Skriftliga källor gällande Vikingatid?

[Leonidas]

Jag tycker det är mycket konstigt att ingen föreslår runstenar som skriftliga källor. Personligen tycker jag dessa är en fabulös skatt. Man får sätta sig över en del skrytande och skräppande, men de berättar faktiskt en hel del, om olika förhållanden både i vårt land och annorstädes.
Christer Samuelsson.

Lars Magnar Enoksen ställer i, Vikingarnas egna ord, en del akademiskt vedertagna uppfattningar om vikingatiden mot vikingarnas egna ord på runstenar. En intresant bok där han går igenom mkt som rörde vikingens vardag.

[UrsusRex]

Tack!

/B

[UrsusRex]

Ha Ha -lycka- här inlägget jag inte kunde hitta då jag startade den här tråden, koncist och bra! Tack Barzam

1. När man pratar om nordisk mytologi får man aldrig glömma hur källorna ser ut: Völuspå, Snorres edda, Adam av Bremen och ortnamn. Detta är de enligt min mening viktigaste.

Völuspå
En dikt som återfinns i tre handskrifter, som självklart ser olika ut och skiljer sig åt på viktiga punkter. Språket är formelartat och mycket svårgenomträngligt och också mycket kompakt. Völuspå pratar om världens uppkomst och undergång, skapandet av makterna, kriget mellan vaner och asar och berättar om slutstriden. Detta är den absolut viktigaste källan till detta ämne. Den kan vara så gammal som från 800-talet men förmodligen lite yngre (självklart har den längre anor än så) och sägs oftast vara skriven på Island. Det är ett poetiskt verk - någon har diktat den, och vi kan inte bortse från diktarens påverkan. Völuspå inleder det vi brukar kalla 'den poetiska eddan'.

Snorres edda
Detta är den egentliga Eddan, namnet är inte tytt. I en handskrift inleds texten med att förklara att den heter edda. I Snorres tid (omkr. 1200) höll kunskapen om den gamla tron på att dö ut på Island. Den nordiska lyriken gick i mångt och mycket ut på att med kenningar ('poetisk liknelse') skriva om något så att det skulle passa i de mycket stränga versmåtten. Guld t.ex. kunde betecknas på flera olika sätt: Krakes sådd (Snorre-eddan), det välska kornet (på en gammal brakteat) etc. För att kunna tyda kenningen måste man ha klart för sig vilken historia som låg bakom. Dessa historier berättar Snorre och där ligger en stor källa till kunskap om gammal tid. Snorre beskriver också de olika versmåtten som förekom. Snorre var kristen.

Adam av Bremen
Adam besökte aldrig själv Norden, utan bygger sin skildring på andrahandsuppgifter. Den allra viktigaste delen i hans beskrivning är den bild han ger av Uppsalablotet, en av den nordiska hedendomens centrala händelser.

Ortnamnen
Det finns flera allmänt erkända efterleder i ortnamn som betecknar hedisk kult o.d. -harg -vi t.ex. Dessa berättar om de lokaliteter där kulten bedrevs, och om vilka gudar som där tillbads. Ortnamn är i regel tillförlitliga källor men säger egentligen inte mer än vem? och hur?, aldrig varför?

Så ser källäget ut (det finns såklart mer). Man bör således vara väldigt försiktig med att dra långtgående slutsatser ifrån dessa. Vi vet inte hur nordborna såg på livet efter döden, om asgård var 'aristokratiskt', om Oden sågs som en Schaman med hjorthon...

2. Asatron utgick ur nordbornas naturreligion (med spår från både sten- och bronsålder) som förmodligen liknade andra kulturers. Jag vill hellre se likheter i förutsättningarna (natur, näring etc.) än från indoeuropeisk tid nedärvda föreställningar om gudomar.

Ett jordbrukande folk tenderar att se naturens skeden återkomma som årstiderna, och enligt min mening går det att spåra både den fornindiska samsara och vårt ragnarök i detta. Det sägs ingenstans i Völuspå att 'paradiset' kommer efter ragnarök, bara att en ny jord reser sig ur vattnet; det kan handla om en kultisk syn på återfödelse som är mycket äldre än den kristna synen på historiens slutpunkt i och med domedagen.

