Är skyldig en fråga här ser jag, ursäkta dröjsmålet.
Vilken svensk statsvetare skrev på 1940-talet ett omdebatterat tvåbandsverk om Den svenska socialdemokratins idéutveckling?
Quiz: Idé- och lärdomshistoria
Japp, boken ingick i det av LO finansierade projektet Den svenska arbetarklassens historia. Tingsten, som snart skulle komma att lämna det socialdemokratiska partiet, drev här tesen att socialdemokratin "avideologiserats" sedan idéer om klasskamp och annan marxistisk teoribildning tonats ned eller helt försvunnit.
Tingsten höll hursomhelst fast vid sin tes (och återkom till den som chefredaktör för DN) om "ideologiernas död", vilken han bedömde som högst önskvärd: han menade att alla ideologier mer styrdes av värderingar än av objektiva fakta, att de var "feltänkta" och präglades av metafysiska inslag som t.ex. teleologisk framstegstro eller religiöst färgad frälsningshistoria. De tidiga socialdemokraterna "arbetade, som de trotsigt betonade, endast för ett jordiskt mål, men deras nya jord liknade den gamla himmelen", hävdade han t.ex.
Frågan till Probstner!
Tingstens historieskildring stötte på motstånd hos många av den samtida socialdemokratins representanter, bl.a. Tage Erlander och Ernst Wigforss. Andra kritiker ifrågasatte resonemanget utifrån den principiellt intressanta frågan om huruvida det är rimligt att i idéhistoriska beskrivningar ställa å ena sidan ett teoretiskt formulerat ideal eller ideologi mot å andra sidan en komplex historisk verklighet.Herbert Tingsten skrev:Den marxistiska doktrin, som var bestämmande för den ursprungliga socialdemokratin, innehöll en rad förutsägelser, som vederlades av utvecklingen, och led på avgörande punkter av inre motsägelser. Detta ledde med nödvändighet till att de marxska teorierna upplöstes eller omtolkades under partiets framväxt. Under de första årtiondena innebar förändringarna i partiets ideologi väsentligen, att den ena efter den andra av de tidigare kritiklöst godtagna föreställningarna övergavs vid den fortgående konfrontationen med verkligheten. Kvar stod endast de allmännaste tankegångarna i Marx' stora perspektiv - socialiseringstron, den materialistiska historieuppfattningen och klasskampsläran i första rummet. Sedermera fortsatte den teoretiska omvandlingen som en konsekvens av det praktiskt-politiska arbetet inom demokratins ram. Vår avsikt har alltså varit att i första rummet uppvisa den socialdemokratiska utvecklingens karaktär av en från de givna utgångspunkterna ofrånkomlig ideologisk upplösningsprocess. Denna synpunkt, som gäller socialdemokratin även i andra länder - även om processen i Sverige av olika skäl varit särskilt markerad och fullständig - har tett sig som den centrala, även om den i skilda avseenden kan och bör kompletteras med andra synpunkter.
Tingsten höll hursomhelst fast vid sin tes (och återkom till den som chefredaktör för DN) om "ideologiernas död", vilken han bedömde som högst önskvärd: han menade att alla ideologier mer styrdes av värderingar än av objektiva fakta, att de var "feltänkta" och präglades av metafysiska inslag som t.ex. teleologisk framstegstro eller religiöst färgad frälsningshistoria. De tidiga socialdemokraterna "arbetade, som de trotsigt betonade, endast för ett jordiskt mål, men deras nya jord liknade den gamla himmelen", hävdade han t.ex.
Frågan till Probstner!
Ingen trivial fråga tydligen 
Ledtråd: Det har med utbildning att göra. "Trivialskola" har det väl hetat tills tämligen nyligen, har jag för mig.
En förklaring som lagts fram är att trivia = tre-väg = gatukorsning, och att det som diskuteras i en gatukorsning tenderar åt det lättare hållet, alltså "triviala" ting. Så är alltså inte fallet.
Ledtråd: Det har med utbildning att göra. "Trivialskola" har det väl hetat tills tämligen nyligen, har jag för mig.En förklaring som lagts fram är att trivia = tre-väg = gatukorsning, och att det som diskuteras i en gatukorsning tenderar åt det lättare hållet, alltså "triviala" ting. Så är alltså inte fallet.
Nätsökning är väl tillåtet enligt quiz-reglerna, även om vi hårdingar vanligen kör utan 8)
Det handlar alltså om en medeltida modell för grundutbildning. Läste man någonting överhuvudtaget så var det givetvis religion & bibelkunskap. Läste man mer än så var det "de tre vägarna", trivium: grammatik (skrift), retorik (tal) och logik eller dialektik (tänk). Ämnena ovanför dessa var aritmetik och geometri, astronomi och musik, de utgjorde följdaktligen quadrivium, "de fyra vägarna". Tillsammans utgjorde dessa sju de s.k. fria konsterna, som folk ju än idag talar om, fast som regel utan att veta vad det är frågan om.
Frågan till Probstner.
Det handlar alltså om en medeltida modell för grundutbildning. Läste man någonting överhuvudtaget så var det givetvis religion & bibelkunskap. Läste man mer än så var det "de tre vägarna", trivium: grammatik (skrift), retorik (tal) och logik eller dialektik (tänk). Ämnena ovanför dessa var aritmetik och geometri, astronomi och musik, de utgjorde följdaktligen quadrivium, "de fyra vägarna". Tillsammans utgjorde dessa sju de s.k. fria konsterna, som folk ju än idag talar om, fast som regel utan att veta vad det är frågan om.
Frågan till Probstner.
Ingen dum gissning. Men dessvärre fel. Även om det genomfördes ett kyrkomöte i Nicaea 325 (kändare än det jag är ute efter) i opposition mot Arius. Men det handlade (förenklat) om att befästa treenigheten. Kristi två naturer är något annat.
Orten jag är ute efter har samma namn som ett mineral...
/ Probstner
Orten jag är ute efter har samma namn som ett mineral...
/ Probstner
