Brittiskt anfall mot italienska flottan 1936

M Corleone · Inlägg av **M Corleone** » 4 december 2005, 21:29

Håller på Lawrence James utmärkta "Rise and fall of british empire" och han lägger fram en intressant tanke som jag tycker kan vara intressant att diskutera.

Han menar nämligen att britterna borde i "klassisk nelson-anda" slagit till mot den italienska flottan redan 1936 när de annekterade Abessinien, som man sedan gjorde mot Taranto 1940 eller mot fransmännen samma år. Ett sådant förebyggande anfall skulle visa både italienarna och Hitler att britterna var beredd att sätta hårt mot hårt. Nu blev det istället ett svårt politiskt bakslag för britterna, man förlorade mycket internationell prestige, man fick ändå italienarna som en potentiell fiende pga av sanktionerna, dessa var dessutom alldeles för mjuka och man släppte fram italienska truppfartyg genom suezkanalen. Och viktigaste av allt man visade Hitler att man var benägna att falla undan och kompromissa.

Ett anfall mot den italienska flottan skulle ha goda möjligheter att lyckas menar Lawrence, Hitler skulle inte gå i krig redan 1936 och de italienska styrkorna i Libyen och somalia var få och beronde av flottan för att få fram förstärkningar. Först efter abbesinienkriget förstärkte italienarna kraftigt sina styrkor i Libyen och i Östafrika var sedan britterna tvungna att hålla styrkor som annars kunde behövas på annat håll.

Vad tror ni om ett sådant anfall?

varjag · Inlägg av **varjag** » 5 december 2005, 12:40

I 20/20 Hindsight, Corleone förefaller idén superb. Och de följder som James utmålar är både
logiska och vettiga - med vad vi NU vet. Men den brittiska regeringen då, under Stanley Baldwin
sökte 'fred till nästan varje pris' - då läxorna från Flandern satt djupt i det brittiska folkmedvetandet.
En 'stark' brittisk hållning långt tidigare - har ju rekommenderats av många författare och
observatörer senare. Men även om Flottan - hade klarat av italienarna ganska snabbt - hade det nog
varit 'politiskt omöjligt' för en demokratisk regering i London att, de facto - förklara krig mot
Italien. En annan, spännande faktor, är - hur en sådan 'linje i sanden' hade påverkat General Franco
och det som blev Spanska Inbördeskriget? mvh, Varjag

Solitaire · Inlägg av **Solitaire** » 5 december 2005, 17:14

Frankrike och Storbritannien kunde ju ha försökt med riktiga sanktioner, t ex att inte sälja olja till Italien (fast USA hade väl sålt olja till Italien istället).

Belisarius · Inlägg av **Belisarius** » 5 december 2005, 17:22

Solitaire skrev:Frankrike och Storbritannien kunde ju ha försökt med riktiga sanktioner, t ex att inte sälja olja till Italien (fast USA hade väl sålt olja till Italien istället).

Har sanktioner någonsin funkat?

Det enda jag kan komma på är Sydafrika, men det tog sin tid och då var ju ALLA med på båten.

Solitaire · Inlägg av **Solitaire** » 5 december 2005, 20:31

Om Italien ville hålla igång sin krigsmaskin någon längre tid behövde de olja utifrån men som sagt så var luckan USA som inte var med i NF. Att dra omkull fascistregimen i Italien är en annan fråga. Men britterna föredrog fascism framför kommunism (som Churchill uttryckte det) och var därför motvilliga att agera emot dessa regeringar.

M Corleone · Inlägg av **M Corleone** » 7 december 2005, 21:37

Det är ju alltid lätt att vara efterklok, men man kan så här i efterhand tycka att det var synd att den brittiska regeringen inte visade samma "stake" som man gjorde 1801 när man anföll ett neutralt lands flotta i Köpenhamn men så var ju inte Baldwin någon William Pitt heller...

Kan vara intressant att flytta fram diskussionen till 1939 också då när Italien invaderade Albanien i eftersvallet av Tysklands annektion av rest-tjeckoslovakien, då kan inte ens Chamberlain ha haft kvar några illusioner om de bägge diktatorerna. Ett anfall då mot italienska flottan skulle varit förvisso mycket mera riskfyllt än 1936, hitler var skulle kanske ha ingripit och italienarna hade mer trupper i afrika. Men utan den italienska flottan så skulle dessa trupper vara isolerade och i en svår situation, omgivna av franska och brittiska besittningar utan några större möjlighet till förstärkningar.

varjag · Inlägg av **varjag** » 8 december 2005, 12:45

Detta med 'stake' handlar kanske egentligen om 'preventivkrig' - som, vi nu vet, kanske hade haft de
effekter demokratin strävade efter och med oerhört mindre kostnader och lidanden. Men - helt OT -
är det inte precis vad det begabbade USA håller på med idag - 'Forechecking...'? US of A har tagit steget
till preventiva krig, hur impopulära de än månde vara. England - på 30-talet hade inte styrkan och enigheten
till sådana......om England hade haft 'rätt' då - har inte USA det idag? Varjag

mrsund · Inlägg av **mrsund** » 8 december 2005, 14:43

varjag skrev:Detta med 'stake' handlar kanske egentligen om 'preventivkrig' - som, vi nu vet, kanske hade haft de
effekter demokratin strävade efter och med oerhört mindre kostnader och lidanden. Men - helt OT -
är det inte precis vad det begabbade USA håller på med idag - 'Forechecking...'? US of A har tagit steget
till preventiva krig, hur impopulära de än månde vara. England - på 30-talet hade inte styrkan och enigheten
till sådana......om England hade haft 'rätt' då - har inte USA det idag? Varjag

Hade de bara varit konsekventa och slutat stödja diktaturer så....

Mathias Forsberg · Inlägg av **Mathias Forsberg** » 8 december 2005, 14:45

Lat inte detta leda till en diskussion kring USA:s agerande idag utan lat oss fokusera pa ämnets huvudfraga.

/Forsberg

Solitaire · Inlägg av **Solitaire** » 8 december 2005, 15:16

Sannolikheten att Storbrittanien skulle ha agerat mot det fascistiska Italien är nästan lika med noll. Detta eftersom alternativet till en fascistisk regim nästan säkert skulle ha varit en kommunistisk. Hur Storbritannien skulle ha agerat i så fall vet vi p g a exemplet krigstidens Grekland där britterna genast stödde fascistiska kollaboratörer mot den inhemska (kommunistiska) motståndsrörelsen. Man förhandlade t o m med de retirerande nazistiska styrkorna om att tillsammans anfalla motståndsrörelsen (det föll på att tyskarna sa nej). Att tro att den brittiska regeringen var fientligt inställd till fascismen under 30-talet är fel anser jag, de hindrades av sin inhemska opinion från att ge fascismen mer än ett passivt stöd.