägrat värkställa order om förbjudandet av Hitlerorganet Völkischer Beobachter, och samtidigt förklarat att han i framtiden icke kommer att utföra några order, som kunna bringa honom i konflikt med bayerska regerningen. […].
[Östersunds-Posten 1923-10-20]