politiska ideologier

[LasseMaja]

Raskolnikov, ja en mycket politisk tolkning du gör där, men iallafall. Liberalismen bygger i så fall på en borgarståndets avundsjuka på aristokratin.

Socialismen och liberalismen, avundsjukans två ideologier!!

[Blitzfahrer]

På frågan om var på "färg-skalan" man placerar Hitlers nationalsocialism så borde det faktiskt bli på den rödaaktiga delen,de var bl.a avogt inställda till aristokratin vilket väl egentligen är en av grundideérna med socialismen. Sen så är det ju en konstig nationalism som de tillämpade med deras angreppskrig,man kan ju knappast kalla sympatisörer till tredje riket i andra länder till exempel Vidkun Quisling nationalister,de kan ju närmast beskrivas som någonting liknande dagens globalister!

En del av Hitlers stora finansiärer kom från aristokratin. Att det finns en del socialistiska punkter(en del kan uppfattas som konservativa och en del uppfylldes aldrig) i partiprogramet ursäktar inte det stora hela. De liberala mittenpartierna raderades ut när Hitler fick som mest röster.

Jepp, det var en sann välgärning, fins det ngt värre än liberala tvång o negosocialistiska mittenpartier?:)

Nazismen, som vi kan se än tydligare idag, var inte främst en nationell rörelse, utan mer en global germansk raskampsrörelse. Germanerna sågs som "ett folk".

gamle Vidkun är även ha intressant som få, ju mer man läser, ju mer förstår man honom och hans minst sagt knepiga situation i olika lägen.

Skulle nog säga att om man drar en politisk linje så går det som är längst ut på höger kanten och det som är längst ut på vänter kanten nästan ihop.
Förstår nån va ja menar?

I användandet av våldet ja, politiskt nej!

/Anno

Nje, överhuvudtaget. Jfr nyliberalism-äkta kommunism och socialism-fascism. Tex.
Och man kan ju även jämföra sossarna med fp, för att se att det faktiskt stämmer, samma agenda, men olite olika mål och syn med/på den.

[Blitzfahrer]

Studerar vi utvecklingen i de fascistiska länderna så står det rätt klart vilka som var den fascistiska statens huvudfiender. För vilken var den fascistiska våldsmaktens primära funktion? Jo, det brutala krossandet av all form av arbetarorganisering, strejker, partier, demonstrationer, fackförbund, etc. Det var arbetarna som led det största nederlaget när fascisterna grep makten, sålunda kan jag ej hålla med Raskolnikov i hans påstående att fascismen var röd.

Hmm...låt oss jämföra med sovjet då:

Fri arbetsrorganisering? nej.
Strejker? nej.
Partier? nej.
Demonstrationer? nej
(fria)fackförbund? nej

Så kanske var inte helelr sovjet rött? Det kan man mkt väl tänka sig at mena, men det bli onekligen lite svårt att diskutera historiska context såhär.

[Blitzfahrer]

24. Vi kräver frihet för att religiösa bekännelser i landet såvida de inte sätter statens existens ifara eller är stötande för den germanska rasens känsla för sedlighet och moral.
Partiet som sådant ansluter sig till en positiv kristendom utan att binda sig vid en viss religion. Det bekämpar den judiskmaterialistiska andan i och omkring oss och är övertygat om att ett varaktigt tillfriskande för vårt folk endast kan ske inifrån på grundvalen: Allmännytta före egennytta.

4. Medborgarrätt kan endast den ha som är volksgenosse. Volksgenosse kan endast den vara som är av tyskt blod oberoende av religion. En jude kan därför inte vara volksgenosse.

Strider inte det här lite mot sig själv? Det sägs att "oberoende av religion" och sen sägs det att ingen jude är volksgenosse?

Judendomen är både en religon och ett folkslag. Då blir det mer logiskt, inte sant?

