Riksdagsbranden
-
Radiolänkgruppchefen
- Medlem
- Inlägg: 520
- Blev medlem: 7 februari 2003, 20:47
- Ort: Skåne
- Kontakt:
Riksdagsbranden
Hur var det med denna? Vem låg bakom? Tror man att Hitler låg bakom? Vad talar för vad talar emot?
-
Radiolänkgruppchefen
- Medlem
- Inlägg: 520
- Blev medlem: 7 februari 2003, 20:47
- Ort: Skåne
- Kontakt:
-
Radiolänkgruppchefen
- Medlem
- Inlägg: 520
- Blev medlem: 7 februari 2003, 20:47
- Ort: Skåne
- Kontakt:
Gör som D.Löwenhamn föreslår och sök på Lubbe så hittar du säkert lite maerial om vad det handlade om.Radiolänkgruppchefen skrev:Tack, men det var iofs inte ett så utförligt svar. NE brukar inte stå för sådana. Dvs min fråga om vad som talar emot och vad som talar för är inte på något sätt berörd. Altså inte vem som talar emot eller för.
Har läst en bok för flera år sedan om ämnet men kommer tyvärr inte ihåg vad boken heter.
Re: Riksdagsbranden
Ja, vad precis vad vill du veta?Radiolänkgruppchefen skrev:Hur var det med denna?
Ja du, det är väl fortfarande omtvistat.Radiolänkgruppchefen skrev:Vem låg bakom?
Men troligen så var det nazisterna själva som låg bakom branden, och den som pekats ut som den skyldige var/är Hermann Göring.
Nazisterna var hur som helst de som drog den politiska nyttan av dådet.
Givetvis är det faktum att nazisterna i princip olagligförklarade de kommunistiska partierna och massmedierna till valet ett starkt indicum för att någon inom NSDAP låg bakom branden.Radiolänkgruppchefen skrev:Tror man att Hitler låg bakom? Vad talar för vad talar emot?
Faktiskt är man numera rätt övertygad om att den rätt förvirrade holländaren Marinus van der Lubbe var ensam om brandanläggningen och att han inte heller gjorde det på uppdrag av någon. Det har styrkts vid undersökningar som gjordes efter kriget. Men nazisterna, som givetvis trodde att kommunisterna låg bakom (liksom att kommunisterna trodde att det var en nazistisk konspiration), utnyttjade alltså situationen till införandet av ett omedelbart undantagstillstånd, masshäktningar av kommunister m.m.
Som du kanske ser så skrev jag inte bara "sök" utan jag frågade om han hade sökt innan han ställde frågan (eftersom han hade diskuterat ämnet förut).Jonteman skrev:Varför bara skriva sök?
Ge åtminstone länk då.
Visst kanske inte jättekul att skriva samma sak om och om igen, men man kan ju diskutera det igen
Vilket jag inte tror man kan med hjälp av ordet "sök".
(leker inte moderator men är ser så tråkigt ut men bara ordet "sök")
mvh/ Daniel
Riksdagshusbranden.
Följande är stycken ur Konrad Heidens bok:HITLER en diktators liv från 1936.
