Hur lära sig effektivast?

Ralf Palmgren · Inlägg av **Ralf Palmgren** » 20 oktober 2006, 01:03

Alla har vi läst språk men vilket tycker du att är det bästa sättet att lära sig. Hur lär du orden och grammatiken? Med andra ord vilket tycker just du att är det mest produktiva och effektiva sättet att lära sig ett nytt språk?

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 20 oktober 2006, 09:58

För min del var det enkelt: Att bli intresserad av något som är skrivet på språket ifråga.

Det var därför jag äntligen lyckades lära mig engelska en gång på 80-talet - skolböckernas tramserier hade ingen som helst effekt, det var en helt annan sak när jag på egen hand började läsa datatidningar.
De senaste åren har jag fått anledning att ta tag i diverse citat på tyska, franska, latin, grekiska och sanskrit, och det är märkvärdigt vad även ett begränsat studium kan ge i ordförråd, men kanske framför allt en känsla av att "det här är något jag kan" -- och även inbillat självförtroende kan vara till nytta i den här sortens ämnen.

Anna L · Inlägg av **Anna L** » 20 oktober 2006, 11:07

Det allra bästa är att utsättas för språket varje dag. Vill man inte flytta till landet där språket talas så läs på språket, chatta på språket, skaffa bekanta som talar det, se filmer utan text o.s.v. Detta förutsatt att det är ett språk som talas nu.

Markus Holst · Inlägg av **Markus Holst** » 20 oktober 2006, 12:16

Jo, utsattheten är lärande. Jag minns än med fasa hur jag en morgon våren 1986 stod ensam på Münchens järnvägs-station, strax konstaterandes att ingen av de förbipasserande hade läst min skolbok. De svarade fel hela tiden. Att med ordbok och grammatik i innerfickan leva tre månader i Bayern var nog det bästa jag gjort för att bli med tyska. Sedan hjälper det självklart att läsa och lyssna i mängder, men då halva språket handlar om att formulera sig är pratande allra bäst, och då i situationer där ingen kan rädda en, alltså ensam i tyska storstadsdjungeln.

Ender Wiggin · Inlägg av **Ender Wiggin** » 20 oktober 2006, 13:22

Jag häller med ovanstående skribenter, det effektivaste sättet är förmodligen att usätta sig för språket 24-7.

Ett mer blygsamt, men ack så effektivt sätt är att läsa litteratur på målspråket. Stora mängder varierad litteratur. Romaner, facktexter, dagstidningar, serietidningar, barnböcker - allt är bra. Det man uppnår med att läsa längre texter är att man får en massiv dos med exempel på meningsbyggnad samt ett utökat passivt ordförråd. Detta tar man till sig mer eller mindre medvetet medan man läser. Dessa kunskaper har man sedan ovärderlig nytta av när man samtalar på målspråket, utan grunderna i meningsbyggnad och ett basalt ordförråd står man sig ganska slätt.

Markus Holst · Inlägg av **Markus Holst** » 20 oktober 2006, 13:59

min största aha-upplevelse när jag väl börjat kunna samtala med tyskarna, var att jag under 4 års högstadie- och gymnasiestudier av tyska inte hade lärt mig något om konjunktiv. Det blev många underliga situationer, tills jag lyckades reda ut detta. Eftersom det inte fanns någon att fråga till råds, fick jag ju själv försöka att förstå vad det var som jag sade fel, och det var bannemig inte lätt.

tack och lov hade jag lärt mig om tyska de två år jag suderade spanska, tusan vete hur det hade gått annars.

Tomas Carlsson · Inlägg av **Tomas Carlsson** » 20 oktober 2006, 15:16

TV!
Jag lär mig genom att lyssna, när jag lärt mig ett ord så skriver jag ordet tre gånger. Sen ska man ju prata själva spåket med andra, som t.ex att prata med personer som från England som inte kan svenska är bra träning.
MVH
Tomas

Ralf Palmgren · Inlägg av **Ralf Palmgren** » 23 oktober 2006, 00:14

Alla ovanangivna råd verkar vara mycket bra sätt att lära sig levande språk på. Jag verkar själv göra som många av er när jag försöker lära mig ett språk. Nu är mitt största problem dock hur jag skall lära mig ett språk som jag inte kan använda till vardags. Det är svårt att lära sig ett språk som man inte kan tala med någon nu levande person, höra på radio eller se på TV / filmer, behövs inte i skrift till vardags och inte läser jag källpublikationer heller hela tiden. Jag kan således inte tala, skriva eller läsa = använda det sedan 800-talet utdöda latinska språket. Hur lära sig ett språk man inte kan använda till vardags? Hur hålla det döda vid liv?

Giancarlo · Inlägg av **Giancarlo** » 23 oktober 2006, 00:33

Du sa det själv. Läs källpublikationer. Skriv språket till någon som kan det med.

sabo · Inlägg av **sabo** » 23 oktober 2006, 18:35

Att utsätta sig för det nya språk på alla tänkbara sätt är ju en nödvändighet - TV, tidningar, böcker - men detta ger ju inte nödvändig aktiv träning. Att prata med infödda talare är ju bra, men vanligen svårt att åstadkomma om man inte är i landet i fråga. Jag brukar öva med mig själv, konstruera meningar, uttrycka tankar. Oftast kommer man långt själv, och så kan man alltid slå upp det man upptäcker att man är osäker på, eller anteckna och senare fråga någon mer kunnig.