[Blitzfahrer]

Jag sa aldrig att facismen var en röd ideologi, jag menade bara att det fanns vissa socialistiska tendenser i nationalsocialismen. Och sen att Nationalsocialisterna skulle ha hämtat sina röster "huvudsakligen" från landsbyggden kan inte stämma eftersom det efter den industriella revolutionen bara kan ha varit,ja säg 15-20% ,som allra mest, som bodde på landsbyggden i Tyskland och "Den böhmiske korpralen" blev ju framröstad av folket så han måste ha haft ett stort stöd bland stadsbor också.

Småborgarna valde Hitler. Jag har sett "bevis" men jag vet tyvärr inte var just nu. Återkommer om jag finer kälen.

[Blitzfahrer]

Faktum var ju att de flesta arbetare till en början fick det bättre när Hitler kom till makten, Tysklands upprustning sysselsatte ju enorma mängder, så hur kan man säga att arbetarna förlorade på maktövertagandet? givetvis så förlorade alla tyskar och europeér på Hitlers maktövertagande i det långa loppet men sysselsättningen i Tyskland förbättrades och arbetslösa fick jobb och lön, idag så kanske många svenskar nobbar ett jobb som de anser vara dåligt betalt,det gör de knappast i u-länderna nu eller i Tyskland under depressionen så om valet stod emellan att få ett jobb eller att fortsätta svälta så tror jag att de flesta valde att ta jobben trots att de förlorade möjligheten att vifta med röda fanor och sjunga internationalen.

Jepp.
Jfr, som sagt, med USA av idag.

[Martin Tunström]

24. Vi kräver frihet för att religiösa bekännelser i landet såvida de inte sätter statens existens ifara eller är stötande för den germanska rasens känsla för sedlighet och moral.
Partiet som sådant ansluter sig till en positiv kristendom utan att binda sig vid en viss religion. Det bekämpar den judiskmaterialistiska andan i och omkring oss och är övertygat om att ett varaktigt tillfriskande för vårt folk endast kan ske inifrån på grundvalen: Allmännytta före egennytta.

4. Medborgarrätt kan endast den ha som är volksgenosse. Volksgenosse kan endast den vara som är av tyskt blod oberoende av religion. En jude kan därför inte vara volksgenosse.

Strider inte det här lite mot sig själv? Det sägs att "oberoende av religion" och sen sägs det att ingen jude är volksgenosse?

Judendomen är både en religon och ett folkslag. Då blir det mer logiskt, inte sant?

Judendomen = en religion
Semiter = en "ras"
Israeler = ett lands folk

/Anno

[Turandil]

Studerar vi utvecklingen i de fascistiska länderna så står det rätt klart vilka som var den fascistiska statens huvudfiender. För vilken var den fascistiska våldsmaktens primära funktion? Jo, det brutala krossandet av all form av arbetarorganisering, strejker, partier, demonstrationer, fackförbund, etc. Det var arbetarna som led det största nederlaget när fascisterna grep makten, sålunda kan jag ej hålla med Raskolnikov i hans påstående att fascismen var röd.

Hmm...låt oss jämföra med sovjet då:

Fri arbetsrorganisering? nej.
Strejker? nej.
Partier? nej.
Demonstrationer? nej
(fria)fackförbund? nej

Så kanske var inte helelr sovjet rött?

Precis.

[Three towns]

Detta skrev jag en gång på en sommarkväll, då jag inte kunde komma på något annat att göra.
Fyll på om det är något riktigt väsentligt som jag har glömt eller missuppfattat.
(Det är lite flummigt kanske, jag vet)


Liberalismen

Ordet liberalism kommer av latinets "liber" som betyder fri.
Liberalismen växte fram under 1700-talets slut och 1800-talets början. Det var industriella revolutionens, upplysningens och franska revolutionens idéer som utgjorde grund för liberalismen.


