HERren och JEsus
HERren och JEsus
Sitter med gamla bibeln från 1819, Karl XII:s översättning alltså, och gnetar med frakturerna som så många gånger förr på jakt efter nån misstänkt faktoid... Då jag får syn på ordet "HERREN", med versaler som sig bör - nämen vad nu, det står ju inte "HERREN", det står "HERren" - ett tryckfel såklart, om det inte stått likadant bredvid - och på alla andra ställen på samma sida - blädder blädder - det står ju "HERren" överallt! Slår upp en annan bibel som är ungefär jämnårig, samma sak där. Vad är poängen?
Tittar i NT, står "HERren" där med, och dessutom "JEsus".
Är det någon sorts helighet som markeras med besynnerlig versalisering eller hvad?
(Och bara tanken på hur många gånger jag sett stavningen utan att märka den...)
Tittar i NT, står "HERren" där med, och dessutom "JEsus".
Är det någon sorts helighet som markeras med besynnerlig versalisering eller hvad?
(Och bara tanken på hur många gånger jag sett stavningen utan att märka den...)
- Den stegrande kamelen
- Medlem
- Inlägg: 991
- Blev medlem: 23 mars 2002, 21:08
- Ort: Göteborg
- Kontakt:
Utropet "Herrjemine" är tydligen en förkortning av Herre Jesu Domine.
Det är inte bara ett svenskt fenomen heller. Min tyskfödda mamma kan t ex ibland utbrista i ett Ach Gott Herr Je! (Eller Himmel Zackra! för den delen...
)
Men detta förklarar ju inte varför Karl XII:s bibel använder stor bokstav i halva orden. Vid bläddring i en gammal 1700-talstext om Göteborg som jag råkar ha i hyllan ser jag att det tycks kutym vid den här tiden att titt som tätt skriva ord med stora bokstäver. Men då är det hela orden, jag hittar inga exempel på halva.
Det är inte bara ett svenskt fenomen heller. Min tyskfödda mamma kan t ex ibland utbrista i ett Ach Gott Herr Je! (Eller Himmel Zackra! för den delen...
Men detta förklarar ju inte varför Karl XII:s bibel använder stor bokstav i halva orden. Vid bläddring i en gammal 1700-talstext om Göteborg som jag råkar ha i hyllan ser jag att det tycks kutym vid den här tiden att titt som tätt skriva ord med stora bokstäver. Men då är det hela orden, jag hittar inga exempel på halva.
Jo, faktiskt...D. Löwenhamn skrev:Förkortningar som sparar tre bokstäver? Nej du, det tror jag icke.
http://www.faktoider.nu/ihs.html
...Men jag tvivlar på att det är det det är frågan om. Jag har skrivit till Bibelsällskapet och frågat. Ja, igår kväll skrev jag till en mkt kunnig präst jag känner och han hade heller ingen aning.
(Som historisk kunskap räknas väl sånt här till de totalt oviktiga kuriositeterna, fullt i klass med Hitlers ögonfärg eller Napoleons skonummer. Men om man nu råkar gilla små vardagsmysterier så passar det finfint.
- Tomas Ibsen
- Medlem
- Inlägg: 3626
- Blev medlem: 5 mars 2003, 15:27
- Ort: Gotland.
- Kontakt:
Tja, som jag ser det kan det väl ha med betoningen att göra, för prästen som läser stycket alltså. Om man säger Herren och Jesus, så betonar man faktiskt kapilärerna, utan att egentligen mena det. Det här kanske är menat som ett slags förtydligande instruktion.
Eller också är det någon på tryckeriet som behagade skämta.
Eller också är det någon på tryckeriet som behagade skämta.
Försättsbladet är borta i den ena så den har jag inte ens nåt tryckår för. De är säkert ungefär jämngamla, dock. Har inte hittat nån jämförelse-text på nätet (Gutenbergs 42:a finns i drivor! men Kalle dussin? Icke!), nån som har en volym att jämföra i?D. Löwenhamn skrev:Är det samma förlag som tryckt böckerna?
Att det skulle vara ett sorts tryckfel förefaller ungefär hur osannolikt som helst.
Vid närmare eftertanke har jag inte en aning om varför det står HERREN i senare biblar, eller the LORD i engelska. Uttal?Per-Erik Larsson skrev:Kan det vara så att när man läser texten högt så ska man betona de orden när man läser?
Stavformen HErren (sic!) har väl knappast något med skrivfel att göra, utan att det under den tiden skrevs alla substantiv med versal, jfr. tyskan. Och eftersom Herren, dvs Gud, inte skall "hädas" eller missuppfattas som ett substantiv så skrevs det med två versaler.
Formen JEsus har jag dock aldrig sett.
Formen JEsus har jag dock aldrig sett.