Dvs passiva kunskaper tillägnar man sig rätt lätt - tycker jag - men för att göra kunskaperna aktiva och känna sig säker i språkanvändningen måste man öva, öva och återigen öva (själv). Skriv små textsnuttar, fraser e.d. och be någon som kan språket att rätta det. Det lär man sig mycket på!

Ralf Palmgren · Inlägg av **Ralf Palmgren** » 24 oktober 2006, 00:00

Att lära sig levande språk och dessutom bli van i användingen är mycket lättare i levande språk som ännu ständigt används men att göra det samma med utdöda språk som inte längre existerar är mycket svårare. Språk som exempelvis klassiskt antikt latin blir således ytterst svårt att få upp till en aktiv nivå.

sabo · Inlägg av **sabo** » 24 oktober 2006, 00:12

Förtvivla icke! Det är bara att utvecka en split personality så kan du ju alltid prata med dig själv. I vetenskapens tjänst.

jag förstår att man betraktar någon som talar med sig själv som halvgalen, men jag tycker det funkat utmärkt för min del.

Allvarligt talat, vill och behöver du har latinet på en aktiv nivå? Om du vill bara ha det till att kunna läsa redan existerande texter underlättas företaget betydligt.

Ralf Palmgren · Inlägg av **Ralf Palmgren** » 24 oktober 2006, 01:13

Allvarligt talat, vill och behöver du har latinet på en aktiv nivå? Om du vill bara ha det till att kunna läsa redan existerande texter underlättas företaget betydligt.

Latin var det mest använda skriftspråket under hela medeltiden i Europa. Det var först under 1300-talet som man försiktigt började att använda nationalspråken som skriftspråk. = De allra flesta källtexter i original är skrivna (och utgivna) på latin.

Dessa stycken är från Medeltidens ABC och Professor Dick Harrison. Det här är dock ett välkänt faktum.

Den främsta orsaken till varför jag vill kunna latin är att latin är ett väldigt fascinerande språk som jag vill lära mig för språkets egen skull. Kunskapen i latin kommer jag sedan i högsta grad att behöva för att kunna läsa och förstå ett mångsidigt skriftligt (främst medeltida) källmaterial och utgående från det göra vetenskapliga undersökningar på skriven svenska och engelska. Det är till det här jag behöver kunna behärska latinet.

sabo · Inlägg av **sabo** » 24 oktober 2006, 02:21

Ralf Palmgren skrev:Latin var det mest använda skriftspråket under hela medeltiden i Europa. Det var först under 1300-talet som man försiktigt började att använda nationalspråken som skriftspråk. = De allra flesta källtexter i original är skrivna (och utgivna) på latin.

Vad har jag skrivit som föranlett denna besynnerliga utläggning?

Jag kanske har en ovanligt definition på aktiva och passiva språlkunskaper; jag trodde i varje fall att det var vedertaget. Passivt inkluderar läsning och förståelse, medan aktivt är egen muntlig och skriftlig framställning. Jag brukar tycka att det förra är betydligt enklare än det andra. Att läsa latin är en sak - det är klart att man måste kuna det om man ska syssla med medeltiden och tidig modern tid! - men jag såg inte varför man skulle behöva kunna generera tal och text på latin i någon större omfattning. Ok det kan väl vara kul, men till vad?

Ralf Palmgren · Inlägg av **Ralf Palmgren** » 24 oktober 2006, 20:44

Passivt inkluderar läsning och förståelse, medan aktivt är egen muntlig och skriftlig framställning. Jag brukar tycka att det förra är betydligt enklare än det andra. Att läsa latin är en sak - det är klart att man måste kuna det om man ska syssla med medeltiden och tidig modern tid! - men jag såg inte varför man skulle behöva kunna generera tal och text på latin i någon större omfattning. Ok det kan väl vara kul, men till vad?

Du har nog rätt i att man som historiker inte har användning för aktiva färdigheter i latin. Det vi som historiker behöver latinet till är att kunna läsa och förstå vad det är som står i en skriven källa. Således behöver jag endast ha passiva kunskaper i språket.

Om man däremot av någon underlig anledning skulle delta i produktionen av latinska nyheter (Nuntii Latini) så behöver man nog kunna översätta texter till latin. Eller om man skulle fungera som översättare av källpublikationer från ett annat språk i källorna (grekiska, fornengelska eller forniriska) till latin så behövs nog latinet vara i tämligen god kondition. Jag vet helt enkelt inte om jag någonsin kommer att översätta sådana texter till latin men inte skulle det ju vara till någon skada att kunna det. Dessutom ingår översättning från modersmålet till latin i de obligatoriska latinstudierna längre fram samt därpå översättningsprov utan ordbok.