Adam Smith gav ut boken Nationernas välstånd år 1776, där han ställer frågan vad landsrikedom består i.
Han anser att arbete är samhället.
Man ska öka detta för att få ett bra samhälle. Men vissa saker måste ändras från den kontroversiella politik som bedrevs under 1700-talet.
Skråtvång och liknande förordningar skall avskaffas.
Staten ska hålla sig borta från näringslivet och endast se till att domstolar, krigsmakt, polis och andra samhällstjänster fungerar. Det ska vara fri konkurrens.
Allt detta gör så att alla får göra det som de är bäst på. Landets rikedom kommer successivt att öka på detta sätt.
Även en politisk frihet skall råda. (Jag håller med om detta till en viss del, men inte politik som är stötande mot en annan folkgrupp, så som nationalsocialismen.)
I mitten av 1800-talet så växte en ny politik ur liberalismen, Socialliberalism.
Man brukar säga att John Stuart Mill är den främsta teoretikern för denna grupp.
Han lade upp sina förslag på så sätt att staten skulle vara mera framåt Bl.a. att ha begränsad arbetstid och allmän rösträtt. Men var orolig för hur den obildade massan ska agera och rösta.



MVH: Hellhager

[Three towns]

Jag måste nog tillägga att jag inte orkat läsa allt ni skrivit innan, det blev bara en snabb skumläsning.
Jag kan dock då ha missat något ni skrivit innan som tagit upp detta.

[b_ice]

Det finns också en avgörande skillnad i synen på våldet mellan de båda ideologierna. Fashisterna hyllade våldet som en del av sin ideologi. Nazisterna använde våldet mer för att nå sina mål, i tillexempel raskampen. Om ni förstår vad jag menar. Våldet är inte ett mål, mer ett medel. Annars är nog den största skillnaden rasläran.

[Sixten68]

På frågan om var på "färg-skalan" man placerar Hitlers nationalsocialism så borde det faktiskt bli på den rödaaktiga delen,de var bl.a avogt inställda till aristokratin vilket väl egentligen är en av grundideérna med socialismen. Sen så är det ju en konstig nationalism som de tillämpade med deras angreppskrig,man kan ju knappast kalla sympatisörer till tredje riket i andra länder till exempel Vidkun Quisling nationalister,de kan ju närmast beskrivas som någonting liknande dagens globalister!

Det råder ingen tvekan om att nazismen var en radikal anti-socialistisk och anti-liberal rörelse. Det fanns ingen jämlikhetstanke i nazismen och man krävde folket på absolut lydnad till ledaren. Kvinnosynen var ärkekonservativ och individualism sågs med stor misstänksamhet.

Nazismen var i sin grundsyn starkt värdekonservativt men de skiljde sig från de traditionella konservativa partierna genom att förespråka en radikal omvandling av det rådande samhället. Väljarna hämtades huvudsakligen från landsbygden och den medelklass som tidigare hade röstat på de liberala partierna. Trots att partiet kallade sig för ett "arbetarparti" var dess stöd i den samhällsklassen mycket svagt.

Det där respektlösa snacket "Det råder ingen tvekan om att nazismen var en radikal anti-socialistisk och anti-liberal rörelse". Vadå råder ingen tvekan? Därför att du och några till påstår detta?

Anti-liberal, definitivt. Men knappast anti-socialistisk. Värdekonservativt? Skämtar du? Avsikten var väl snarare att krossa familje-lojaliteterna. Den enda lojaliteten som skulle finnas var mot partiet. Hitlerjugend var en del i denna mycket uttänkta strategi.

Definitionen på begreppet "socialism" i detta möte är ju också aningen flummig. Socialism innebär i korta drag att staten skall äga produktionsmedlen. Dvs, privat ägande = förbjudet. Socialism har alltså inget att göra med "jämlikhet" och annat. ("Jämlikhet" är ett liberalistiskt påfund)

Det här med liberalism är ju också tydligen ett komplicerat ämne. Ute i den stora världen brukar liberalism hamna på vänsterkanten. I USA t.ex. använder republikaner ofta ordet "nyliberalism" som ett skällsord på vad de kallar "intellektuella elitister" om man studerar semantiken i amerikansk "högerpress". Liberalismen betraktas i USA som radikal-vänster, ett överklassfenomen på östkusten.
I sverige har liberalisterna hamnat på högerkanten. Detta förstås bättre i perspektivet att vi enbart har vänster-partier i vår riksdag. Vårt mest högra parti heter ju moderaterna (moderat betyder "lagom"). Ett annat sett att se på det är att i USA är höger-vänster snarare "konservativa" vs "förnyarna", alltså inte ens samma system som i sverige. "Vänsterliberalerna" i danmark är t.ex. inte ett självmotsägelseparti.

