Efter ett slag,vad hände med de döda?

[Airacobra]

Hej!

Nu börjar det hända saker (kanske), i min tidigare fråga om ett slag vid Mjölby/Högby under Dackefejden fick jag ett bra svar ang. slagets stupade etc.

Vad hände med döda efter ett slag, Korsbetingens döda begravdes ju i massgravar, vem gav order om begravningar efter slag, vilka utförde grävandet?

Som ni förstår är jag lite intresserad av detta i allmänhet men om man tar slaget vid Högby där det påstås att 1000 av Dackes män stupade (de vann ju så kungens förlusterbör ju ha varit större).
Blev lokalbefolkning utkommenderad att ta hand om eländet,eller lät man liken ligga?

Just nu grävs det i detta område av Banverket för att bygga ett nytt spår, vem vet vad man kan finna!

Tack på förhand/P39

[Kapten_Gars]

Rutinen berodde mycket på läget efter slaget. Den vinnade sidan brukade försöka ta hand om sina egna stupade på ett mer varsamt sätt medan man i allmänhet kommenderade lokalbefolkningen att gräva massgrava och stjälpa ner de fallna fienderna så snart det var möjligt. Liken var ju en stor smittohärd om de fick ligga kvar ovan jord.
Tittar man på tex Visbygravarna så låg ju kropparna huller om buller medan de döda i Wittstock graven var lagda förvånasvärt varsamt i ordnade led i massgraven. Det tyder på att de blev begravna av sina egna.

I en del fall så blev kropparna aldrig begravna utan resande beskrev hur fälten var fulla av ben och skallar många år efter slaget i fråga.

Uppgiften på 1000 stupade smålandsbönder vid Mjölby bör man ta med en ytterst stor nypa salt då den härstammar från Per Brahes mycket opålitliga krönika. Han påstår tex att Dacke hade 20.000 till 30.000 man vid Mjölby.

[varjag]

Vad hände med döda efter ett slag,

Den allra första åtgärden - var likplundring! Man tog av liken allt, som kunde vara till nytta; vapen, kläder, skodon, personliga tillhörigheter o.s.v. - kadavren som inte fick ligga kvar 'till korparna' - åkte mest ned i gropen hel- eller halvnakna. Varjag

[millgard]

Vad hände med döda efter ett slag,

Den allra första åtgärden - var likplundring! Man tog av liken allt, som kunde vara till nytta; vapen, kläder, skodon, personliga tillhörigheter o.s.v. - kadavren som inte fick ligga kvar 'till korparna' - åkte mest ned i gropen hel- eller halvnakna. Varjag

Ett avsteg från denna sannolikt förhärskande rutin beskriver Frans G Bengtsson i en anmälan som anmärkningsvärd - nämligen Valdemar Atterdags seger över bondehären utanför Visbys murar. I massgravarna utgrävda i början av 1900-talet fanns nämligen rustningar och andra dyrbarheter SAMT även handskar osv som uppenbarligen kastats i graven efteråt. Då detta var dyrbara ting undrar eftervärlden varför. Bengtssons teori var att några av de i sommarhettan särskilt uppsvällda liken kanske tedde sig allt utom förtroendeingivande även för de mest förhärdade likplundrare, då pesten dessutom ännu var i färskt minne.

Detta sagt med reservation för att det onekligen kan ha hänt en del på forskningsfronten sedan 1905.


Skedde slaget i närheten av bebyggelsen var det nog bäst att snabbt få liken under jord med tanke på djurhållning, smittorisker och stank - stod slaget i obygden fick de väl ligga till gagn för större rovdjur och givetvis kråkfågel. Armfeldts karoliner, diverse antika slag och Napoleons ryska fälttåg tillhörde nog de senare fallen - vissa källor talar om mycket stor vargförekomst åren efter Napoleons fiasko men det kan ju lika gärna bero på att det fanns ett intresse av att bevaka området ifråga.

[Markus Holst]

Om slaget stod i bebodda imråden, vilket ju slag oftast gör, tror jag inte det behövdes någon speciell ordergivning för att liken skulle bli nedgrävda. Lokalbefolknignen tog nog hand om dem "spontant". Ingen ville nog ha en hoper med lik liggande på sina marker. De störde ju såväl trivseln som nyttan. Att döingarna blev liggande efter en del slag visar nog hur svårt det är att gräva ner så stora mängder folk.

[G:son]

Mycket berodde nog på terrängen också, det finns marker som det är helvetiskt jobbigt att gräva bara en grop i, för att inte tala om hundra- eller tusentals. Tjälen kan också ha ställt till det, var man tvungen att vänta på våren, så var nog kropparna mer än halvruttna innan någon grop kunde grävas. Ett sentida exempel; efter vinterkrigets strider i Suomussalmi låg liken efter ca 17 500 sovjetiska soldater kvar. Arbetet med att gräva ner dem kunde vidta först i maj-juni, och tog hela sommaren i anspråk. 1940 fanns inga grävmaskiner, åtminstone inte i Suomussalmi, och allt gjordes för hand. Stanken var så förfärlig, att männen bara serverades grönsakssoppa, att äta kött gick inte.

