Den är 100 % legetim eftersom Danmark sålde skåne till Sverige en gång i tiden!Som Sveriges nuvarande makthavare har de, givetvis, det nedärvda historiska ansvaret. Någon ursäkt kräves inte, däremot en uppriktig undersökning om huruvida Sveriges närvaro i Skåneland kan sägas vara legitim eller inte.
Svend Poulsen - Dansk/Skånsk nationalhjälte
- Martin Tunström
- Medlem
- Inlägg: 4279
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:55
- Ort: Helsingborg
- Kontakt:
- Martin Tunström
- Medlem
- Inlägg: 4279
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:55
- Ort: Helsingborg
- Kontakt:
Under den danska krona var det inte lungt i skåne:
http://www.ts.skane.se/o.o.i.s?id=766&fact_id=658
http://www.ts.skane.se/o.o.i.s?id=766&fact_id=658
Tanken att Skåne så att säga återförenades med Sverige fanns redan under 1600-talet. Bland de ledande männen i Sverige är bäst att tillägga. Legitimiteten behöver väl egentligen knappast betvivlas, landskapet avstods av Danmark genom frederna i Roskilde 1658 och Köpenhamn 1660. "För evärdelig tid" tror jag det står. Huruvida det sedan var rätt att med vapenmakt tilltvinga sig ett landområde är en annan sak. På 1600-talet var det i alla fall vardagsmat överallt i Europa.Den är 100 % legetim eftersom Danmark sålde skåne till Sverige en gång i tiden!
Och någonstans i forntiden lär förmodligen Danmark på ett eller annat sätt ha tillägnat sig makten över Skåne, förmodligen i omgångar. Och under medeltiden uppträdde ett par skånska tronpretendenter, en viss Harald 1182 och Olof Haraldsen 1140. Försök till självhävdelse som slogs ner av danskarna. Innebär sådant att den danska närvaron i Skåne egentligen inte var legitim?
- Martin Tunström
- Medlem
- Inlägg: 4279
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:55
- Ort: Helsingborg
- Kontakt:
- Snicksnack
- Ny medlem
- Inlägg: 9
- Blev medlem: 7 november 2002, 17:20
- Ort: Skytts, Herrestad och Västra Göinge
Beror bland annat på tolkningen av begreppet "Leges fundamentales". De skulle få behålla sina gamla lagar etc "så vijda de icke löpa eller strida contra leges fundamentales af Sveriges crono". Stred det mot Sveriges fundamental- eller grundlagar att låta Skånelandskapen behålla sin gamla lag, sina gamla kyrkoordning etc? Kan det karolinska enväldets framväxt efter 1680 sägas ha inneburit en förändring härvidlag? Svåra frågor.Och på samma sätt har Skåneland rätt till sin egen lag i enlighet med roskildefreden, eller?
- Snicksnack
- Ny medlem
- Inlägg: 9
- Blev medlem: 7 november 2002, 17:20
- Ort: Skytts, Herrestad och Västra Göinge
Nu hänger jag inte med. Jag kan kanske köpa att Sveriges överhöghet efter 1658 var laglig (kan naturligtvis ältas i oändlighetBen skrev:Dessutom upphävdes Skånelagen formellt genom att det i Danmark 1683 stadfästes en gemensam lag för hela riket. Så även om man tar ståndpunkten att den svenska överhögheten över Skåne efter 1658 av ett eller annat sätt var olaglig måste man rimligen acceptera att Skånelagen avskaffades 1683.
Om jag minns rätt fortsatte Skånelagen att gälla på Bornholm ända fram till 1683. Och även i Skåne, enligt bestämmelserna i Roskildefreden. 1683 skapas en gemensam lag för hela Danmark och de olika landskapslagarna upphävs. Alltså även Skånelagen.Nu hänger jag inte med. Jag kan kanske köpa att Sveriges överhöghet efter 1658 var laglig (kan naturligtvis ältas i oändlighet ), men vad har då en lagändring i Danmark med Skånes rätt inom Sveriges gränser att göra?