//Rikskansler Hitler framträdde för det tyska folket som räddaren ur ett hotande kommunistiskt blodbad, som rent faktiskt vilken regering som helst kunnat hålla nere med med normal polisstyrka.//
//Riksdagshusbranden spelar en avgörande roll vid upprättandet av Hitlers envåldsmakt. Vid sidan härav står en annan åtgärd, som sällan nog beaktas: Görings inkallande av SA och SS som hjälppolis. Genom denna hjälppolis har nationalsocialisterna enligt gammalt recept tagit den praktiska makten i sina egna händer redan före riksdagshusbranden.//
//men först riksdagshusbranden övertygade breda folklager om nödvändigheten av detta hänsynslösa tillgripande av makten.//
//Den stora processen inför riksrätten mot Torgler, Dimitroff och deras kamrater visade, att beskyllningen för ett kommunistiskt anstiftende av branden icke hade fog för sig. De verkliga brandstiftarna nämndes aldrig i domen.//
//Hur det hela väsentligen torde ha gått till, skildras i ett dokument som förtjänar att beaktas. Det är fråga om det så kallade Ernstska dokumentet. Karl Ernst, SA-gruppledare i Berlin , nedskjuten den 30 juni 1934, skall häri ha avlagt berättelse om sin egen andel i riksdagshusbranden och avsänt denna rapport jämte ett brev till Edmund Heines i Breslau. Dessa båda skrivelser ha publicerats i Carrefour-förlagets Vita bok. Om Ernstdokumentet och brevet verkligen är skrivna av honom själv, är tvivelaktigt. Framstållningen i det beledsagade brevet är alltför okonkret för att göra intryck av något självupplevt, dessutom avviker stilen ganska mycket från dokumentet. Däremot finnes skäl för antagandet att båda dokumenten härrör från en personlighet, som inte stod den Ernstska kretsen fjärran, och som på grund av sin ställning vet mer om riksdagshusbranden än någon annan.//
//Enligt dessa papper skulle Göring först ha kommit på tanken att genom en större brand släppa upp en stor "valballong", Goebbels skulle ha föreslagit riksdagshuset. Berättelsen om användandet av den unge holländaren Van der Lubbe som avledande figur låter äventyrlig, plausibelt däremot vad "Karl Ernst" har att säga om sig själv som verklig brandstiftare. Genom den underjordiska gången mellan Görings palats och riksdagshuset skall han, Ernst, med sina karater Fiedler och von Mohrenschild på kvällen den 27 februari cirka kvart i nio ha trängt in i riksdagens plenarsal, där skall de ha bestrukit stolar och bord med fosfor och indränkt draperier och mattor med fotogen. Fem minuter över nio skulle detta arbete ha varit avslutat. De enda invigda utom de tre gärningsmännen är enligt dokumentet Göring, Goebbels, Röhm, och Heines - vidare Killinger, greve Helldorf samt Ernst Hanfstaengl och standarföraren Sander.
Att detta dokument icke är en framställning gjord av någon som själv deltagit, synes sannolikt efter en enkel reflexion: det överensstämmer alltför mycket med tidigare på gissningar grundade framställningar. Det skulle göra större intryck om den verklige författaren satte sig i säkerhet och öppet framträdde med en skilldring under sitt eget namn. Tydet måste upprepas: i dokumentet talar visserligen ingen som själv varit med - endast en sådan skulle kunna ingå på alla tekniska detaljer med en sådan noggrannhet - utan här talar en som vet mycket, som noga känner alla de deltagande, som var i stånd att övervaka deras handlande i det avgörande ögonblicket, och vet att det var de - om han också med orätt ger sig sken av att veta, hur de i detalj betett sig.//
//Det Ernstska dokumentet är icke sanningen men en vägvisare tillsanningenom riksdagshusbranden.
//Rikskansler Hitler framträdde för det tyska folket som räddaren ur ett hotande kommunistiskt blodbad, som rent faktiskt vilken regering som helst kunnat hålla nere med med normal polisstyrka.//
//Riksdagshusbranden spelar en avgörande roll vid upprättandet av Hitlers envåldsmakt. Vid sidan härav står en annan åtgärd, som sällan nog beaktas: Görings inkallande av SA och SS som hjälppolis. Genom denna hjälppolis har nationalsocialisterna enligt gammalt recept tagit den praktiska makten i sina egna händer redan före riksdagshusbranden.//
//men först riksdagshusbranden övertygade breda folklager om nödvändigheten av detta hänsynslösa tillgripande av makten.//
//Den stora processen inför riksrätten mot Torgler, Dimitroff och deras kamrater visade, att beskyllningen för ett kommunistiskt anstiftende av branden icke hade fog för sig. De verkliga brandstiftarna nämndes aldrig i domen.//