/B

[WilmerT]

Ett litet inpass med tillhörande frågor bl a om runstenstolkningar som stöd för framställandet:

Adam av Bremen
Adam besökte aldrig själv Norden, utan bygger sin skildring på andrahandsuppgifter. Den allra viktigaste delen i hans beskrivning är den bild han ger av Uppsalablotet, en av den nordiska hedendomens centrala händelser.

Efter att ha följt Christer S tips har jag nu läst Henrik Jansons avhandling Templum noblissum från pärm till pärm, och jag måste absolut rekommendera den till var och en som hyser ett intresse för att försöka i sinnet återskapa bilden av det vikingatida Sverige och Norden.

Hans slutsats är rent av revolutionerande - vet någon om han bemötts eller om hans slutsatser accepterats?
- För att inte röra till det i forumen försöker jag lyfta fram den gamla tråden Sveariket och Götaland för en diskussion kring vad nedanstående kan ge för utbyte.

* Stridigheterna mellan det tyska rikets ledare och Hamburg-Bremens (ärke)biskop Liemar under Adams dagar, gentemot påven Gregorius VII, inkluderar den misslyckade missionssträvan gentemot det Sveonska riket - inte alldeles bevisat men med stor sannolikhet i mitten av 1050-talet med ett viktigt säte i (Gamla) Uppsala.
- Misslyckandet gäller dock inte kampen mot hedendomen som allmänt varit åsikten, utan enligt Janson kampen mot en kristenhet (Gallicana ecclesia) som stod emot Hamburg-Bremens strävanden att skapa ett eget kyrkorum utanför påven i Rom.
- Jmf biskop Osmund under Emund Slemme 1060, och de många runstenarna med kristna symboler i Uppland från 1000-talet (men inte tidigare!)
- Det guldklädda templet och 'pagani' som Adam skriver behöver i Jansons tolkning alls inte översättas med hedna, utan skall snarare översättas med vantroende - alltså avfällingar från den "rätta" läran enligt Hamburg-Bremens doktriner.
- Det är istället närmast en satir över det mentala tillståndet, inte bara i Uppland utan än mer i den övriga kyrkliga världen, där girighet och maktambition tagit överhanden - sett ur Adams perspektiv.

* Några nästan ännu intressantare uppslag är att det (enligt Janson) varken bevisats eller motbevisats att en av de mer kända runristarna under 1000-talet, Åsmund Erikson, skulle kunna vara nämnde biskop Osmund.
- Vet någon hur det gått med tidsbestämningen av runstenar? Såg i våras ett reportage eller dokumentär där runtolkare på RA (väl) visade hur man identifierat tidsåldern på ristningar efter dess utsirningar; ju fräckare orm runt texten desto senare.
- Här är en spännande utredningsfråga:
Vilken tidsålder kan stenar ristade av Åsmund bestämmas till?
En av stenarna ska stå i Gästrikland och kan möjligen ha avslutats med raden "då satt Emund".
- En annan figur med anknytning till Byzans via Ryssland, Upir Lichoj hos Vladimir i Novgorod, skall kunna motsvara runristaren übir eller Ubir;
samma frågeställning där - När ristade ubir stenar?

* När det gäller tolkningar som gjorts och hur källornas värde bedömts kan jag också rekommendera Jansons Till frågan om Svearikets vagga, där han bl a objektivt beskriver värdet och bemötandet av de minst fantasifulla uppslagen från "Västgötaskolans" företrädare - eller Götalandsteorin som jag nog hellre vill kalla det.
- Och t ex hur framför allt Verner Lindblom bidragit till att, såsom dessa författare eftersträvat, en högre ställd kravnivå på källkritik även tillämpats för ställningstaganden enligt Svealandsteorin (eller sveicisterna som Lindblom kallar motsårndarna )
- I båda dessa skrifter diskuterar han den nya synen på vår forntidshistoria som bl a Erik Lönnroth, Thomas Lindkvist, Peter Sawyer och Åke Hyenstrand skisserat - där statsbildningen i Sverige utgår mer från denna kristet orienterade bild än från hedna traditioner, och slutsatsen blir:

Förutsättningarna för att föra upp denna makt [som hållits av den officiella maktutövningen i mer eller mindre självständiga landskap] till en högre nivå, där den vilade i kungens hand och var gemensam för hela riket, skapades genom det kungadöme som Olof Skötkonung grundlagt.
Sverige kunde nu så småningom bli ett kungadöme av Guds nåde - ett land med en statskyrka och en enhetlig statsmakt där makten enbart legitimerades i en riktning - uppifrån och ned. Är det detta Svearikes rötter man söker, så är Skara Svearikets vagga.

