Artig början på svenska brev?
Artig början på svenska brev?
Hur börjar man ett brev på ett artigt sätt på svenska? Jag kan inte komma på någon bra början som engelskans "Sir,". Det enda jag kommer på är "Goddag", men det verkar lite konstigt, då mottagaren kanske läser det på kvällen. Finns det någon bra artig början på brev?
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
Det vanligaste artiga sättet att börja ett brev är nog numera "Hej!". Det är så där lagom belevat, inte för personligt och inte för byråkratiskt. Tilltalar man folk i vardagliga sociala situationer, i butiken eller i ett första möte, så säger man "Hej". Spelar ingen roll om det är i kassan eller om det är statsministern. Enda undantaget är väl kungafamiljen. Likadant med brev alltså. Avslutningen är däremot nog fortfarande mer konstlad, eftersom vi säger "Med vänliga hälsningar...", något som ingen någonsin använder i dagligt tal vad jag vet.
Men skriver man till sin mamma, så börjar man naturligtvis med "Kära moder".
Mvh -Dan
Men skriver man till sin mamma, så börjar man naturligtvis med "Kära moder".
Mvh -Dan
Men av tradition började man väl med titel. Det vill säga Herr Nilsson, Fru Karlsson, Fröken Lundkvist. Och det var ju ett elände att veta om damerna var fru eller fröken. Alternativt använde man yrkestitel. Doktor Persson, Kommunalråd Larsson, Friherinnan Silfverfjott.
Men en rent allmän början motsvarande den Engelska "Dear Sir" eller "Sirs" saknar vi i Svenska språket. Det vill säga där man inte vet vem "som har hand om det". Då fick man prova sig fram med något annat. Till exempel börja med att ange mottagare typ: "Socialkontoret i Knäckebrödhult". Och seden komma med texten.
Så egentligen har ordet "Hej" förenklat brevskrivandet.
Men en rent allmän början motsvarande den Engelska "Dear Sir" eller "Sirs" saknar vi i Svenska språket. Det vill säga där man inte vet vem "som har hand om det". Då fick man prova sig fram med något annat. Till exempel börja med att ange mottagare typ: "Socialkontoret i Knäckebrödhult". Och seden komma med texten.
Så egentligen har ordet "Hej" förenklat brevskrivandet.
Idag så återkommer Niandet med "God dag" istället för Hej i kassan.Dûrion Annûndil skrev:Det vanligaste artiga sättet att börja ett brev är nog numera "Hej!". Det är så där lagom belevat, inte för personligt och inte för byråkratiskt. Tilltalar man folk i vardagliga sociala situationer, i butiken eller i ett första möte, så säger man "Hej". Spelar ingen roll om det är i kassan eller om det är statsministern. Enda undantaget är väl kungafamiljen. Likadant med brev alltså. Avslutningen är däremot nog fortfarande mer konstlad, eftersom vi säger "Med vänliga hälsningar...", något som ingen någonsin använder i dagligt tal vad jag vet.
Men skriver man till sin mamma, så börjar man naturligtvis med "Kära moder".
Mvh -Dan
Helt klart en förbättring.
-
- Medlem
- Inlägg: 4120
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
- Ort: Rom
Ja, att nia är då inte särskilt respektabelt, anser jag. Det markerar överlägsenhet (vilket de personer som niar så gott som aldrig är medvetna om) och dessutom ett konstlat frångående av en gemenskapsmarkör som fungerar, dvs "du". Trevlighet och respekt sitter inte i att man använder formella ord, det sitter i tonfall och blick.
Mvh Petter
Mvh Petter
Håller för det första med Gutekrigaren ovan tillfullo, vill för det andra betsämt hävda att allt annat är "Hej!" är antingen oartigt eller snorkigt (om man inte är nära bekant med adressaten). Herrande, niande och "bäste bror" är rent komiskt och oförskämt utanför en eventuell krets där man odlar jargongen.
/ Probstner
/ Probstner
-
- Medlem
- Inlägg: 4120
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
- Ort: Rom
Vad avser inledning av mer formella brev på svenska brukar en rubrik i stil med "Gällande..." eller "Angående..." fungera utmärkt. Därefter första meningen med "Mitt namn är Kent-Brage Eisenhower och...". Rubrikmetoden fungerar även på opåkallade brev, inte bara annonssvar e dy. Mycket effektivt vid handläggning eftersom det snabbt kategoriserar brevet i rätt ärendehög.
Mvh Petter
Mvh Petter
Senast redigerad av 1 Gutekrigaren, redigerad totalt 15 gånger.
Jag förstår faktiskt inte den här underliga klassynen på Niande i Sverige. Utomlands Niar man helt utan problem. Man niar de man inte känner och duar de man känner. Simple as that.
I Sverige ska vi lägga in något form av klassperspektiv i det hela, att Niande skulle vara nedtryckande mot andra, att det är herrefolk vs. arbetare. Är således Storbritannien, Tyskland och Frankrike feodala länder? Knappast, utan länder där man ser skillnad på vänner och främmande och där man sätter artighet i fokus.
Sverige kanske är förvanskat av arbetarklassperspektiv och / eller bondsk kulturlöshet. Tragiskt är det i vilket fall.
I Sverige ska vi lägga in något form av klassperspektiv i det hela, att Niande skulle vara nedtryckande mot andra, att det är herrefolk vs. arbetare. Är således Storbritannien, Tyskland och Frankrike feodala länder? Knappast, utan länder där man ser skillnad på vänner och främmande och där man sätter artighet i fokus.
Sverige kanske är förvanskat av arbetarklassperspektiv och / eller bondsk kulturlöshet. Tragiskt är det i vilket fall.
Mycket riktigt. Fel av mig. Dock är man Sir och efternamn med varandra.Hexmaster skrev:?? I engelskspråkiga länder duar man ju även när man niar, för att ta till en lika halsbrytande liknelse - det går inte att jämföra olika språk på det sättet.
Bättre jämförelse är svenska språket vs. tyska och/eller franska.