//Hur det hela väsentligen torde ha gått till, skildras i ett dokument som förtjänar att beaktas. Det är fråga om det så kallade Ernstska dokumentet. Karl Ernst, SA-gruppledare i Berlin , nedskjuten den 30 juni 1934, skall häri ha avlagt berättelse om sin egen andel i riksdagshusbranden och avsänt denna rapport jämte ett brev till Edmund Heines i Breslau. Dessa båda skrivelser ha publicerats i Carrefour-förlagets Vita bok. Om Ernstdokumentet och brevet verkligen är skrivna av honom själv, är tvivelaktigt. Framstållningen i det beledsagade brevet är alltför okonkret för att göra intryck av något självupplevt, dessutom avviker stilen ganska mycket från dokumentet. Däremot finnes skäl för antagandet att båda dokumenten härrör från en personlighet, som inte stod den Ernstska kretsen fjärran, och som på grund av sin ställning vet mer om riksdagshusbranden än någon annan.//
//Enligt dessa papper skulle Göring först ha kommit på tanken att genom en större brand släppa upp en stor "valballong", Goebbels skulle ha föreslagit riksdagshuset. Berättelsen om användandet av den unge holländaren Van der Lubbe som avledande figur låter äventyrlig, plausibelt däremot vad "Karl Ernst" har att säga om sig själv som verklig brandstiftare. Genom den underjordiska gången mellan Görings palats och riksdagshuset skall han, Ernst, med sina karater Fiedler och von Mohrenschild på kvällen den 27 februari cirka kvart i nio ha trängt in i riksdagens plenarsal, där skall de ha bestrukit stolar och bord med fosfor och indränkt draperier och mattor med fotogen. Fem minuter över nio skulle detta arbete ha varit avslutat. De enda invigda utom de tre gärningsmännen är enligt dokumentet Göring, Goebbels, Röhm, och Heines - vidare Killinger, greve Helldorf samt Ernst Hanfstaengl och standarföraren Sander.
Att detta dokument icke är en framställning gjord av någon som själv deltagit, synes sannolikt efter en enkel reflexion: det överensstämmer alltför mycket med tidigare på gissningar grundade framställningar. Det skulle göra större intryck om den verklige författaren satte sig i säkerhet och öppet framträdde med en skilldring under sitt eget namn. Tydet måste upprepas: i dokumentet talar visserligen ingen som själv varit med - endast en sådan skulle kunna ingå på alla tekniska detaljer med en sådan noggrannhet - utan här talar en som vet mycket, som noga känner alla de deltagande, som var i stånd att övervaka deras handlande i det avgörande ögonblicket, och vet att det var de - om han också med orätt ger sig sken av att veta, hur de i detalj betett sig.//
//Det Ernstska dokumentet är icke sanningen men en vägvisare tillsanningenom riksdagshusbranden.
Enligt Nationalencyklopedin:
"Reichstagsbrand, riksdagshusbranden i Berlin den 27 februari 1933. På brottsplatsen grips en ung nederländsk kommunist, Marinus van der Lubbe. Nazisterna skyllde genast branden på en kommunistisk komplott, och händelsen fick ett stort symbolvärde och ledde till att en mängd medborgerliga rättigheter sattes ur spel och banade vägen för Hitlers diktatur. I en följande rättegången dömdes van der Lubbe, medan en tysk kommunistpolitiker och tre bulgariska kominternagenter som också var åtalade frikändes. En kampanj ledd av Komintern övertygade omvärlden att nazisterna bar skulden för branden. 1962 avvisade en tysk forskare dessa uppgifter och hävdade att van der Lubbe ensam var skyldig. Trots att tesen först blev häftigt omstridd måste den nu anses ha sannolikheten för sig".
Allt talar för att van der Lubbe ensam var skyldig. Han var arbetslös, förvirrad och tillhörde väl närmast med sina dimmiga politiska/anarkistiska föreställningar det s.k. trasproletariatet. Troligen var branden en protest för att få uppmärksamhet. Han ropade också när han greps på brandplatsen "Protest, protest". Han hade f.ö. strax tidigare försökt sätta eld på några andra officiella inrättningar. Under förhören hos Gestapo och under rättegången framkom inte heller, trots att han pressades mycket hårt på denna punkt, några medskyldiga. Att sätta eld på riksdagshuset kunde också mycket väl göras av en person.
"Reichstagsbrand, riksdagshusbranden i Berlin den 27 februari 1933. På brottsplatsen grips en ung nederländsk kommunist, Marinus van der Lubbe. Nazisterna skyllde genast branden på en kommunistisk komplott, och händelsen fick ett stort symbolvärde och ledde till att en mängd medborgerliga rättigheter sattes ur spel och banade vägen för Hitlers diktatur. I en följande rättegången dömdes van der Lubbe, medan en tysk kommunistpolitiker och tre bulgariska kominternagenter som också var åtalade frikändes. En kampanj ledd av Komintern övertygade omvärlden att nazisterna bar skulden för branden. 1962 avvisade en tysk forskare dessa uppgifter och hävdade att van der Lubbe ensam var skyldig. Trots att tesen först blev häftigt omstridd måste den nu anses ha sannolikheten för sig".