/G:son

[Rellik.Laires]

Hur vanligt var det med slag när det finns tjäle, dvs under vinter?
Gissar på att det inte var så farligt att lik lämnas under vintertid då det inte börjar
ruttna och stinka lika fort.

Går det att elda lik ifall det finns tillräckligt med ved/bränsle/träd? Fast det kanske skulle anses
övermåttan ogudaktigt?

[varjag]

Bengtssons teori var att några av de i sommarhettan särskilt uppsvällda liken kanske tedde sig allt utom förtroendeingivande även för de mest förhärdade likplundrare

En beaktansvärd synpunkt - då svällningen gör det svårt att avlägsna sånt som pansar och plagg utan att 'smeta ner fingrarna' på mindre önskvärda vätskor

efter vinterkrigets strider i Suomussalmi låg liken efter ca 17 500 sovjetiska soldater kvar

Stanken var så förfärlig, att männen bara serverades grönsakssoppa, att äta kött gick inte

Det kan man väl förstå. Konstigt inte flugorna nämns! Det måste ha surrat milliarder flugor i luften - mörka moln av dem! Som flyger från lik till levande - en helvetisk plåga.
Strax norr om den berömda Raate-vägen, i en myr - vilar väsentliga delar av den ryska 44:e divisionen, som spadats/tryckts ner under sommaren 1940...fy fan vilket jobb!

Det ryska monumentet av en knäböjande sörjande kvinna är rörande, när men ser den anonyma skogbetäckta myren alldeles bakom monumentet.

Men - tillbaka till livet, det växer jättefina hjortron bland alla ryssliken.

[Private Snafu]

Lite intressant det här. Har ju en stridsskådeplats där jag bor. Enligt traditionen bör åtminstone några 100 ha stupat på den platsen. Någon massgrav har aldrig hittats och det finns ingen tillförlitlig information om detta i myterna. Många andra detaljer tas upp men inte just vad som hände med de stupade. I mitt fall får det mig att tro att nått av följande hände
1 de låg kvar i den dåtida skogen (man brydde sig inte utan lätt dem ligga, det var lite avsides och inga hus i närheten)
2 de flesta klarade sig undan med livhanken och ett mycket litet antal stupade på platsen
3 de grävdes ned nånstans på en fortfarande idag okänd plats

Tog upp detta med en arkeolog och han hade en ganska klar uppfattning om att anledningen till att man inte hittar så många massgravar är att man begravde stupade på kyrkogårdar i de allra flesta fall. Detta ter ju sig ganska trovärdigt iom att även om man var fiender så handlade det om människor med betydligt mer religösa ideal än idag.
Så det kan ju ha varit så att i de strider där antalet stupade var mindre till antalet så las de på kyrkogården av lokalbefolkningen. I de fall man hittar massgravar så beror det främst på det stora antalet stupade och mer praktiska anledningar att lägga dem i grop på platsen. Således hör de till de mer unika företelser sett till totalen av slag och mindre strider? En teori iaf.
Man måste dock ha klart för sig att kroppar försvinner väldigt fort om de ligger i öppen mark. Dels har man den vanliga nedbrytningen sen till kommer vilda djur osv. Efter nått år efter är det inte mkt kvar, benen sprids sedan ut av fler vilda djur och några 100 år efteråt är platsen så gott som ren på lämningar. Hur mkt lämningar efter djur hittar man tex när man går i skogen?

[Stefan]

Stanken var så förfärlig, att männen bara serverades grönsakssoppa, att äta kött gick inte

Det kan man väl förstå. Konstigt inte flugorna nämns! Det måste ha surrat milliarder flugor i luften - mörka moln av dem! Som flyger från lik till levande - en helvetisk plåga.

Javisst. Och det var kanske just detta som var huvudanledningen till att man inte serverade kött: flugorna skulle ju genast sätta sig på det en masse...

[G:son]

Javisst. Och det var kanske just detta som var huvudanledningen till att man inte serverade kött: flugorna skulle ju genast sätta sig på det en masse...

Jag tror, att man inte serverade kött pga kväljningsreaktionerna männen fick när de försökte äta det.

/G:son

[varjag]

Javisst. Och det var kanske just detta som var huvudanledningen till att man inte serverade kött: flugorna skulle ju genast sätta sig på det en masse...

Jag tror, att man inte serverade kött pga kväljningsreaktionerna männen fick när de försökte äta det.

/G:son

Instammer och tror att Stefan missuppfattade! Synen av tusentals flugmaskar som valler ut ur ogonhaalor, munnar, nasor och saar - kan gora de flesta till vegetarianer omedelbums.....