DN artikel - Våra gener ger oss skydd mot kyla
DN artikel - Våra gener ger oss skydd mot kyla
När människorna för 50 000 år sedan spred sig från Afrika över jorden utsattes de för helt nya prövningar i form av köld, snö och vintermörker.
Resultatet blev en genetisk anpassning till kylan. Nordliga folk bär på sådana gener, vilket gör dem bättre på att generera kroppsvärme än afrikaner.
Bakom upptäckten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science (040109), står forskare i USA under ledning av molekylärbiologen Douglas Wallace vid University of California.
De har analyserat så kallat mitokondriellt DNA från drygt 1000 personer från hela världen. Analysen visar att vår grundläggande metabolism, ämnesomsättning, skiljer sig åt beroende på vårt geografiska ursprung.
Tidigare har de flesta trott att människornas medfödda anpassningar till olika klimat är ganska få. Men detta stämmer alltså inte. Olikheterna är större än så.
Köldanpassning
Mitokondrierna är cellens kraftkälla. De omvandlar glukos, så kallat druvsocker, till den kemiska energi som driver musklerna. De kan också generera värme.
Intressant nog kan vissa mutationer, genetiska förändringar, minska förmågan att skapa kemisk energi. I stället ökar förmågan att producera värme. Ju fler av dessa mutationer en människa har, desto effektivare blir han eller hon på att klara kyla.
Vad forskarna fann var att dessa mutationer ökar i frekvens bland människor på jorden ju nordligare deras ursprung är. De återfinns hos 75 procent av ursprungsbefolkningarna i arkiska regioner. Men de saknas helt hos människormed afrikanskt ursprung.
Naturligt Urval
Anmärkningsvärt ärockså att förändringarna skett så snabbt, inom de senaste 50 000 åren. Det var vid den tidpunkten som vår art, Homo sapiens, började sprida sig ut från vårt urhemmet i Afrika.
Sannolikt hade de individer som kunde utstå köld mycket större förutsättningar att överleva och fortplanta sig bland de första människorna som vandrade in i Europa och norra Asien.
Slutsatsen blir att vi människor i högre grad än vad vi kanske vill tro är anpassade för olika typer av klimat.
Hälsorisker
Ett välkänt exempel är risken för hudcancer hos människor med nordeuropeiskt ursprung som flyttar till tropiska områden. Kan skillnader i förmågan att alstra värme också medföra risker för vissa grupper? Kanske säger forskarna.
Tack vare sin köldanpassning är människor med Europeiskt ursprung effektivare att på att förbränna kalorier än afroamerikaner.
Om detta stämmer är dock oklart. De nordamerikanska indianerna bär på många av de mutationer som ger skydd mot kyla. Det bordege dem förmåga att förbränna kalorier, om resonemanget stämmer.
Men bevisligen har indianerna som grupp stora problem med övervikt när de går över till en kaloririk diet. möjligen spelar andra genetiska anpassningar en större roll för deras del.
Uppenbart är i alla fall att vår arts historia kan ha betydelse för vår hälsa. De anpassningar som vi bär på ger oss fördelar, men kan också vändas emot oss när omständigheterna ändras.
Rolan Johansson
Resultatet blev en genetisk anpassning till kylan. Nordliga folk bär på sådana gener, vilket gör dem bättre på att generera kroppsvärme än afrikaner.
Bakom upptäckten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science (040109), står forskare i USA under ledning av molekylärbiologen Douglas Wallace vid University of California.
De har analyserat så kallat mitokondriellt DNA från drygt 1000 personer från hela världen. Analysen visar att vår grundläggande metabolism, ämnesomsättning, skiljer sig åt beroende på vårt geografiska ursprung.
Tidigare har de flesta trott att människornas medfödda anpassningar till olika klimat är ganska få. Men detta stämmer alltså inte. Olikheterna är större än så.
Köldanpassning
Mitokondrierna är cellens kraftkälla. De omvandlar glukos, så kallat druvsocker, till den kemiska energi som driver musklerna. De kan också generera värme.
