Språken i svenska Livland

pandersson2 · Inlägg av **pandersson2** » 9 oktober 2007, 10:16

Livländska Orden övergick officiellt till Lutheranismen 1555. 1615 gavs tre böcker ut av N. Mollins. De första böckerna som givits ut i Lettland på lettiska. Tidigare hade man i Vilnius, Litauen, på lettiska givit ut "Katolska katekesen", översatt av Ertmanis Tolgsdorfs. Detta är den äldsta bevarade lettiska boken. Luthers lilla katekes hade även översatt 1587 av Janis Rivijs. Det finns kännedom om reformationsböcker som översatts till lettiska 1525, dessa trycktes i Lubeck men konfiskerades innan de skickats till Lettland.

Första skolan för letter bildades i Riga i början av 1600-talet. I slutet av 1600-talet fanns det i Vidzeme (Svenska delen) ett 80-tal församlingsskolar. I Kurland och Latgale (tyskt-polskt) har jag inte hört om några skolor alls. I slutet av 1700-talet skal lca hälften av de lettiska bönderna i Vidzeme varit läskunniga och en tredjedel i Kurland. Här kan man tydligt se resultaten av den svenska politiken.

Juris Elgers från Valmiera gav 1683 ut polskt-latiskt-lettiskt ordbok, den första större boken på lettiska. Karl Xi finansierade bibelöversättningen som gjordes av Johans Fisers och Ernests Gliks med början 1680. Gliks gav ut Nya Testamentet 1685 och Bibeln avslutades 1694.

Janis Reiters är, tror jag, den förste lett som fått något publicerat. Född i Riga. Studerade teologi vid Dorpat. Gav ut mindre skrifter på 60 språk, däribland lettiska och estniska. Tvingad till landsflykt pga konflikter med balttyskarna.

GF Stenders bör nämnas från Semgallen (polskt). under andra halvan av 1700-talet gav han tex ut tysk-lettisk ordbok. Balttysk som adopterade den lettiska kulturen och är, tror jag, den förste som skrev icke religösa verk på lettiska.

Första kända lettiska tidskriften är Lettiska Doktorn från 1768 av Peteris Ernests Vilde.

Första lettiska kalendern utgavs 1758 .

Av de ovan nämnda är det enbart en lett som är nämnd, Janis Reiters, övriga är tyskar. Namnen är skrivna på lettiska och stavningen överensstämmer tyvärr inte med den tyska.

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 9 oktober 2007, 10:55

Se där en hel massa skrivet på folkspråket redan under den svenska tiden! Då får man väl förmoda att evangelietexter kan ha lästs på folkspråket i socknar med stark lettisk befolkning i svenska Livland från 1685 och framåt.

/ Probstner

pandersson2 · Inlägg av **pandersson2** » 9 oktober 2007, 11:43

Man får väl förmoda att det var huvudsyftet med översättningen. Första upplagan av bibeln skall ha varit på ca 1500 exemplar. En del skänktes av kungen till skolor och kyrkorna, övriga köptes av de tyska godsägarna.

Jag tror att lettiska språket successivt stärktes under den svenska tiden. Man började i stort sett från noll, utan skolor, läskunnig befolkning etc, men med åren så ökades den bildade lettiska befolkningen genom medveten svensk politik. Att inte utnyttja predikstolen hade varit bortkastat. Frågan är hur stort det tyska motståndet var. I Riga lär det inte varit många lettisktalande församlingar, staden var tysk. På landsbygden var ju letterna fullständigt dominerande och där bör man, åtminstone i slutet av 1600.talet, ofta kunnat höra predikan på lettiska. Att det fanns en önskan från svenskt håll att predika på lettiska från 1680 bevisas väl av kungen ville ha bibeln översatt. Hur det var före Karl XI vet jag dock inte. Redan under Gustav II Adolfs tid hade man ju börjat med att utbilda även letterna, så politiken var inte ny.

Jurgen Wullenwever · Inlägg av **Jurgen Wullenwever** » 10 oktober 2007, 22:20

Är det bekant hur vanligt eller ovanligt det var att folk bytte språk och etnicitet? Jag läste någonstans att de ester och letter som avancerade socialt, exempelvis i städerna, antog de högre klassernas språk, och alltså blev balttyskar. Är det korrekt, eller blott ett löst antagande?

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 11 oktober 2007, 10:13

I så fall snarare ett kvalificerat antagande eftersom liknande processer är legio i alla områden där olika språk är knutna till olika sociala substrat.

/ Probstner

pandersson2 · Inlägg av **pandersson2** » 11 oktober 2007, 17:54

Det var först under 1800-talet som det uppkom en lettisk "överklass". Redan under 1200-talet började förtyskningen av den lettiska adeln. Du kunde inte avancera som lett, då allt var förbehållit tyskarna fram till 1600-talet i Vidzeme och 1700-talet i övriga landet. Skulle du avancera fick du bli tysk. Det finns åtskilliga dokumenterade balttyska familjer med lettiskt ursprung.