Allt talar för att van der Lubbe ensam var skyldig. Han var arbetslös, förvirrad och tillhörde väl närmast med sina dimmiga politiska/anarkistiska föreställningar det s.k. trasproletariatet. Troligen var branden en protest för att få uppmärksamhet. Han ropade också när han greps på brandplatsen "Protest, protest". Han hade f.ö. strax tidigare försökt sätta eld på några andra officiella inrättningar. Under förhören hos Gestapo och under rättegången framkom inte heller, trots att han pressades mycket hårt på denna punkt, några medskyldiga. Att sätta eld på riksdagshuset kunde också mycket väl göras av en person.
Följande stycken är ur boken VÄRLDEN i går och i dag, del 3, av CHR. A. R. Christensen 1937.
Något efter klockan nio på kvällen upptäckte man, att riksdagshuset brann. Då brandkåren strax därefter anlände, var huvudsalen ett enda flammande hav och byggnadebn gick inte att rädda. Då poliserna trängde in i korridorerna fann de en halvnaken ung man som sprang omkring förvirrat. Han blev arresterad och erkände , att han anlagt elden//
//van der Lubbe hade en gammal medlemsbok i en kommunistisk partiavdelning i fickan. Regeringen slog ögonblickligen till, meddelade att branden anlagts av kommunisterna och skulle vara signalen till ett allmänt uppror, och under loppet av natten och följande dag blev så gott som alla de kommunistiska ledarna arresterade.//
//van der Lubbes skuld var och förblev en underordnad fråga, föt det första emedan det tydligt framgick att han var halvtokig, för det andra emedan man inte kunde påvisa någon förbindelse mellan honom och de tyska kommunisterna, för det tredje emedan han enligt sakkunniga experyter omöjligt kunde ha varit ENSAM om dådet.//
//branden kunde omöjligt orsakats av van der Lubbes primitiva hjälpmedel, några koltändare, hans egna kläder och en del draperier och gardiner från byggnaden.//
//nazisterna säger, att branden var en upprorssignal och att det finns dokument, beslagtagna i kommunisternas högkvarter FÖRE branden, som bevisar detta men dessa bevis har aldrig blivit framlagda, det fanns inte den minsta antydan till organiserad revolt och eldsvådan kunde näppeligen betraktas som en effektiv början för ett förnuftigt planlagt upprorsförsök.
Följande är ur NORDISK FAMILJEBOK encyklopedi, 1951- 1958 års upplaga, flortonde bandet och jag slår upp...
LUBBE nederländsk vagabond (1909-1934) var verksam inom sitt hemlands kommunistiska ungdomsförbund. I jan. 1933 uppehöll sig L i Berlin där han anlade en del mindre och lätt släckta eldsvådor, bl. a. i slottet 27/2 s. å. påträffades L i det brinnande riksdagshuset, han uppträdde under processen som imbecill och ingick överhuvud ej i verkliga svaromål. Medan övriga anklagade frikändes förklarades L skyldig och dömdes enl en nystiftad lag med retroaktiv verkan till döden och avrättades. Att L . anlagt eld i stora riksdagshuset, torde stå fast.
Emellertid anses det tekniskt omöjligt, att han ensam kunnat åstadkomma den väldiga skadegörelsen. Redan tidigt framkommo misstankar att riksdagsbranden anlagts av nazister på order av partiledningen. Den nazistiska beskyllningen mot kommunisterna underkändes redan av domstolen; någon klarhet rörande nazisternas roll och L: s eventuella förbindelser med dem har ej vunnits och något material till frågans belysning har överhuvud ej framkommit.