* På detta skall väl inga större växlar dras än så: en redan kristet Uppland på 1000-talet med en maktelit som fram i 1200-talet strävar emot centralstyrning av en stark kungamakt.
- En intressant följdfråga blir dock: När kristnades Uppland?
- Min tolkning är att detta skedde långt före Väster/Östergötland och andra inre skobygder i gamla Sverige. En vinkling på det är ju det uppenbara handelskontakterna via Ryssland, och de bildstenar på runstenar t ex på Gotland som Sören-Nancke Krogh i Stenbilleder i danske kirker menar talar för att Sveonerna redan var kristnade - kanske så tidigt som 600/700-tal. Men kristna utan kyrka, kättarkristna - kanske s k Arianism eller Mani-ismen med ursprung i Zarathrusta-religionen med ursprung i Iran.
- Han nämner begreppet vita kläder; om vikingar ska ha sagts på en del runstenar att "han dog i vita kläder":
Känner någon till sådana ristningar?
- Uttrycket 'vita kläder' ska enligt Nacke-Krogh benämna rättrogna manikister (eller vad det nu kan heta?)

* För att inte röra till det i forumen försöker jag lyfta fram den gamla tråden Sveariket och Götaland för en diskussion kring vad ovanstående kan ge för utbyte.
- Här (i denna tråden) undrar jag närmast om vilket stöd våra inhemska källor - runstenarna - kan ge i sammanhanget?
- Har Henrik Janson bemötts eller har hans slutsatser accepterats?
- Vet någon hur det gått med tidsbestämningen av runstenar?
- Vilken tidsålder kan stenar ristade av Åsmund bestämmas till?
- När ristade Ubir/übir stenar?
- Känner någon till ristningar med uttrycket 'vita kläder'?

/Wilmer T
...här skiner solen...

[Olof Ekström]

En av frågorna är i alla fall lätt besvarad, den om Åsmundstenen i Gästrikland med omnämnande av Emund -

Posten för stenen i samnordisk runtextdatabas innehåller följande:

GS 11
þiuþkiR uk| |kuþlaifr : uk| |karl þaR bruþr aliR : litu rita stain þino × abtiR þiuþmunt ' faur sin ' kuþ hialbi hons| |salu| |uk| |kuþs muþiR in osmuntr ' kara sun ' markaþi × runoR ritaR þa sat aimunt
ÞiuðgæiRR ok GuðlæifR ok Karl þæiR brøðr alliR letu retta stæin þenna æftiR Þiuðmund, faður sinn. Guð hialpi hans salu ok Guðs moðiR. En Asmundr Kara sun markaði runaR rettaR. Þa(?) sat(?) Æimundr(?).
Þjóðgeirr ok Guðleifr ok Karl þeir brœðr allir létu rétta stein þenna eptir Þjóðmund, fôður sinn. Guð hjalpi hans sálu ok Guðs móðir. En Ásmundr Kára sonr markaði rúnar réttar. Þá(?) sat(?) Eimundr(?).
Järvsta
Valbo sn
ja
V m 1000-t
Åsmund (S)
runsten, gävlesandsten
Þjóðgeirr and Guðleifr and Karl, all these brothers had this stone erected in memory of Þjóðmundr, their father. May God and God's mother help his soul. And Ásmundr Kári's son marked the right runes. ...
Järvsta
Valbo sn
ja
V m 1000-t
Åsmund (S)
runsten, gävlesandsten

(Tolkningsvarianterna är runtext, nationellt fornspråk, fornvästnordisk och engelsk tolkning)

Det finns 4 Åsmundstenar i Gästrikland, varav tre är signerade. Antalet Öpirstenar i Gs är två. Samtliga dessa är daterade sparsamt - "1000-talet". Åtminstone Öpir brukar förläggas till andra halvan av 1000-t, jag tror nog Åsmund räknas till ungefär samma period men mer exakt datering vet jag inte. De hör bägge till den period som innebar kulmen för stenresandet norr om Mälaren, vilket som jag uppfattat det bör ligga runt 1080 (helt utan källor eller stöd).

