Quiz: Språkhistoria

Diskussioner om språkhistoria, allmän språkvetenskap och den komparativa språkforskningen.
Låst
Giancarlo
Medlem
Inlägg: 3161
Blev medlem: 9 januari 2006, 01:53
Ort: Lund

Inlägg av Giancarlo » 3 april 2006, 16:23

Hexmaster skrev:Jaha:
Etymonline skrev:from It. (Sicilian) mafia "boldness, bravado," probably from Ar. mahjas "aggressive, boasting, bragging." Or perhaps from O.Fr. mafler "to gluttonize, devour."
Klart osann är åtminstone historien om mannen vars dotter hades ihjäl av busar, och som ropade "Ma fia, ma fia" = min dotter; givetvis en folketymologi med en misstänkt skönmålning av det kriminella syndikatet.
Ja definitivt den sista är helt osann. Men Etymonline har nästan lika rätt som min källa (Cosa Nostra, John Dickie) Skönhet, hedervärdhet och hedvervärdhet är inte ofta oassocierade med mod. Den ursprungliga betydelsen hade handlat om mod, men nu sökte jag den omedelbara betydelsen innan ordet fick en kriminell koppling.

Ralf Palmgren tar frågan iaf..

Användarvisningsbild
Ralf Palmgren
Medlem
Inlägg: 2287
Blev medlem: 17 juli 2004, 16:03
Ort: Helsingfors

Inlägg av Ralf Palmgren » 3 april 2006, 22:06

Ralf Palmgren tar frågan iaf..
cétmuinter är ett ord som betyder förstahustru men i vilket språk?

Noriega
Medlem
Inlägg: 68
Blev medlem: 11 maj 2003, 21:48
Ort: Skåne

Inlägg av Noriega » 3 april 2006, 22:27

Ralf Palmgren skrev:cétmuinter är ett ord som betyder förstahustru men i vilket språk?
Ser västkeltiskt ut, och sen såg jag att det är iriska (gaeilge).

Användarvisningsbild
Ralf Palmgren
Medlem
Inlägg: 2287
Blev medlem: 17 juli 2004, 16:03
Ort: Helsingfors

Inlägg av Ralf Palmgren » 3 april 2006, 22:36

Ser västkeltiskt ut, och sen såg jag att det är iriska (gaeilge).
Jag ger rätt för iriska. :D

Den tidigmedeltida iriska lagsamlingen Cáin Lánamna ("Lagen om par") är en av de mest centrala iriska källorna. Den berör nämligen utförligt och ingående tidigmedeltida iriska äktenskapsregler och skilsmässolagar i slutet av 600-talet. I de iriska kungarikena förekom vid den här tiden både polygami och konkubinat samt skilsmässor. Först och främst kunde en irisk man ingå äktenskap med en så kallad förstahustru (cétmuinter). Dessutom kunde han leva i polygami och ha flera andra officiella hustrur i hushållet. Den romersk-katolska kyrkan ansåg att en otrogen gift kvinna var syndig, svekfull och fullsatt av köttsligt begär. Ifall mannen ansåg att hustrun inte skötte sig kunde han slå sin hustru, men bara om det inte syntes efteråt.

Noriega tar frågan...

Noriega
Medlem
Inlägg: 68
Blev medlem: 11 maj 2003, 21:48
Ort: Skåne

Inlägg av Noriega » 4 april 2006, 18:53

Ralf Palmgren skrev:
Ser västkeltiskt ut, och sen såg jag att det är iriska (gaeilge).
Jag ger rätt för iriska. :D

Den tidigmedeltida iriska lagsamlingen Cáin Lánamna ("Lagen om par") är en av de mest centrala iriska källorna. Den berör nämligen utförligt och ingående tidigmedeltida iriska äktenskapsregler och skilsmässolagar i slutet av 600-talet. I de iriska kungarikena förekom vid den här tiden både polygami och konkubinat samt skilsmässor. Först och främst kunde en irisk man ingå äktenskap med en så kallad förstahustru (cétmuinter). Dessutom kunde han leva i polygami och ha flera andra officiella hustrur i hushållet. Den romersk-katolska kyrkan ansåg att en otrogen gift kvinna var syndig, svekfull och fullsatt av köttsligt begär. Ifall mannen ansåg att hustrun inte skötte sig kunde han slå sin hustru, men bara om det inte syntes efteråt.

Noriega tar frågan...
Inte illa! (eller illa, beroende på vilken del av innehållet man åsyftar :wink: )

Nu ska ni min själ få en bra fråga:

I svenska finns så kallad ordaccent. Den åtskiljer ordpar som anden (fågeln) och (den heliga) anden, likaledes tomten (den lille med grå luva) och tomten (platsen som huset står på). Detta gäller inte i finlandssvenska; där saknas betydelseskiljande ordaccent.