Det finns nämligen en skrivelse från Karl XI till Göta hovrätt från oktober 1683. Hovrätten hade frågat om man i mål rörande de skånska provinserna skulle följa "dansk" lag, som dittills varit praxis, eller svensk. Kungen svarar att som en del av provinserna redan begärt svensk lag ska den följas. Det är troligt att hovrättens förfrågan och kungens svar hade att göra med förändringen i Danmark.
- Snicksnack
- Ny medlem
- Inlägg: 9
- Blev medlem: 7 november 2002, 17:20
- Ort: Skytts, Herrestad och Västra Göinge
Ok, då är jag med. Men då är ju grejen den att kungen egenmäktigt bryter mot vad som tidigare avtalats. Att en del av de införlivade områdena begärt att svensk lag ska följas saknar egentligen betydelse som jag ser det. Pacta sunt servanda.Ben skrev:Det finns nämligen en skrivelse från Karl XI till Göta hovrätt från oktober 1683. Hovrätten hade frågat om man i mål rörande de skånska provinserna skulle följa "dansk" lag, som dittills varit praxis, eller svensk. Kungen svarar att som en del av provinserna redan begärt svensk lag ska den följas. Det är troligt att hovrättens förfrågan och kungens svar hade att göra med förändringen i Danmark.
Det är där jag vill peta in "leges fundamentales". 1680 sattes rådet ur spel och 1682 sattes makten att stifta allmänna lagar i kungens hand. Under 1690-talet skedde ytterligare utvidgningar av kungamakten. Vilka var då fundamentallagarna? Det finns olika varianterOk, då är jag med. Men då är ju grejen den att kungen egenmäktigt bryter mot vad som tidigare avtalats. Att en del av de införlivade områdena begärt att svensk lag ska följas saknar egentligen betydelse som jag ser det. Pacta sunt servanda.
1. Den rena evangeliska religionen eller trosenheten
2. Arvföreningen
3. Kungaförsäkringen/kungaeden
4. Regeringsformen
5. Ständernas beslut
6. Kungabalken
7. Gustav I:s testamente
Frågan är då vad t.ex förslaget till ny kungabalk 1696 innebär. Där talas om att kungen var "allena rådande och bjudande", att hans makt i var "alldeles obeskränkiat".
Kan bibehållande av den gamla kyrkoordningen anses strida mot punkt 1? Kan hela paragrafen om att Skåne skulle bibehålla sina gamla lagar och rättigheter anses strida mot kungabalksförslaget från 1696? Man kan nog säga så mycket som att det karolinska enväldet knappast kan förenas med att en hel landsdel skulle bibehålla sin gamla ordning eller ett mått av självstyrelse, i princip i evighet.
Vidare så var det på slutet av 1300-talet, en Tuve Galen, som var jälka i Skåne (en slags hövitsman) och utmanade Drottning Margareta om makten, men hon slog ned upproret och lade enväldig under sig Skåne. Så mycket för skånskt självstyre.Ben skrev:Tanken att Skåne så att säga återförenades med Sverige fanns redan under 1600-talet. Bland de ledande männen i Sverige är bäst att tillägga. Legitimiteten behöver väl egentligen knappast betvivlas, landskapet avstods av Danmark genom frederna i Roskilde 1658 och Köpenhamn 1660. "För evärdelig tid" tror jag det står. Huruvida det sedan var rätt att med vapenmakt tilltvinga sig ett landområde är en annan sak. På 1600-talet var det i alla fall vardagsmat överallt i Europa.Den är 100 % legetim eftersom Danmark sålde skåne till Sverige en gång i tiden!
Och någonstans i forntiden lär förmodligen Danmark på ett eller annat sätt ha tillägnat sig makten över Skåne, förmodligen i omgångar. Och under medeltiden uppträdde ett par skånska tronpretendenter, en viss Harald 1182 och Olof Haraldsen 1140. Försök till självhävdelse som slogs ner av danskarna. Innebär sådant att den danska närvaron i Skåne egentligen inte var legitim?