Jag utgår från din fråga om vilka alternativ som finns till kärnkraften och därmed diskuterar jag inte kärnkraften överhuvudtaget.
Energibesparingar
Vi har potential att spara energi i Sverige, det är lite olika bud på hur mycket men säg att med rimliga incitament så kan elförbrukningen minskas med 5%. Med ökade incitament menas högre elpris och avdragsrätt för investeringar som minskar elförbrukningen, t ex isolering av hus och byggnader eller installation av värmepump.
Alternativa energikällor
Vattenkraft, biobränslen och vindkraft är de tre alternativa källor jag tänker diskutera främst eftersom alla övriga saknar möjlighet att bli annat än exotiska inslag med låg volym i Sverige även om de kanske fungerar bättre i andra länder. Exempelvis är det inte för inte som vi åker på semester till varmare länder.
Import av elektricitet
Detta alternativ är ofta förbigånget i Sverige, vi skall vara självförsörjande på energi heter det. Kan inte riktigt förstå varför utan ser det istället som positivt med en EU - marknad för energi då vissa länder har bättre förutsättningar att producera energi än andra. Inget konstigare än att vissa länder är nettoimportörer av livsmedel egentligen.
Import av kol, olja och naturgas
Detta är inget jag förespråkar av flera skäl. Dock kan det bli nödvändigt om vi skall ersätta kärnkraften fullt ut, när vi har sparat och effektiviserat, byggt ut vattenkraften och ökat användningen av biobränslen samt ökat på vindkraften och elimporten tror jag det blir ett litet gap upp till den mängd el som kärnkraften idag producerar som vi helt enkelt måste täcka med import av främst gas.
Vattenkraft
Det går att skrapa ihop någon TWh här och där genom att bygga i mindre älvar och vattendrag men skall vi ha några riktigt stora volymer måste en helig ko först slaktas. De orörda älvarna i norr måste byggas ut och då har vi ungefär 10-15 TWh el till ett rimligt pris. Att bygga ut dessa älvar skulle kosta mycket men också ge mycket, att peta på med de små älvar och vattendrag i södra Sverige skulle kosta ganska mycket men ge ytterst lite tillbaka.
Biobränslen
Det finns en rad biobränslen i Sverige varav skog, sopor och torv utgör de tre främsta medan biogas från soptippar odlad salix och annat är små och marginella i jämförelse.
Det diskuteras om torv skall betraktas som biobränsle och huruvida torvbrytning skall vara tillåtet överhuvud. Ett resonemang som bottnar i djup okunskap om biologi och en allmän rädsla för förändringar!
Är en torvmosse överhuvudtaget önskvärd? Ur biologisk synvinkel avtar den biologiska aktiviteten med djupet, men är så gott som död rakt igenom. Det är min personliga uppfattning att landet skulle bli vackrare och bättre om vi bröt merparten av den torv som finns, det är i själva verket något vi klarar oss bättre utan. I Holland fanns det torv förrut men blomsterindustrin har "utrotat" torven genom "överkonsumtion" i flera årtionden, och ingen kan väl på fullaste allvar hävda att Holland blivit ett sämre land att leva i pga detta?
Jag har medvetet provokativt placerat in soporna i kategorin biobränslen, min definition av biobränslen skiljer sig alltså från den gängse och kanske skall jag från och med nu kalla den
inhemska bränslen istället? Jag byter till detta nu. Att bränna sopor är och har varit helt tabubelagt i Sverige, återigen av helt obegripliga skäl. Det anses smutsigt och oansvarigt att bränna sopor och kanske var det smutsigt en gång i tiden men tack vare tekniska landvinningar och mänsklig utveckling går det numera alldeles utmärkt att bränna sopor på ett miljövänligt sätt. Det vet alla som bor i Uppsala, kraftvärmeverket i boländerna vars skortsten är bland det första man ser av Uppsala när man kommer från Stcokholm bränns 10% av alla hushållssopor i hela Sverige! Och himmelen är blå i Uppsala också, när verket byggdes var det i absolut världsklass men eftersom det har några år på nacken gissar jag att reningstekningen trots sina uppgraderingar inte riktigt kan mäta sig med de allra senaste sopförbränningsanläggningarna i världen... Men rent är det, jätterent! Själv kemist och jag tror diskussionen spårar ur om vi diskuterar halter och utsläppsnivåer i detalj. Bättre då att titta på alternativet: soporna till soptipp utan förbränning, eller skall jag säga med fördröjd förbränning eftersom bränder snarare är regel än undantag på soptippar. En brand på en soptipp är något fruktansvärt! Avgaserna från den
ofullständiga förbränningen av allsköns avfall är så mycket smutsigare än röken från den
relativt goda och fullständiga förbränning som sker i ett kraftverk -
innan röken har renats. Och röken från en soptippsbrand går helt orenad rakt ut i omgivningen, och det tar ofta veckor att släcka en sådan brand.
En annan fördel med sopförbränningen är att volymen minskar till en tiondel av vad den var innan, helt plötsligt har vi tiodubblat vår kapacitet att ta emot sopor (och den är på upphällningen idag, tro mig). Sedan får vi energi dessutom, mycket och från en pålitlig källa, både el och värme med en verkningsgrad på hela 80 - 90%. Jag vågar inte spekulera hur många TWh el en kraftig utbyggnad av sopförbränningen skulle kunna ge, men antag 10-15 TWh.
