Vasablod

[Galadriel]

Vilken nu levande svensk (person eller ätt) har mest Vasablod i sina ådror? Ju kortare led mellan personen och Vasaätten (och plafziska) desto bättre.

[Bumse]

Vilken nu levande svensk (person eller ätt) har mest Vasablod i sina ådror? Ju kortare led mellan personen och Vasaätten (och plafziska) desto bättre.

Jag har inget direkt svar på din fråga. Men ställ din fråga på forumet http://genealogi.aland.net/discus/. Länken går till nättidningen Rötter, där finns ett antal mycket duktiga släktforskare som säkerligen kan besvara din fråga.

Återkom gärna om du får svar.

[Lewenhaupt]

Jag tror mig nån gång ha fått höta att jag har Wasa-blod i mina ådror. Stolt? Ja!

[Bumse]

Jag tror mig nån gång ha fått höta att jag har Wasa-blod i mina ådror. Stolt? Ja!

Är du en riktigt "Lewenhaupt"? Isåfall är chansen mycket stor. Är du inte det är chansen mycket stor att det bara är en skröna. Börja släktforska, det är hur kul som helst. Rekommenderas stark till alla historieintresserade. Det är en fantastiskt känsla att få gräva i arkiv och själv vara den som skriver historien utifrån källmaterial.

Själv har jag varken hittat kungligt eller ens adligt blod. Det närmaste var en överste i Gustav II Adolf armé. Stolt? Njae, men att läsa om den tiden och alla slagen blir så mycket mer intressant då jag vet att mina förfäder var på plats.

/Björn P Bertilsson

[Lewenhaupt]

Näe e tyvärr inte adlig. Så XXXXXXe inte mitt riktiga namn...
Mina släktingar har också varit i arme'm men jag tror inte att de var med i några kända slag. Min släkt är redan kartlagd tillbaka till i början på 1700 - talet. annars är jag släkting i rakt nedstigande led till en känd XXXX. Man otroligt tufft att ha en släkting som troligtvis kände G2A!

MVH XXXX

[Leonidas]

Gustav II Adolf hade en frilloson som hette Gustav Gustavsson, som i sin tur fick en son som hette Gustav Adolf 21/4 1653-4/7 1732.

En annan är Karl IX frilloson, Carl Carlsson Gyllenhielm (1574-1650), som var Gustav II Adolfs halvbror.

Lite mer info på Gustav Gustavsson, från http://w1.887.telia.com/~u88703495/historia.htm:


Gustaf Gustafsson som blev hans namn fick en ganska god uppfostran under ett annat utomäktenskapligt konungabarns ledning, Carl Carlsson Gÿldenhielm (1574-1650). Gÿldenhielm som var son till Karl IX, var en aktad herre, skicklig både i krigiska och civila värv. Gustav lärde sig så småningom latin och höll ett tal över sin faders stora seger vid Breitenfeld 1631. När budet om Gustaf II Adolfs död 1632 nådde honom for han till Weissenfeld där kistan fanns. När han kom fram till sin faders lik, föll han i gråt. Han ska vid detta tillfälle ha utbrustit de kända orden "Nu är det tid, att ochså jag bliver en man i världen". 1633 går han i svensk krigstjänst, 1634 erhåller han som postulerad administrator efter konungens yttersta vilja stiftet Osnabrück. Adlad Wasaborg 1637 20/3 (ej introducerad) med Vibyholms kungsgård m.fl. gods i Finland. På grund av hans häftiga lynne, åsamkade han så pass mycket ovilja i sitt svenska regemente där han avancerat till överste, att han 1641, vid Banérs död (se Banérs hjälm bland teckningarna här ) nödgades taga avsked 1646 20/8 upphöjs han av sin halvsyster drottning Kristina, som han icke stod på god fot med, till greve af Nystad (introducerad 1647), jämte kronans behållna gods i Nykarleby och Letala socknar, allt i Finland. 1649 sökte han efter Gÿldenhielms avsked som riksamiral (chef för hela flottan) detta ämbete men fick avslag av rådet liksom av drottningen. Missnöjd med detta utslag begav sig Wasaborg till Tyskland där han avled i Wilshaus den 25 oktober 1653. Hans ligger begraven i Riddarholmskyrkan i Stockholm i en praktfull kista i marmor. I Gamla stan i Stockholm går även att beskåda ett hus han lät uppföra för sig med en av stadens praktfullaste fasader. Han var gift med grevinnan Anna Sofia Wiedel-Runkel (d. 1694)

