Inlägg
av Andreas Wien » 7 november 2004, 12:03
Här kommer en kort sammanfattning av Hitlers försök att bli antagen till "Akademie für Bildende Künste" hösten 1907 och "Kunstgewerbeschule" i februari 1908...
Akademin för bildande konst (Akademie für Bildende Künste) lag cirka tio minuters gangväg fran hans hyrda rum pa Stumpergasse 31 i 6:e Bezirk, nämligen vid Schillerplatz. Akademin öppnades 1877. Akademin hade sin tyngdpunkt pa historiskt maleri och var mycket konservativ. Kvinnor var inte tillatna att studera vid akademin. Det fanns ocksa en annan konstskola där den moderna konsten var mer framstaende och där bla Oskar Kokoschka studerade – nämligen „Kunstgewerbeschule“. Att Hitler nu valde Akademin för bildande konst istället för Konstfackskolan, betyder att han sag sig mer hemma hos de konservativa än hos de „nya“ konstnärerna.
Den nationella sammansättningen hos studenterna vid akademin var vid höstterminen 1907 var mycket enhetlig för att vara Wien under denna tid. Av de 274 studenterna var 245 tysksprakiga, nio hade modersmalet tjeckiska eller slovakiska, tva polska, tre sydslaviska, elva italienska, tre ungerska och en hade modersmalet rutheniska
Intagningsprovet till skolan 1907 skiljer sig knappt nagot fran dagens intagningsprov. Medtagna arbeten avgjorde om en student överhuvudtaget blev antagen till ett inträdesprov. Hitler lämnade in sina arbeten och blev antagen som en av 112 kandidater till inträdesprovet. Till skillnad fran 33 mindre lyckliga elever, sa klarade Hitler den första intagningsprovet och fick tillträde till provteckning.
Under tiden som Hitler övade sig för det andra och avgörande intagningsprovet, sa tog Hitler och manga andra studenter privatlektioner hos den dyra och nobla mal-, och teckningsskolan Rudolf Panholzer i Hietzing.
Det avgörande intagningsprovet till akademin var teckning. Studenterna delades in i tva grupper och provet varade tre timmar pa förmiddagen och tre timmar pa eftermiddagen den 1 och 2 oktober 1907. 8 bilder skulle tecknas ur ett utvalt tema. Teman var redan utsedda och man kunde välja mellan: 1) Utdrivning fran paradiset 2) jakt 3) Var 4) Byggarbetare 5) Döden 6) Regn.
Denna gang räkte inte Hitlers kunskaper till. Han fick betyget „Ungenügend“ (= otillräckligt). Fran de 113 elever som tillträdde till det andra och sista intagningsprovet, sa kom bara 28 in pa akademin. Det är samma procentsats som idag.
Här kommer de första myterna upp att Hitler skulle ha blivit antisemit pga hans misslyckande antagnigsförsök till akademin. Grunderna till detta skulle ha varit judiska professorer som inte hade gillat hans skisser. Men, ingen av de professorer som värderade och betygsatte Hitlers skisser var av en judisk konfession. Till detta bör även tilläggas att flera, sedan erkända malere, hade inte heller klarat av intagningsprovet till akademin 1907, bla Robin Christian Andersen (han kom sedan att bli rektor för akademin 1946-1948).
Direkt efter detta sa insjuknar Hitlers moder och hon avlider sedan 21 december 1907.
Hitler var nu utan föräldrar och grannarna i Linz, där han nu hade dragit sig tillbaka, hade empati med honom. Han blev erbjuden jobb flera ganger, men tackade nej. Han ville fortfarande bli en „stor konstnär“.
En husfru vid namn Magdalena Hanisch, förstar Hitlers besvikelse och försöker hjälpa honom. Den 4 februari 1908 skriver hon ett langt till Johanna Motloch som bor i Wien och ber henne att försöka hjälpa Hitler in pa en konstskolan. Denna Johanna Motloch skall även i sin tur skriva ett brev till Alfred Roller, den prominenta kostym-, och scendekoranten vid Hofoper och en mycket nära medarbetare till Gustav Mahler och tillika professor vid „Kunstgewerbeschule“ i Wien. Magdalena Hanisch hade varit bekannt med Alfred Rollers broder och försökta fa in den unge Hitler den vägen. Brevet fran Magdalena Hanisch till Johanna Motloch löd följande:
Sonen fran en bekannt till mig vill bli konstnär. Han studerar i Wien sedan i höstas och han ville bli intagen vid K.k Akademie för bildande konst, men blev inte antagen och gar sedan dess i en privatskola. Han är en allvarlig, strävsam ung människa, 19 ar gammal, mogen - mer mogen än sin alder, trevlig och solid, fran en anständig familj. Hans moder dog precis före julafton med bara 46 ars alder. Hon var änka till en överofficerare hos tullen. Jag tyckte mycket om denna människa. Hon bodde bredvid mig pa första vaningen med hennes hennes syster och dotter. Familjen Heter Hitler och sonen Adolf.
Johanna Motloch skriver ett tresidigt brev till den den prominenta Alfred Roller, som vid tillfället är mitt i förberedelserna för premiären av „d‘Alberts Tiefland“ och förklarar den unge Hitlers situation. Johanna Motloch far ett brev tillbaka där Alfred Roller skriver:
Kära Fru,
Självklart sa kommer jag att hjälpa Er med Edra önskningar. Den unge Hitler skall komma till mig och skall även ta med sig sina arbeten, sa att jag kann se hur det star till med hans malning. Jag skall ge honom mitt bästa rad efter mitt renaste samvete. Han kann träffa mig var dag pa mitt kontor i operan, ingang Kärnthnerstrasse, Direktionsstiege klockan ½ 1 och ½ 7- Om jag inte skulle vara närvarande vid denna tidpunkt, sa ringer min tjänare efter mig omgaende. Det förekommer sällan att jag inte är vid Operan vid dessa tider. Da skall inte den unge Hitler lata sig avskräckas, utan aterkomma nästa dag.
Johanna Motloch skickar genast brevet vidare till Linz, där brevet inträffar den 8 februari. Hitler blir överlycklig när han far höra beskedet och skriver ett langt tackbrev till Johanna Motloch och förbereder att resa tillbaka till Wien innom en vecka. Denna gang vill han att även hans barnbomsvän Kubizeck kommer med honom till Wien. Hitler reser i förväg.
Efter det att Hitler hade anlänt till Wien i februari 1908 sa gjorde han sig beredd att ga till operan och presentera sig inför professor Alfred Koller. Vad sedan hände berättade han aratal senare för Wiens Gauleiter Alfred Eduard Frauenfeld:
„Med Rollers brev stod jag nu direkt vid operan. Mitt mod hade svikit mig. Jag kämpade med mig själv för att fa modet tillbaka och jag vann tillslut över min rädsla och jag försökte ga upp till honom en andra gang. Jag kom denna gang till trappan, men modet svek mig igen. Jag kom inte längre. Även ett tredje försök misslyckades, da en främmande herre kom och fragade mig „vad den unge mannen sökte i trappan?“. Jag försökte komma pa nagot att säga för att ta mig ur den pinsamma situationen. När jag stod där och försökte komma pa en förklaring, sa rev jag sönder brevet."
Först den 26 februari 1934, sa träffades Hitler och den nu 70-ariga Alfred Roller varandra i Rikskansliet, efter en inbjudan fran Hitler...
Mvh Andreas Wien