Och så har vi det här med fascismen.
Fascismen grundades av SOCIALISTEN Benito Mussolini och ideen byggde på att allt skulle ägas kooperativt. Jmfr. med socialism där allt ägs av staten.

(Detta till kontrast för marknadsekonomin där privat ägande är tillåtet)

[Martin Tunström]

NSDAP var aldrig ett socialistiskt parti, trots att en del människor banalt brukar peka på att partinamnet, NationalSozialistische Deutsche ArbeiterPartei, skvallrar om socialism. (Andra saker folk brukar göra är att peka på några punkter i partiprogramet) Även om man lyckades utrota arbetslösheten i Tyskland, på 30-talet så var det knappast någon sympati för arbetarnas välmående, utan snarare en positiv bieffekt av upprustandet av Tyskland för att detta land senare skulle kunna föra krig mot andra stater. [Det var trots allt den växande krigsindustrin som svalde arbetslösa framför Hitlers vägbyggen] Man kunde heller inte ha social oro, med en massa arbetslösa, inom landet om man ville behålla makten. Som vi alla vet så hjälpte även den liberale Hjalmar Schacht, som finansminister, till med att bekämmpa arbetslösheten. Dock ska man inte förnecka att många arbetare och tyskar tyckte det blev bättre och hade tilltro till Adolf Hitler.

Kapitalinkomstens, industriprofitens och handelsprofitens andel av den tyska nationalinkomsterna steg från 17,4 procent år 1932 till 26,6 procent 1938.
- Gunnarsson, Gunnar: "Fascism och klassherravälde", 1983

Profiten för samtliga industri- och handelsföretag i Tyskland steg från 6,6 miljarder mark 1933 till 15 miljarder 1938. Siemens omsättning fördubblades, den tredubblades för Krupp och Mannesmann-Röhrenwerke, sexdubblades för Phipil Holzmann AG och tiodubblades för Deutche Waffen- und Munitionsfabriken AG.
De tyska aktiebolagens kapital steg från 18,75 miljarder riksmark år 1938 till mer än 29 miljarder vid slutet av 1942.
- Gunnarsson, Gunnar: Fascism och klassherravälde, 1983


De lägsta lönerna i Hitlertyskland sjönk med mellan 25 och 40 procent (i Italien med 50 procent) de närmaste åren efter 1933, och börsvinsterna gick i taket.
- Michael Parenti: "Blackshirts and Reds"

Under regimens styrande år fick arbetarna det ekonomiskt kanske bättre i och med de fick arbeten, men deras löner minskade, regimen införde stränga lagar som stoppade konkurrens om arbetarna mellan arbetsgivarna (Som vi alla vet så höjs lönerna när det blir brist på arbetare), facken krossades och ersattes med en variant [DAF] som till stora delar sysslade mest med att arrangera semesterresor inom landet för arbetarnas egna pengar än att kräva högre löner. Frikostiga lån införde för att höja barnafödandet, ej i solidaritet till barnfamiljer, utan för att höja födandet av ariska barn som var en del i Hitlers perversa idé om rasen. [Man behövde folk att befolka östområdena som man senare skulle erövra] Även om nazismen i dess linda kunde vara kritisk mot kapitalismen på vissa partipunkter såsom det allt mer industrialiserade samhället och de växande städerna [Nazisterna har som vi alla vet en förkärlek till jordbruket i och med "Blod och jorden" filosofin] så grundade det sig i den kritik som de konservativa Bondepartierna lyfte fram och inte från socialistiska partier. Detta ändrades då nazisterna kom till makten. Kritiken försvann, städerna växte och samhället industrialiserades i högre grad. I Tredje riket var det aldrig tal om att förstatliga företag (finns särfall som Junkerfabrikerna) utan ett gott och brett samarbete inleddes med storföretagen.