I äktenskapet föddes två söner och tre döttrar, varav endast två av dessa nådde sitt vitae genus. Det äldsta barnet, dottern Christina af Wasaborg (1644-1689) gifte sig med generallöjtanten Friherre Wolmar Wrangel af Lindesberg (1641-1675) som stupade vid Fehrbellin, en yngre halvbror till den store Carl Gustaf Wrangel, Det sista barnet som nådde vuxen ålder och den som förde denna konungabefryndade släkt vidare var slutligen överstelöjtnanten Greve Gustaf Adolf af Wasaborg (1653-1732), som deltog med utmärkelse i såväl Karl XI som Karl XII:s krig. Gift med Angelica Catharina von Leiningen-Westerburg (1663-1740-talet) De skulle få hela 15 barn tillsammans varav 11 nådde vuxen ålder, en anmärkningsvärd siffra.


Av dessa kan följande omnämnas. Georg Mauritz af W (f. 1678)dog ogift och utan tjänst den 14 Januari 1754 och slöt därmed den grevliga ätten af Wasaborg på svärdssidan. Hans yngre bror Anton Adolf af W (1689-1748) deltog i Karl XII:s krig och i det ryska kriget 1741-1743. I sistnämnda krig anklagades han genom sin häftiga krigföring vid Willmanstrand 1741 för den olyckliga utgången och den därför onödigt hårda ryska behandlingen av de svenska krigsfångarna. Anklagelserna lades ner men generalen greve Charles Emil Lewenhaupt (överbefälhavare i Finland) och generallöjtnanten greve Alexander Magnus Buddenbrock (underbefälhavare i Finland)fick bära skulden för nederlaget och halshöggs på Sandbacken i Stockholm 1743. Detta var ett justitiemord på två skickliga krigare. Det huvudsakliga skälet till nederlaget bars av generalen friherre Carl Henrik Wrangel, som dock ej ställdes till svars utan belönades med fältmarskalkstaven vid sin hemkomst. Orsaken till detta något märkliga agerande går att finna i politiska grunder och ej i militära. Wrangel tillhörde mössorna (de som satt i krigsrätten i huvudsak) medans Lewennhaupt och Buddenbrock var hattar (de som hetast hade ivrat för detta revansch krig). Anton Adolf tog avsked med generalmajors titel. Han gifte sig med grevinnan Catharina Oxenstierna af Korsholm och Wasa (1684-1722). Hon födde två flickor som dog späda, den sista tog troligen hennes liv i barnsäng. En yngre syster till Anton Adolf var Sofia af Wasaborg (1694-levde ännu 1753)som gifte sig med generalguvenören i Saarbrücken Henning von Strahlenheim (1663-1731). Hans barn i andra giftet fick rätt att upptaga namnet von Strahlenheim-Wasaborg, vars Vasaättlingar fortleva än idag. En annan syster var Henrietta Polyxena af Wasaborg (f.1696) som när hon avled ogift på sitt gods Hundlosen i Oldenburg 1777 slöt denna märkliga ätt på spinnsidan. Vapnet som ätten erhöll vid introduktionen på riddarhuset 1647 (under nummer sex) föreställer en vase med bastardsträng.

[Bumse]

Man otroligt tufft att ha en släkting som troligtvis kände G2A!MVH

Jo, det är lite skoj. Skrev om det en gång tidigare. Men kan ju fylla på lite mer.

Personen i fråga hette Mårten Höffner han var Löjtnant 1623 vid Falkenbergs kompani, senare Kapten.

Anländer till Prästbol i Värmland år 1629, hans hustru Katarina har redan flyttat dit. Hemmanet har han erhållt av Gustav II Adolf. Från 1624, kanske tidigare, hade M. Höffner rätt att uppbära skatt från Torsby gård, Röbjörkeby och Persby. Ägde också mark i Rådom, Sunne. Den 17 januari 1636 fastställdes att M.H. skattefritt får disponera Prästbol, till följd av lång och trogen tjänst. Mellan 1636-41 befann sig M.H. i Stettin där har är regementskvartermästare. En hög militär befattning på den tiden.

En son till M.H. som också hette Mårten Höffner uppges ha tjänstgjort som fänrik vid sin fars kompani. Stupade i strid ombord på ett skepp år 1645.