Intressant nog kan vissa mutationer, genetiska förändringar, minska förmågan att skapa kemisk energi. I stället ökar förmågan att producera värme. Ju fler av dessa mutationer en människa har, desto effektivare blir han eller hon på att klara kyla.
Vad forskarna fann var att dessa mutationer ökar i frekvens bland människor på jorden ju nordligare deras ursprung är. De återfinns hos 75 procent av ursprungsbefolkningarna i arkiska regioner. Men de saknas helt hos människormed afrikanskt ursprung.
Naturligt Urval
Anmärkningsvärt ärockså att förändringarna skett så snabbt, inom de senaste 50 000 åren. Det var vid den tidpunkten som vår art, Homo sapiens, började sprida sig ut från vårt urhemmet i Afrika.
Sannolikt hade de individer som kunde utstå köld mycket större förutsättningar att överleva och fortplanta sig bland de första människorna som vandrade in i Europa och norra Asien.
Slutsatsen blir att vi människor i högre grad än vad vi kanske vill tro är anpassade för olika typer av klimat.
Hälsorisker
Ett välkänt exempel är risken för hudcancer hos människor med nordeuropeiskt ursprung som flyttar till tropiska områden. Kan skillnader i förmågan att alstra värme också medföra risker för vissa grupper? Kanske säger forskarna.
Tack vare sin köldanpassning är människor med Europeiskt ursprung effektivare att på att förbränna kalorier än afroamerikaner.
Om detta stämmer är dock oklart. De nordamerikanska indianerna bär på många av de mutationer som ger skydd mot kyla. Det bordege dem förmåga att förbränna kalorier, om resonemanget stämmer.
Men bevisligen har indianerna som grupp stora problem med övervikt när de går över till en kaloririk diet. möjligen spelar andra genetiska anpassningar en större roll för deras del.
Uppenbart är i alla fall att vår arts historia kan ha betydelse för vår hälsa. De anpassningar som vi bär på ger oss fördelar, men kan också vändas emot oss när omständigheterna ändras.
Rolan Johansson
- Djinghis Khan
- Medlem
- Inlägg: 2688
- Blev medlem: 26 april 2003, 21:11
- Ort: Karlstad
- Tomas Ibsen
- Medlem
- Inlägg: 3626
- Blev medlem: 5 mars 2003, 15:27
- Ort: Gotland.
- Kontakt:
En annan aspekt är väl i så fall att afrikaners celler "slösar" mindre med energi (eftersom de inte genererar den extra "spillvärmen" som muterade nordbor gör). Vilket eventuellt skulle kunna vara en bidragande faktor till den rätt tydliga trenden att de (ofta) är bättre än kaukasier i löpgrenar (högre verkningsgrad i musklerna)? Och kanske att de skulle klara svält en aning bättre (bättre energihushållning)? Men det är ju rena spekulationer.. ganska intressant, dock..
Afrikaner klarar malaria bättre, vi svenskar klarar HIV-bättre. Nordlevande folk har större muskelmassa och är därför bättre i styrkelyftning. Sydostasiater har vigare leder och hamnar enklare i lotusställning. Ursprungsbefolkningar har föga förvånande sämre resistens mot olika sjukdommar. Afroamerikaner som är med i de flesta amerikanska undersökningar är dock så uppblandade med vita att det blir lite svårt med att generalisera till Afrika.
Det där med löpning skall väl ha med smala ben(som ethiopierna har) att göra, det var väl vad man kom fram till i Vetenskapens värld.
Det där med löpning skall väl ha med smala ben(som ethiopierna har) att göra, det var väl vad man kom fram till i Vetenskapens värld.
- Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
DEt har stått en artikel om Nordbor i reltion till HIV i Illustrerad vetenskap för ett par år sedan, 1999 tror jag. Huruvida det är sant eller inte överlåter jag åt Läkarvetenskapen.
/Robert Sköld
OBS, det var inte Svenskar den artikel jag tänkte på, utan nordeuropeer i allmänhet, dvs alla norr om Tyskland.