77 inskrifter attribueras "Åsmund" - notera att detta inkluderar förkastade och vaga attribueringar. 4 som sagt från Gästrikland, 2 i Södermanland, resten i Uppland. Alla dateras "V" (vikingatid), några preciseras till "1000-tal".
På samma sätt attribueras Öpir med 119 inskrifter. 2 i Gästrikland, 3 i Södermanland, resten i Uppland. Dateringen för dem är ännu sparsammare, bara en har det vågade (haha) tillägget "1000-tal".

Jag dristar mig att säga att 1080 är en bra utgångspunkt för både Åsmund och Öpir.

Fornnordisk runtextdatabas innehåller all kända runinskrifter med nordiska runor och kan hämtas fritt här.

ED. Jag ser nu att GS11 ju faktiskt har en mer "vågad" datering - "V m 1000-t" ska nog läsas "Vikingatid, mitten av 1000-talet". Så tidigare än mitt 1080, antagligen.

[Olof Ekström]

Jag ska tillägga, GS11 är alltså stenens signum i "Gästriklands runinskrifter". Stenen står vid Järvsta i Valbo socken och dess plats antas vara den ursprungliga. I övrigt skall posten inte erbjuda några svårigheter att dechiffrera.

[Olof Ekström]

Fler kanske-relaterade fakta från runtextdatabasen:

Antal Öpirstenar med "Gud hjälpe anden"-fraser: 8/117 (6%)
Antal Åsmundstenar med "Gud hjälpe anden"-fraser: 33/77 (42%)

En sten är attribuerad både Åsmund och Öpir - U940. Den är signerad Öpir.

Tyvärr finns ingen användbar info om förekomst av kristna kors i databasen (det finns anteckning om korsformer, men jag tror bara den används för speciella varianter av kors - ingen av vare sig Åsmunds eller Öpirs stenar har någon sådan anteckning).

Med det tror jag jag har uttömt vad jag kan tillföra i den här frågan just nu...

[WilmerT]

Jag tackar!
- Hur har din källa gjort tidsdateringen (är det rundata?)
- Finns det publicerade bilder på alla runristningar nånstans?

* Biskop Osmund mötte Adalvard d ä 1060 och avvek mindre än fem år senare (kan man förmoda) till England.

/Wilmer T
... här skiner solen...

[Olof Ekström]

Jag antar att dateringen är mer eller mindre tagen från Xxxxs runinskrifter (dvs Gästriklands runinskrifter i det här fallet). Samma källa är också den enda jag känner till som har i princip alla inskrifter avbildade - med förbehåll för att vissa typer av källor (alla utländska till exempel) inte finns med, och att vissa banden är över 100 år nu, så andelen nyfynd är lite för stor för att urvalet ska vara representativt.

Exakt hur dateringen är gjord har jag ingen som helst aning om. Analys av mönster, relatering till ristare, inskriftstyp, geografi... alltihop spelar in skulle jag tro. Nån motivation till dateringen känner jag inte till (Xxxs runinskrifter har såna motivationer i en del fall, framför allt har den uttömmande historik och analys av runtexterna, och av attribueringen).

Xxxs runinskrifter är rätt brutala att hantera. De kom mellan 1890-nånting och 1960-nånting, och går inte att få tag på utom på bibliotek (normalt referens) och antikvariat (beräkna 250:-/band, minst). Vissa landskap är hanterliga - Ölands runinskrifter t ex skulle jag kunna tänka mig att ha i väskan. Upplands d:o däremot är fyra riktigt tunga band (tjocka folianter) med fyra tillhörande planschband - bortemot 30 hyllcentimeter skulle jag tro. Inte nån utflyktslektyr. Nyfynden för den delen torde dessutom vara material nog för ett band till.

ed. inaktiverade smileys som störde texten

[Dan Koehl]

Har gjort ett försök att lista runristare pa Wikipedia. Lägg gärna till information där?!

