Att det var av det skälet är ganska uppenabart.Luonas Taemrem skrev
En av våra föreläsare här i Uppsala sade att historien om hästen kunde vara sann till den mån att hästen blev utnämnd till senator bara för att visa på hur mycket kejsaren föraktade senaten och ansåg den oviktig. Dum som en häst ungefär.
Att uppträda arogant och nedlåtande mot senaten kan i sig betraktas som tecken på att makten stigit den i de fallen inte sällan unge kejsaren åt huvudet. Förföljelser som ägde rum mot senaten var vanliga, pga att om kejsaren var rädd för att störtas eller om en kupp planerades så var det i de allra flesta fall där dessa kupper och planer hade sitt ursprung. Förföljelser mot senaten går också inte helt ologiskt hand i hand med att hålla sig väl med armén, för detta krävdes pengar, för detta fick folket ofta betala. Det är att göra det för enkelt att säga att alla historiker som var senatorer, vilket inte alla var, anpassade historien efter deras eget tycke. I vissa fall är det sannerligen så, men man kan inte döma ut århundradens historiker pga ett gäng mindre pålitliga tjockskallars skull.
Som sagt all historia ska ses ur stor källkritisk synpunkt och då kommer man förhoppninsvis bli varse vilken pålitlighet man ska tilldela diverse författare, att därmed säga att en del till synes otroliga saker helt enkelt är lögn går dock inte att göra bekymmersfritt, såvida det inte finns några bevis för det.
Det är väl ändå att gå alltför långt, tror karln att jupiter och mars fanns också?