Skånelinjen obemannad?
Skånelinjen obemannad?
Har fått hem boken "Sverige inför operation Barbarossa", den ocensurerade upplagan.
Något som dock inte har behövts censureras är kapitlet om svensk krigsplanering, det s.k. "krigsfall I", inför ett befarat tyskt anfall mot bl.a. Skåne (sid. 108-115).
Där utsändes den 28 december 1940 grundläggande direktiv, en revidering av tidigare sådana.
Följande intressanta upplysning finns på sid. 108 : "För 1:a armekåren gällde direktiven i hvudsak, att ett rörligt ytförsvar skulle organiseras i Skåne, samtidigt som man skulle vara beredd på tyska landstigningsföretag - särskilt i Öresundstrakten. I det fall man vid krigsutbrott inte hunnit gruppera förbanden, skulle uppmarsch ske utmed den s.k. Smålandslinjen, varifrån ett eventuellt motanfall skulle slås ut för att återta förlorat territorium i söder".
Även skrivningen i övrigt ger vid handen att det tydligen förevarit en diskussion om var tyngdpunkten på försvaret lämpligen skulle läggas, alltså om det skulle vara vid stränderna eller inne i landet.
Jämför tyskarnas planering inför kanalinvasionen, där det också fanns olika meningar om detta.
I boken finns också en kartskiss som anger att den bakre försvarslinjen skulle gå i gränstrakterna mellan Skåne-Halland-Småland.
Att jag drar upp denna sak beror på att jag för ett antal år sedan läste en bok (eller en tidningsartikel ?) författad av någon rätt känd kommunist (kan inte erinra mig vem!) där han beskrev sina vedermödor som kommunist under beredskapen, om en del officerares nazi-vänlighet m.m.
Bl.a. uppger han att den s.k. Skånelinjen under en tidsperiod var obemannad! Bunkrarna stod, kommer jag ihåg att han skrev, tomma och övergivna! Man hade istället dragit upp stridskrafterna till Smålandsgränsen (och därigenom som han ansåg direkt inbjudit Hitler till att angripa Sverige ! ). Han och hans kamrater fann detta så anmärkningsvärt och uppseendeväckande, att det anmäldes till MO (alltså Militieombudsmannen) samt att det därigenom blev ett stort rabalder.
Min fråga är alltså: Har någon hört talas om detta? Kan det vara riktigt?
Något som dock inte har behövts censureras är kapitlet om svensk krigsplanering, det s.k. "krigsfall I", inför ett befarat tyskt anfall mot bl.a. Skåne (sid. 108-115).
Där utsändes den 28 december 1940 grundläggande direktiv, en revidering av tidigare sådana.
Följande intressanta upplysning finns på sid. 108 : "För 1:a armekåren gällde direktiven i hvudsak, att ett rörligt ytförsvar skulle organiseras i Skåne, samtidigt som man skulle vara beredd på tyska landstigningsföretag - särskilt i Öresundstrakten. I det fall man vid krigsutbrott inte hunnit gruppera förbanden, skulle uppmarsch ske utmed den s.k. Smålandslinjen, varifrån ett eventuellt motanfall skulle slås ut för att återta förlorat territorium i söder".
Även skrivningen i övrigt ger vid handen att det tydligen förevarit en diskussion om var tyngdpunkten på försvaret lämpligen skulle läggas, alltså om det skulle vara vid stränderna eller inne i landet.
Jämför tyskarnas planering inför kanalinvasionen, där det också fanns olika meningar om detta.
I boken finns också en kartskiss som anger att den bakre försvarslinjen skulle gå i gränstrakterna mellan Skåne-Halland-Småland.
Att jag drar upp denna sak beror på att jag för ett antal år sedan läste en bok (eller en tidningsartikel ?) författad av någon rätt känd kommunist (kan inte erinra mig vem!) där han beskrev sina vedermödor som kommunist under beredskapen, om en del officerares nazi-vänlighet m.m.
Bl.a. uppger han att den s.k. Skånelinjen under en tidsperiod var obemannad! Bunkrarna stod, kommer jag ihåg att han skrev, tomma och övergivna! Man hade istället dragit upp stridskrafterna till Smålandsgränsen (och därigenom som han ansåg direkt inbjudit Hitler till att angripa Sverige ! ). Han och hans kamrater fann detta så anmärkningsvärt och uppseendeväckande, att det anmäldes till MO (alltså Militieombudsmannen) samt att det därigenom blev ett stort rabalder.
Min fråga är alltså: Har någon hört talas om detta? Kan det vara riktigt?
Jag minns att det talades en del om det på P7 för 25-30år sen.
Jag var med i FBU och hade en Kapten Wulff som övningsledare. Han påstod ofta när vi pratade om kriget att Per-Albin linjen stod tom största delen av tiden. Han pratade om våren-sommaren-hösten 1941 om jag inte minns fel... Efter det skulle den vara besatt osv... Om jag inte helt missminner mig sade han att det inte ens fanns kanoner i de flesta bunkrarna på Stranden utan bara trästockar som skulle simulera kanoner...