Ärade herr Rikskanzler!
Vi har äran att tillkänna ge, att presidiet för Tyska Industrins Riksförbund den 23 mars 1933 under ledning av herr Dr Krupp von Bohlen und Halbach har sammanträtt till ett möte, där man tagit ställning till den politiska utvecklingen. Presidiet intog enhälligt följande ståndpunkt: ...Grunden för ett stabilt regeringsfundament [är] skapad. Den tyska industrin... är beredd... att handlingskraftigt medverka.
- Riksförbundet för den Tyska industrin, i ett brev till Adolf Hitler 24 mars 1933, dagen efter beslutet om den lag som gav honom diktatoriska fullmakter

Fyraårs planerna var endast till för att göra Tyskland oberoende för att kunna klara ett krig under blockad, senare efter en tysk seger skulle dessa inte behövas. De korporativa idéerna som fanns, skilde sig från den socialdemokratiska:

Enligt fascisterna är staten överordnad individen och de sociala klasserna. Varje individ ska agera med statens bästa för ögonen och det ska råda sträng laglig ordning. Ett exempel på hur individerna förväntas arbeta för statens bästa är nazisternas syn på fackföreningarna. Föreningarna skulle inte avskaffas, utan omskolas för att underordnas staten och arbeta för dess intressen. Tyska arbetare skulle inte försöka ändra sina levnadsvillkor i samarbete med arbetare från andra länder. I stället skulle de sammansluta sig för att, tillsammans med andra tyska samhällsgrupper, arbeta för statens bästa. Ekonomiska skillnader mellan olika grupper i samhället sågs som ett naturligt inslag.

Källa: quickresponse.nu

Att det finns en del socialistiska inslag i nazismen gör den ej till socialistisk.

Läs även detta från Vidugavia:

Ur ett idéhistoriskt perspektiv så finns det inte särskillt många likheter, det mest påtagliga är väl att båda förlitar sig på massrörelser och en viss förkärlek till radikalitet.

Kommunismen vars idéer framför allt kom att formuleras under 1800-talets andra hälft av Karl Marx utgår ifrån tanken på att samhället är uppbyggt kring konflikter mellan olika ekonomiska intressen. Man ser samhällsutvecklingen som dominerad av dessa konflikter, den sk klasskampen. Klasskampen uppkom någon gång i mänsklighetens begynnelse, förmodligen i och med jordbruket, men har ändrat karraktär och kombatanter genom historien men fortgår alltjämt. Den nuvarande konflikten sker främst mellan borgarklassen som kontrollerar arbetsplatser och de som arbetar på arbetsplatser.

Man tror dock att kampen en dag skall avslutas i samband med att arbetarna tar kontroll över sina arbetsplatser och därmed avskaffar borgarklassen och sin egen klass. Varvid det klasslösa samhället skall inträda.

Människan är en produkt av sin omgivning och framför allt av sitt förhållande till produktionen i ett samhälle. Kommunismen vilar i regel på en strängt materialistisk grund där ekonomiska intressen styr.


Nazismen eller nationalsocialismen växte fram som en reaktion mot den arbetarrörelse i tyskland som även kommunisterna var del av. Även om man inte ansträngde sig särskillt mycket för att ha en sammanhängande ideologi utan snarare tog en stolthet i sin flexibilitet finns det en del grunddrag.

Man ser till exempel historien som en historia om kampen mellan olika raser. Denna kamp har alltid existerat och kommer alltid att existera såvida inte en ras utrotar alla andra. Medlemmarna av en ras gör bäst i att samarbeta över klassgränser och annat för rasens bästa. Man använder såsom ett arv från fascismen och konservatismen en korporativ samhällssyn där man ska se ett samhälle/rasen som en kropp med delar som måste samarbeta för att kroppen skall gå frammåt. Vi har ett huvud (ledaren) som styr och armar(folket) som handlar. Konflikter inom samhället är alltid av ondo och beror på raslig degenerering eller infiltration av rasfrämmande element, till exempel judar.

Rasen är kopplad till sitt land genom ett tämligen metafysikt blodsband och ledaren har en mystisk koppling till rasens "vilja". Demokrati sprider bara splittring inom rasen och är ett judiskt påfund.