Något efter klockan nio på kvällen upptäckte man, att riksdagshuset brann. Då brandkåren strax därefter anlände, var huvudsalen ett enda flammande hav och byggnadebn gick inte att rädda. Då poliserna trängde in i korridorerna fann de en halvnaken ung man som sprang omkring förvirrat. Han blev arresterad och erkände , att han anlagt elden//
//van der Lubbe hade en gammal medlemsbok i en kommunistisk partiavdelning i fickan. Regeringen slog ögonblickligen till, meddelade att branden anlagts av kommunisterna och skulle vara signalen till ett allmänt uppror, och under loppet av natten och följande dag blev så gott som alla de kommunistiska ledarna arresterade.//
//van der Lubbes skuld var och förblev en underordnad fråga, föt det första emedan det tydligt framgick att han var halvtokig, för det andra emedan man inte kunde påvisa någon förbindelse mellan honom och de tyska kommunisterna, för det tredje emedan han enligt sakkunniga experyter omöjligt kunde ha varit ENSAM om dådet.//
//branden kunde omöjligt orsakats av van der Lubbes primitiva hjälpmedel, några koltändare, hans egna kläder och en del draperier och gardiner från byggnaden.//
//nazisterna säger, att branden var en upprorssignal och att det finns dokument, beslagtagna i kommunisternas högkvarter FÖRE branden, som bevisar detta men dessa bevis har aldrig blivit framlagda, det fanns inte den minsta antydan till organiserad revolt och eldsvådan kunde näppeligen betraktas som en effektiv början för ett förnuftigt planlagt upprorsförsök.
Följande är ur NORDISK FAMILJEBOK encyklopedi, 1951- 1958 års upplaga, flortonde bandet och jag slår upp...
LUBBE nederländsk vagabond (1909-1934) var verksam inom sitt hemlands kommunistiska ungdomsförbund. I jan. 1933 uppehöll sig L i Berlin där han anlade en del mindre och lätt släckta eldsvådor, bl. a. i slottet 27/2 s. å. påträffades L i det brinnande riksdagshuset, han uppträdde under processen som imbecill och ingick överhuvud ej i verkliga svaromål. Medan övriga anklagade frikändes förklarades L skyldig och dömdes enl en nystiftad lag med retroaktiv verkan till döden och avrättades. Att L . anlagt eld i stora riksdagshuset, torde stå fast.
Emellertid anses det tekniskt omöjligt, att han ensam kunnat åstadkomma den väldiga skadegörelsen. Redan tidigt framkommo misstankar att riksdagsbranden anlagts av nazister på order av partiledningen. Den nazistiska beskyllningen mot kommunisterna underkändes redan av domstolen; någon klarhet rörande nazisternas roll och L: s eventuella förbindelser med dem har ej vunnits och något material till frågans belysning har överhuvud ej framkommit.
Tycker ändå att Nationalencyklopedins modernare version av dådet är den rimligaste. Det framkom inte heller efter kriget, inte heller vid förhören med Göring under Nürnbergprocessen, något som talade för en nazistisk konspiration. Hur nu van der Lubbe skulle kunna ha involverats i en sådan. Och det är föga sannolikt att den klent begåvade van der Lubbe, som säkert inte behandlades särskilt vänligt av nazisterna, skulle kunnat undanhålla att han var del i en kommunistisk komplott , om han verkligen varit det. F.ö. ogillades ju till nazisternas förtrytelse åtalen mot de medåtalade kommunisterna p.g.a. hans vägran att utpeka dem.
Beträffande eldanläggningen har det konstaterats att riksdagshuset nog var mera eldfängt än man från början trodde, det räckte alltså med en man för att sätta eld på det.
Riksdagshusbranden är enligt min mening ett bra exempel på hur lätt det är att förfalla till konspirationsteorier. För faktum är att många illdåd och vad som uppfattas som politiska mord oftast utföres av enskilda och oftast förståndshandikappade eller psykiskt störda personer. Som troligast är betr. morden på president Kennedy samt statsminister Olof Palme. Och säkert betr. Robert Kennedy, Martin Luther King o.s.v.
Beträffande eldanläggningen har det konstaterats att riksdagshuset nog var mera eldfängt än man från början trodde, det räckte alltså med en man för att sätta eld på det.
Riksdagshusbranden är enligt min mening ett bra exempel på hur lätt det är att förfalla till konspirationsteorier. För faktum är att många illdåd och vad som uppfattas som politiska mord oftast utföres av enskilda och oftast förståndshandikappade eller psykiskt störda personer. Som troligast är betr. morden på president Kennedy samt statsminister Olof Palme. Och säkert betr. Robert Kennedy, Martin Luther King o.s.v.