Skogen är en annan inhemsk energikälla som pålitligt och säkert kan ge oss 30 TWh om vi avverkar på ett sådant sätt att vårt totala skogsbestånd hålls på en konstant nivån eller ökar. Skall vi elda upp skogen, är det inte bättre att göra timmer och pappersmassa? En vanlig och förståelig invändning som idag pga globaliseringen saknar all relevans! Vi har tillräckligt med skog att göra allt timmer industrin efterfrågar och alla pappersmassa industrin vill och ändå bränna skog för 30 TWh, och ändå år skogsbeståndet konstant eller ökar. Orsaken är att de svenska pappersproducenterna producerar mindre och mindre papper (räknat i ton) och säljer det till ett dyrare och dyrare pris. De har specialiserat sig och producerar mestadels högkvalitativ massa och pappersprodukter eftersom den globala konkurrensen gjort att det helt enkelt inte är lönsamt att massproducera lågkvalitetsmassa i stora kvantiteter i Sverige. Samma sak, med timmer och virke! Vi importerar idag virke från andra länder eftersom det helt enkelt är billigare...
Jag har medvetet sparat vindkraften till sist, jag varnar känsliga läsare att sluta läsa här. Kanske kan jag inte lägga band på mig när jag förklarar varför vindkraften inte är lämplig att bygga ut i stor skala i detta land.
En utbredd missuppfattning bland i Sverige är att vindkraften inte är lönsam idag eftersom kärnkraften har skapat konstlat låga priser på el. Om priset istället sattes på en "sund" marknad skulle vindkraften bli lönsam.
Detta bygger på en missuppfattning bland många journalister, politiker och proffstyckare, dock inte alla. De som tycker så har i regel inte ens gått N eller T linjen på gymnasiet och saknar därför den ringaste elementa i fysik, varför detta problem blir svårt att förklara. Ni duktiga, kunniga och intresserade debattörer som finns här på skalman skall dock inte ta åt er. Men det irriterar mig enormt att vissa som är satta att besluta i denna fråga är så djupt okunniga om detta. Nåväl till saken.
Att bygga ett vindkraftverk för att utvinna energi ur luften är behäftat med vissa inherrenta svårigheter. Den teoretiska verkningsgraden på ett vindkraftverk är 59% beroende på luftens låga densitet. Ni som sett högre verkningsgrader på 80-90% har sett (om ni läser det finstilta) den procentuella andel av den teoretiska verkningsgraden som respektive kraftverk ger. En verkningsgrad på 80% betyder egentligen 47%, och det är ingen slump att kraftverksindustrin redovisar på detta sätt eftersom det underlättar när de skall vilseleda dumma och okunniga politiker. Ja ni märker att jag slinter ibland, men jag skall skärpa till mig ordentligt från och med nu.
En annan av dessa inherrenta svårigheter är att vindkraftverken måste placeras långt från varandra för att inte stjäla energi av sina grannar. Det gör vindkraften ännu mera utspädd.
Det sista och viktigaste problemet till att ovan nämnda myt existerar är att energin som man kan ta ut ur luften är proportionell mot kvadraten på vindhastigheten och om man räknar i effekt kommer tiden in återigen så effekten blir proportionell mot vindhastigheten i kubik. Detta gör att man inte bara får mer energi om det blåser mer, utan mycket mer!
Detta måste vi ta ett exempel på. Antag tre platser i Sverige (A, B och C) där det blåser i genomsnitt 11, 14 och 17 m/s varje år. Den effekt man kan ta ut på varje plats blir då propotionell enligt följande.
A: 1331 (11*11*11)
B: 2744 (14*14*14)
C: 4913 (17*17*17)
Antag vidare att det är lönsamt att bygga ett vindkraftverk vid C. I själva verket tror jag det måste blåsa lite mer men jag väljer naturligtvis exemplet taktiskt så att ingen skall hugga mig i ryggen efteråt
Det betyder att det gällande elpriset täcker investering, avskrivning och drift samt genererar en liten vinst.
Låt oss titta på plats C i jämförelse med A och B. Vid plats C kan man ta ut
1.8 ggr mer effekt än vid B och hela
3.7 ggr mer effekt än vid plats A. Det verkar inte vara någon större skillnad när man jämför platserna A, B och C vid en första anblick. Vindhastigheter på 11, 14 och 17 m/s ligger ju inom samma härad så att säga men räknat på effekt blir det en betydande skillnad. Minns ni myten? Att vindkraftens problem skulle vara det låga elpriset?
Det är fel, istället är problemet att det blåser för lite i Sverige.
Det finns andra platser i världen där det blåser rejält och där det redan idag är lönsamt att bygga vindkraft (utan statliga subventioner). Men i Sverige blåser det igenomsnitt 12-15 m/s över land utslaget på ett år och därför bör det inte byggas några landbaserade vindkraftverk överhuvudtaget eftersom de förfular landskapet och är störande och irriterande i största allmänhet. Den lilla potential som finns i Sverige (ungefär 7 TWh) finns ute till havs, men det blir dyra investeringar och fortfarande ute till havs brottas man med grundproblemet att det blåser för lite...
Summa summarum:
Besparing: 3 TWh
Vattenkraft: 10 - 15 TWh
Skog: 30 TWh
Sopor: 10 TWh
Vindkraft: 7 TWh
Summa: 51 - 55 TWh vilket ungefär lämnar 15 - 20 TWh kvar att lösa (har räknat bort 5 TWh för "övriga" lösningar som torv och annat) genom import av antingen gas eller elkraft.
Behöver väl knappast tillägga att ovan uppskattningar om hur mycket el varje kategori kan ge är behäftad med en viss kostnad och att denna kostnad ökar ju mer du vill ta ut. Först avverkas naturligtvis den mest lönsamma skogen (geografisk närhet och kvalite på skogen) och sedan blir det dyrare och dyrare. Det kostar mindre att ta ut de första 10 TWh av skog än de nästkommande 10 TWh osv.