Nazismen har en starkt idealistisk världsbild där man med ren vilja kan åstakomma lite vad som helst.


Ett vanligt, mer eller mindre medvetet, missförstånd av de som vill svärta ner kommunismen är att försöka sätta likhetstecken mellan nazismens rasbegrepp och det marxistisk klassbegreppet vilket bara är fåning.

Det nazistiska rasbegreppet bygger att en individ tillhör en ras antingen biologiskt eller på ett högst mystiskt sätt och kommer att så göra oavsettt vad hon gör.

Det kommunistiska klassbegreppet handlar helt enkelt om konflikter mellan kollektiv sammansatta av individer med liknande ekonomiska intressen. En individs klasstillhörihghet kan därför förändras.


En helt annan fråga gäller nazismen och kommunismens praktiker i tyskland och sovjet men det gäller andra saker än idehistoria. Det är inte idéer som styr världen.

/Martin

[loop]

Definitionen på begreppet "socialism" i detta möte är ju också aningen flummig. Socialism innebär i korta drag att staten skall äga produktionsmedlen. Dvs, privat ägande = förbjudet. Socialism har alltså inget att göra med "jämlikhet" och annat. ("Jämlikhet" är ett liberalistiskt påfund)

Det här med liberalism är ju också tydligen ett komplicerat ämne. Ute i den stora världen brukar liberalism hamna på vänsterkanten. I USA t.ex. använder republikaner ofta ordet "nyliberalism" som ett skällsord på vad de kallar "intellektuella elitister" om man studerar semantiken i amerikansk "högerpress". Liberalismen betraktas i USA som radikal-vänster, ett överklassfenomen på östkusten.
I sverige har liberalisterna hamnat på högerkanten. Detta förstås bättre i perspektivet att vi enbart har vänster-partier i vår riksdag. Vårt mest högra parti heter ju moderaterna (moderat betyder "lagom"). Ett annat sett att se på det är att i USA är höger-vänster snarare "konservativa" vs "förnyarna", alltså inte ens samma system som i sverige. "Vänsterliberalerna" i danmark är t.ex. inte ett självmotsägelseparti.

Och så har vi det här med fascismen.
Fascismen grundades av SOCIALISTEN Benito Mussolini och ideen byggde på att allt skulle ägas kooperativt. Jmfr. med socialism där allt ägs av staten.

(Detta till kontrast för marknadsekonomin där privat ägande är tillåtet)

Din definition av liberalism är ute och seglar. De enda som kan tänkas snudda vid vänster av liberalerna är socialliberalerna och det enbart för att de kryddat sin liberalism med humanism. Att definiera ideologier efter vart de hamnar på en kvantitativ skala i olika länder är inte så bra. Hur skulle det bli om man tittade på det politiska klimatet innan de socialistiska grupperna dök upp i mitten på 1800-talet.

Att gå på olika politiska gruppers namn är dumt, då det kan ändras i betydelse mm. Att det i Danmark finns ett liberalt Venstre och ett socialistiskt Venstre är väl ett fullgott bevis på detta.


Mussolini var inte socialist längre. Och det korporativa(obs skillnaden mellan kooperativ och korporativt, de har vissa gemensamma drag men är i grunden olika synsätt) samhällssystemet som han förespråkade gick inte ut på att staten skulle äga allt.

Mvh

[Martin Tunström]

Värdekonservativt? Skämtar du? Avsikten var väl snarare att krossa familje-lojaliteterna. Den enda lojaliteten som skulle finnas var mot partiet. Hitlerjugend var en del i denna mycket uttänkta strategi.

Skojar du med mig? Hitler och nazisterna hyllade den konservativa synen på familjen och kvinnan. Kvinnan skulle för det mesta stanna hemma och arbeta med hushållsarbeten. Man hyllade också den moder och familj som skaffade många barn. Även om man i vissa fall gjorde vissa saker som inte var förenlig med den konservativa synen då man skapade lebensbornprogramet där man lätt ogifta kvinnor föda barn osv. så adopterades barnen senare bort till familjer.


Mannen vid arbete, kvinnan som tar hand om barnen.

/Martin