Sedan fortsätter historien med Mårtens son Ernerst (också en av mina förfäder).

Ernest Höffner gifter sig med Maria Rachow år 165(3). 1658 blir både Ernest och hans bror löjtnanter vid Närke och Värmlands regemente. 1665 övertar han Prästbol. Stupar år 1675 vid Karlsborg, en skans i Bremen.

Makan Maria Rachow får behålla Prästbol efter maken död. Där bor hon med sina fem barn, varav fyra är kända med namn. Barnen söker sig också in på den militära banan. Ernest blir fänrik 1675, löjtnant 1680 och kapten 1700. Han skadas under slaget vid Narva och avslutas därefter sin tjänst. Mårten blir sekundärlöjtnant 1718.

Visst är det mycket spännande. De har ju trots allt påverkat Sveriges och även Europas historia om än till väldigt liten grad. Men eftersom han utmärkt sig såpass att Gustav II Adolf skänker han en stor gård så måste han ha gjort något litet som påverkat framgångarna för den svenska armén.

/Björn P Bertilsson

[Lewenhaupt]

Min släkting ifråga heter XXXX XXXXXX, och han är väl en av de mer kända XXXXXXXX i Sverige. Hade dock hellre haft en krigshjälte i familjen, men varför klaga.
MVH: X X X X

[Bumse]

Min släkting ifråga heter Pehr Zethelius, och han är väl en av de mer kända silversmederna i Sverige. Hade dock hellre haft en krigshjälte i familjen, men varför klaga.

Den största anledningen till att jag önskar att mina förfäder utmärkt sig på ett eller annat sätt är tillgången på material. Källan att ösa information blir så mycket större. En bonde som bott hela livet på samma gård, gifter sig, skaffar barn och sedan dör är ju väldigt anonym.

Därför är det kul om dom gjort något som utmärkt dem, behöver inte vara positiva saker heller. I domböckerna kan man hitta mycket kul, jag har t.o.m. hört folk som funnit beskrivning över hur personen i fråga såg ut. Detta om en person från 1600-talet. Omöjligt att veta om han inte stulit den där grisen av storbonden natten till julafton 1653

Så, budskapet är; (för att återknyta till ämnet) Har man bara tålamod att leta kan man finna mycket intressant även om släkten inte är adlig.

/Björn P Bertilsson

[Dwight D Eishenhower]

Våran kung Carl XVI har mest vasa blod i sig hans farfarfarfarfarfarfarfarfars far Karl XIV Johan (Jean Baptiste Bernadotte) var av vasa och huset Ponte Corvo en av Gustav Vasas Döttrar gifte sig med Ponte Corvo som nu är FarFarFarFarFarFarFarFarFarFarFarFarFarFarFarFarFarFarFarFarFarsFar till Carl XVI Gustav,

[Relay]

Chansen är nog större att jag har polskt adelsblod i mig än att jag skulle ha Wasablod i mig.

[Dwight D Eishenhower]

oki

[Artur Szulc]

Dwight D E:

Polen ...

Öhm....ja.....frågar jag då???

mvh artur

[Dan Koehl]

Polen mot slutet var ju intressant eftersom det var där som den siste Vasen inom den kungiga dynastin regerade. Jag förmodar att de sista Vasarna också kan sökas hos Gustav IV Adolfs ättlingar. Jag tror hans son gifte sig i Wien. Men sådant är relativt lätt att kolla, det finns upptryckt i böcker över europas furstehus.

Betydligt svårare att få reda på är var tog alla de andra Vasarna vägen? kusiner och sysslingar till Gustav Vasa, var och när dog de ut?

Nån som har kläm? / Dan

[Lindir]

Betydligt svårare att få reda på är var tog alla de andra Vasarna vägen? kusiner och sysslingar till Gustav Vasa, var och när dog de ut?

Nån som har kläm? / Dan

På 1300-talet fanns det tre (troligen besläktade) ätter som bar Vasakärven. Två av dem dog ut redan under medeltiden, medan den tredje blev den kungliga Vasaätten. Efter Stockholms blodbad var Gustaf Eriksson den ende kvarlevande manliga medlemmen av släkten. Några kusiner och sysslingar finns alltså inte att räkna med (om man inte börjar räkna kvinnolinjer).

När namnet Vasa började användas om ätten under andra hälften av 1500-talet var det således en högst begränsad samling människor som omfattades av det, vilket förstås underlättade ättens snara utdöende ...