Men, också i standardsvenska försvinner dessa ordpars betydelseskiljande accent när orden placeras i ett visst sammanhang, vilket?
(Alltså: när skiljer man i uttalet inte på tomten med luvan och tomten som huset står på?)

Användarvisningsbild
Hexmaster
Saknad medlem †
Inlägg: 10194
Blev medlem: 12 juni 2004, 18:41
Ort: Tjörn
Kontakt:

Inlägg av Hexmaster » 5 april 2006, 16:22

- Knoppade av ordaccenten till en egen tråd:
viewtopic.php?t=24000
Noriega skrev:Kreuz har frågan.

Kreuz
Medlem
Inlägg: 202
Blev medlem: 2 januari 2005, 16:31
Ort: Kärralund

Inlägg av Kreuz » 5 april 2006, 20:30

Vad är kopplingen mellan en romersk sesteritie och talet 50 på andra sidan sundet (Danmark alltså för att undvika missförstånd ;) )?

Bonuskrediter om man vet hur förkortningen för sesterier (HS) brukar uttydas.

Ledtråd: Tänk på att vi är i språkavdelningen och på hur våra västra grannars räknesystem är uppbyggt.

Giancarlo
Medlem
Inlägg: 3161
Blev medlem: 9 januari 2006, 01:53
Ort: Lund

Inlägg av Giancarlo » 23 maj 2006, 20:06

Kreuz skrev:Vad är kopplingen mellan en romersk sesteritie och talet 50 på andra sidan sundet (Danmark alltså för att undvika missförstånd ;) )?

Bonuskrediter om man vet hur förkortningen för sesterier (HS) brukar uttydas.

Ledtråd: Tänk på att vi är i språkavdelningen och på hur våra västra grannars räknesystem är uppbyggt.
oops den här frågostunden dog... säg svaret!

Användarvisningsbild
Probstner
Medlem
Inlägg: 5179
Blev medlem: 18 oktober 2004, 09:05
Ort: Stockholm

Inlägg av Probstner » 26 maj 2006, 13:03

Eller så ställer nån en ny fråga / Probstner

Kreuz
Medlem
Inlägg: 202
Blev medlem: 2 januari 2005, 16:31
Ort: Kärralund

Inlägg av Kreuz » 26 maj 2006, 14:42

Ledsen att jag inte följt upp frågan bättre. Lätt att glömma av den när det inte kommer några gissningar och man bara är här då och då.

Svaret är att sestertie betyder halvtre (semis tertiius) eller två och en halv dvs värdet var 2,5 ass. Kopplingen till 50 på danska är att halvtreds också betyder två och en halv nämligen två och ett halvt tjog (2,5*20 = 50). Kanske lite svårt men inte omöjligt tror jag. Slog man upp sestertie i en hyfsad latinsk ordbok skulle man nog hamna på rätt spår.

Svaret på bonusfrågan (HS) är att det från början skrevs IIS där II naturligtvis är den romerska siffran 2 och S står för semis dvs en halv, sammanlagt två och en halv alltså.


Frågan är fri ... :)

Användarvisningsbild
Probstner
Medlem
Inlägg: 5179
Blev medlem: 18 oktober 2004, 09:05
Ort: Stockholm

Inlägg av Probstner » 26 maj 2006, 15:31

Glasklart när man väl läser svaret.

Vilket år blev danska officiellt språk i Norge?

/ Probstner

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 13423
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Inlägg av Stefan Lundgren » 26 maj 2006, 15:38

Probstner skrev:Glasklart när man väl läser svaret.

Vilket år blev danska officiellt språk i Norge?

/ Probstner
1814 antar jag.

Stefan

Användarvisningsbild
Probstner
Medlem
Inlägg: 5179
Blev medlem: 18 oktober 2004, 09:05
Ort: Stockholm

Inlägg av Probstner » 27 maj 2006, 17:17

Några hundra år tidigare.

/ Probstner

Noriega
Medlem
Inlägg: 68
Blev medlem: 11 maj 2003, 21:48
Ort: Skåne

Inlägg av Noriega » 29 maj 2006, 13:40

1536 gissar jag på, i samband med reformationen. Detta kom jag fram till i nära samarbete med Wikipedia :roll:

Användarvisningsbild
Probstner
Medlem
Inlägg: 5179
Blev medlem: 18 oktober 2004, 09:05
Ort: Stockholm

Inlägg av Probstner » 29 maj 2006, 16:02

Jag har absolut inget emot fuskgooglingar. Det handlar ju inte bara om att skryta med det man redan kan, utan också om att lära sig något nytt.

Noriegas fråga.

/ Probstner

Låst