/Robert Sköld
OBS, det var inte Svenskar den artikel jag tänkte på, utan nordeuropeer i allmänhet, dvs alla norr om Tyskland.
Anledningen till att jag frågade är att även jag har hört uppgiften, men då i sådant sammanhang att man kunnat ifrågasätta hur pass vetenskapligt säkerställt påståendet är...Det har även förekommit uppgifter om att vissa grupper av prostituerade i vissa afrikanska städer är helt resistenta mot HIV, så att generellt påstå att befolkningen i Afrika har ett sämre skydd mot HIV är nog tveksamt, eller att vi skulle ha ett bätte...Men överbevisa mig gärna!jofredes skrev:Varifrån kommer den uppgiften???
Jag läste det i tidningen(och jag önskade fler på detta forum kunde göra det) och det är inga nyheter. Svenskar har högst HIV-resistens i världen, man tror att det finns ett samband med digerdöden.
Jag är för slö för tillfället för att leta upp källor. De där afrikanska prostituerade(kenyanskor) hade utvecklat resistens under tiden de var aktiva som prostituerade, det vill säga de var bara resistenta så länge som de kontinuerligt utsattes för hivsmitta, när de upphörde med prostitution och gifte sig utvecklade de AIDS.
Ingen sjukdom har ju hittills utplånat hela mänskligheten och det kommer knappast HIV göra heller och för eller senare kommer den befolkning som konstant utsätts för den att utveckla nån form av resistens, precis som resistens har utvecklats mot övriga sjukdommar.
Ingen sjukdom har ju hittills utplånat hela mänskligheten och det kommer knappast HIV göra heller och för eller senare kommer den befolkning som konstant utsätts för den att utveckla nån form av resistens, precis som resistens har utvecklats mot övriga sjukdommar.
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
Detta låter knappast medicinskt eller logiskt riktigt. Däremot så kan det ta flera år innan AIDS utvecklas ur HIV, varför det rimligtvis kan utvecklas efter att vederbörande slutat med prostitution?jofredes skrev:De där afrikanska prostituerade(kenyanskor) hade utvecklat resistens under tiden de var aktiva som prostituerade, det vill säga de var bara resistenta så länge som de kontinuerligt utsattes för hivsmitta, när de upphörde med prostitution och gifte sig utvecklade de AIDS.
Som jag sa skulle sambandet vara att de kontinuerligt utsattes för smittan(precis som läkare nu förtiden kan få ett allmänt större immunförsvar, eller mjölkerskor för ivärlden kunde bli mer resitsenta mot smittkoppor genom att de utsattes för kokoppor), då är chansen större att kroppen utvecklar resistens. Men jag är ingen medicinsk expert så om du har någon senare forkning som motsätter detta får du gärna hänvisa till denna.
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
Jag är ingen medicinsk expert heller... Men det är väl skillnad på att bygga upp en resistens för smittsamma sjukdomar som man drabbats av, och ett dödligt virus som HIV? HIV lämnar inte kroppen efter att du blivit smittad har jag för mig, och efter en viss inkubationstid utvecklas AIDS. Enda hoppet idag är väl bromsmediciner? Man kan alltså inte klara sig när man väl blivit smittad, och sedan bygga upp resistens. Däremot kan kanske personer med god hälsa eller andra förutsättningar klara sig från att bli smittad från första början - en än så länge oförklarlig "resistens"? Och visa föds idag imuna mot HIV. Andra sjukdomar kan man dock bygga upp resistens mot om man drabbats en gång, eftersom de inte är dödliga i alla fallen.jofredes skrev:Som jag sa skulle sambandet vara att de kontinuerligt utsattes för smittan(precis som läkare nu förtiden kan få ett allmänt större immunförsvar, eller mjölkerskor för ivärlden kunde bli mer resitsenta mot smittkoppor genom att de utsattes för kokoppor), då är chansen större att kroppen utvecklar resistens. Men jag är ingen medicinsk expert så om du har någon senare forkning som motsätter detta får du gärna hänvisa till denna.
Eller?