[Olof Ekström]

Har jobbat en del med run-artiklarna (de flesta bilderna är mina tror jag) men det blir sånt himla tröskande med alla listor och grejer... Jag har lite svårt för såna listor när man inte har ordentliga databaser under... (inget fel på pedians databas, men den är inte strukturerad utan alla artiklar underhålls för hand villket jag finner lite begränsande).

Jag kommer nog tillbaks till de där artiklarna så småningom, just nu är det paus.

[Olof Ekström]

För att försöka besvara en annan av frågorna, den om vita kläder, sökte jag lite till i databasen.

U243
Holmlaugr ok Holmfríðr láta reisa steina eptir Fasta ok Sigfast, sonu sína. Þeir dóu í hvítaváðum.

Holmlager och Holmfrids bägge söner har tydligen dött i dopsärken. (Molnby, Vallentuna socken, ingen ristarattr., ingen datering mer än V)

U364
Karsi ok <kar-...> ... sinn. Hann vaR dauðr i hvitavaðum
Karsis någonting, samma sak. Stenen attribuerad löst till Åsmund. Skepptuna socken. Ingen datering mer än V.

U613
Una/Unna let ræisa þennsa stæin æftiR sun sinn Øystæin, sum do i hvitavaðum. Guð hialpi salu hans.

Unnes son Östen - samma sak. Farligt att klä sig i vitt verkar det.
Ryds sn, Attr Visäte, daterad V.

U699
Ingileif lét reisa st[ein] at Brúna, bónda sinn. Hann varð dauðr á Danmôrku í hvítaváðum. Balli rist[i].

Ännu värre att döpa sig i Danmark kanske. Ingleifs make Bruni. Balle har signerat, daterad V, Trögds socken.

U896
... [l]etu ræisa stæin fyr and Øy[nda]R(?), sun sinn, dauðr [i] hvitavaðum i Danma[rku](?). Reð runaR ØpiR.

Öpir har signerat, men attribueringen verkar diskutabel (en av Öpir-verkstans stenar kanske, jag vet inte). Signering är av formen Reð runaR vilket ju kan tolkas som att han bara övervakade så det blev rätt. Dat V, Håga, Bondkyrka sn.

U1036
Sigfastr ok Brandr ok Véketill. Helga lét rétta stein eptir Andvétt, son sinn, sem [var] dauðr [í] hvítaváðum. Kristr hjalpi sál Andvéttar.

Attr Öpir, diskuterad. V. Tensta kyrka norr om Uppsala, jag var och tittade på den stenen för några veckor sedan, filmen är inte framkallad ännu. V.

U FV1973:194
Uppsala domkyrka, under pelaren mellan Finsta och Sturekoren (undrar om inte den är rest utanför nu?)
... létu rétta stein þenna ... [hví]taváðum ... ... eigi verða, meðan st[ei]n[ar](?) ...

Brottstycke, men dopsärken är ju inget tvivel om. V, ingen attr. Stenen har också en ryttarbild.

7 dopsärkar blev det va? Tyvärr inga dateringar att hänga upp nåt på.

[Olof Ekström]

Jag kan inte uttala mig om så många av de där stenarna utom den i Tensta, den är lite rustik (simpel,... ok, rätt dålig). Öpir, Åsmund och Balle är väl alla lite för sena för att kunna ha beskrivit något tidigarelagt kristnande i Svealand?

Att det rör sig om tvångsdop och avrättningar - är det vedertaget eller omtvistat eller...? Två stenar handlar om samma typ av händelse i Danmark - kan det vara en och samma tidpunkt?

Har aldrig funderat över de där stenarna förr. Jag tror Run-Svens bok nämner dem, ska kolla det sen.

[Dan Koehl]

För att försöka besvara en annan av frågorna, den om vita kläder, sökte jag lite till i databasen.

Toppen med databaser. Vid kyrkan i Gamla Uppsala lär skall sta en sten som nämner om ett tidigt kristnande, har du texten till denna ocksa?

[Olof Ekström]

Nej, inget om kristnande på stenarna där. En med formeln "Jag, englandsfararen, reste stenen efter min far" vilket ju är intressant men... Stenarna i Gamlis är fragment och slitna, eller ganska ordinära.

Jag kan lista rubbet om du vill?