Jag vet inte hur mycket detta var tomt prat för ett gäng stridspittar i 14 - 19 års åldern men så sa han.
Jag var med i FBU och hade en Kapten Wulff som övningsledare. Han påstod ofta när vi pratade om kriget att Per-Albin linjen stod tom största delen av tiden. Han pratade om våren-sommaren-hösten 1941 om jag inte minns fel... Efter det skulle den vara besatt osv... Om jag inte helt missminner mig sade han att det inte ens fanns kanoner i de flesta bunkrarna på Stranden utan bara trästockar som skulle simulera kanoner...
Jag vet inte hur mycket detta var tomt prat för ett gäng stridspittar i 14 - 19 års åldern men så sa han.
Ja, jag vill minnas att det skulle röra sig om 1941-42, vilket jag tycker är rätt anmärkningsvärt, eftersom det tyska hotet mot Sverige var som störst då.maddog skrev:Jag minns att det talades en del om det på P7 för 25-30år sen.
Jag var med i FBU och hade en Kapten Wulff som övningsledare. Han påstod ofta när vi pratade om kriget att Per-Albin linjen stod tom största delen av tiden. Han pratade om våren-sommaren-hösten 1941 om jag inte minns fel... Efter det skulle den vara besatt osv... Om jag inte helt missminner mig sade han att det inte ens fanns kanoner i de flesta bunkrarna på Stranden utan bara trästockar som skulle simulera kanoner...
Jag vet inte hur mycket detta var tomt prat för ett gäng stridspittar i 14 - 19 års åldern men så sa han.
Och om det är riktigt: Vad tänkte de närmast berörda, Skåningarna alltså, om detta? De måste väl ha blivit lindrigt sagt upprörda!
Några kommentarer:
Lokalförsvaret i PA linjen var, vad jag vet, alltid stationerad där, men de skulle inte fått samma uppbackning 1942 som de fick våren 1940 av fältförband. Vilket var något dom stackarna på stranden kanske inte informerades om i onödan.
Eftersom tysken stod i Norge så var vägen över Skåne mest en omväg.
Att låta sina förband bli fastlåsta i befästningar som pansarkilarna hade kringgått var ju ingen bra Idé. bevisad av Franmännen m mfl. Att Svenskarna istället skulle kunna få Tyska divisioner "försvinna i mörka skogen" (Småland/bergslagsskogarna) är i alla fall styrkt av finnarnas erfarenheter med motti taktik.
Det som har förvånat mig är att man inte byggde ut befästningarna mot norska gränsen i någon omfattning 41-42 utan först 1943.
Mvh
/John T
Lokalförsvaret i PA linjen var, vad jag vet, alltid stationerad där, men de skulle inte fått samma uppbackning 1942 som de fick våren 1940 av fältförband. Vilket var något dom stackarna på stranden kanske inte informerades om i onödan.
Eftersom tysken stod i Norge så var vägen över Skåne mest en omväg.
Att låta sina förband bli fastlåsta i befästningar som pansarkilarna hade kringgått var ju ingen bra Idé. bevisad av Franmännen m mfl. Att Svenskarna istället skulle kunna få Tyska divisioner "försvinna i mörka skogen" (Småland/bergslagsskogarna) är i alla fall styrkt av finnarnas erfarenheter med motti taktik.
Det som har förvånat mig är att man inte byggde ut befästningarna mot norska gränsen i någon omfattning 41-42 utan först 1943.
Mvh
/John T
Håller inte med.maddog skrev:mmm skillnaden är liksom att terrängen runt skogarna där är för det första inte lika stor och för det andra inte lika oländig som i Finland.
Det "svenska gerilla försvaret" trodde jag på när jag var 17... sen gjorde jag lumpen och förstod att det inte skulle fungera ett dugg..
1. Skillnaden i terräng i Finland respektive Sverige under vinterförhållanden, svensk skog var om något tätare och inte lika genomkorsad av sjöar.
2. Alla som har gjort lumpen vet så himla mycket, men vad man vet är beroende på vilka befäl man har drabbats av. Alla militärer under kaptens grad indoktrineras, därefter vidtas vissa försök att öppna tankebanorna
3. Bedrev Finnarna gerilla försvar under vinterkriget?
4. Att tyskarna skulle vara mindre passiva än ryssarna i en motti är självklart men kan du ge ett rimligt alternativ för svenska försvaret 1941?
Mvh
/John T.
Det beror på hur man utnyttjar sina förband. Fransmännen var mycket riktigt inte mästare på den "defensiva infiltrationstaktiken". De förestod ett linjärt tänkande in absurdum.JohnT skrev:Några kommentarer:
Att låta sina förband bli fastlåsta i befästningar som pansarkilarna hade kringgått var ju ingen bra Idé. bevisad av Franmännen m mfl.
Mvh
/John T
Under operation Goodwood 18-20 aug 1944 SO om staden Caen visade tyskarna prov på ett bra exempel där det lönade sig att försvara sig trots att man blivit "kringrända" av pansarkilar.
- Belisarius
- Medlem
- Inlägg: 5093
- Blev medlem: 26 november 2004, 14:43
- Ort: Utrikes
Ähm...bortsett från Maginotlinjen och den "Maginotdoktrin" som mentalt belastade hela den franska ledningen, var de inte alls helt borta på en flexibel defensiv taktik. Problemet var väl mer att kommunikationerna brast samman vilket gjorde deras "lapptäcke" obrukbart, man kunde inte koordinera de enheter som medvetet blivit kringrända. Och, att tyskarnas framfart förstås var snabbare än någon tänkte sig.
Helt rätt.MD650 skrev:Det beror på hur man utnyttjar sina förband. Fransmännen var mycket riktigt inte mästare på den "defensiva infiltrationstaktiken". De förestod ett linjärt tänkande in absurdum.JohnT skrev:Några kommentarer:
Att låta sina förband bli fastlåsta i befästningar som pansarkilarna hade kringgått var ju ingen bra Idé. bevisad av Franmännen m mfl.
Mvh
/John T
Under operation Goodwood 18-20 aug 1944 SO om staden Caen visade tyskarna prov på ett bra exempel där det lönade sig att försvara sig trots att man blivit "kringrända" av pansarkilar.
Jag tänkte, men skrev inte, på svenska förband i skånelinjen med slätten bakom dem i många xx-mil. Där flyg och pansarförbanden hade fritt spelrum.
Att låta pansaret kringgå är en grundsten i mottitaktiken.
Det står redan i den första "Taktiska anvisningar" att gränsförsvaret skulle försöka hålla sig kvar i befästningarna och om trycket blir för hårt i alla fall försöka återta ställningen när första vågen har passerat.
Mvh
/John T.
Nja. Deras fördröjningsstrid i Ardennerna mot floden Meuse 1940 var uppbyggd på att fördröja mot ett antal linjer. Om ett förband "backade" till nästa linje så följde sidoförbanden med trots att de inte varit i strid. 1940 visade de allierade, i synnerhet fransmännen, lite flexibiltet.Belisarius skrev:Ähm...bortsett från Maginotlinjen och den "Maginotdoktrin" som mentalt belastade hela den franska ledningen, var de inte alls helt borta på en flexibel defensiv taktik. Problemet var väl mer att kommunikationerna brast samman vilket gjorde deras "lapptäcke" obrukbart, man kunde inte koordinera de enheter som medvetet blivit kringrända. Och, att tyskarnas framfart förstås var snabbare än någon tänkte sig.
Buspojke skrev:Det fanns ju ytterligare en svensk "Maginotlinje", den sk. Fjäråslinjen eller Fjäråspasset. Denna var såvitt jag förstått bemannad hela tiden. Är det någon som vet mer om denna skulle jag gärna vilja veta mer!
Fjäråslinjen utanför Kungsbacka är ju bara en av många pass/linjer kring Göteborg. I Sotenäs finns ju flera skansar och en linje går ju mellan Uddevalla och Vänersborg (Lindénlinjen). Sen var ju försvaret i skärgården omfattande..
I övrigt byggdes ju fasta anläggningar (värn) i så gott som hela Sverige. På Gotland byggdes minst 364 värn. I Halland gick en linje och i Jämtland/Dalarna finns ju hur mycket som helst. Sen finns ju Kalixlinjen och alla försvarslinjer kring Stockholm..
Finns det något kvar av Fjäråslinjen? Om det gör det får du ju ta med kameran och göra ett besök!
Jo, vi var faktiskt ute för två veckor sedan och letade lite efter gamla värn efter att ha läst en artikel i Hallands Hembygdsförenings årsbok. Det visade sig att min svärfar har åtminstonde 4 st värn runt sin tomt. Dessvärre är han född lite för sent för att kunna bidra...Simon_HBG skrev:Finns det något kvar av Fjäråslinjen? Om det gör det får du ju ta med kameran och göra ett besök!
Trevligt att höra! Är det kupolvärn som ingår i linjen? Du har ingen bild på något av värnen?Buspojke skrev:Jo, vi var faktiskt ute för två veckor sedan och letade lite efter gamla värn efter att ha läst en artikel i Hallands Hembygdsförenings årsbok. Det visade sig att min svärfar har åtminstonde 4 st värn runt sin tomt. Dessvärre är han född lite för sent för att kunna bidra...
Det finns ingenting kvar att se av dessa värn tyvärr. Dom tycks ha varit grävda med tak av stockar eller plåt. Ett av värnen har dock varit byggt av betong men inte på så sätt att det var "skottsäkert", snarare bara en lätt förstärkning av väggar och golv.Simon_HBG skrev: Trevligt att höra! Är det kupolvärn som ingår i linjen? Du har ingen bild på något av värnen?
Jag har hört att det skall finnas mer avancerade värn närmare kusten, men inte hunnit dit ännu. Sedan vet jag att ett par av värnen är sprängda sedan länge. Skulle vara intressant att se bilder från den tiden, men så långt har jag inte kommit ännu.