Någonting är fel i själva tanken med historieundervisningen när vi lärare (enligt LHS) skall låta eleverna "forska" själva, när de inte vet vad de egentligen skall forska om...UrsusRex skrev:Jag håller fullständigt med men inte lärarhögskolan tycks det. Enligt LHS ska lärare handleda elever att själva finna svar. Tanken är mycket god men nog vill åtminstone jag att läraren kan svaren på mina frågor! Inte att han/hon talar om var jag kan finna dylika svar det kan jag väl för fan lista ut själv att det finns böcker att läsa, eller?PanzerClaw skrev:Det som jag tror är fel är att lärarna oftast bara kan lite av allt och inte mycket av något. Det gäller ju givetvis inte allla lärare, men många.
Jag instämmer i kritiken mot LHS (tog SO 4-9 grundskollärarexamen 1999) och i dagsläget har man dessutom minskat antalet terminer för ämnesstudier och istället ökat "lärarkompetensen" dvs. kunskap i pedagogik, didaktik och metodik. Personligen tycker jag att det är galet. Naturligtvis skall läraren kunna det denne undervisar om. Problemet är nog hellre att skolorna ofta anställer ej utbildad personal som SO-lärare eftersom det inte är ett kärnämne -det blir billigare då.
Detta beskriver pedagogiken före Lpo94, och skall inte finnas i grundskolan efter 1994. Gymnasiet kan jag inte uttala mig om. Det viktiga är tidsföljden, och inte årtalen.Kynes skrev:Mmm jag tror att fler skulle intressera sig i historia om man skulle få leva sig in i historien under lektionerna än som det kan vara för en del bara lära sig vissa årtal när större slag inträffade eller när någon kung blev krönt.
Lärarens uppgift är att göra historian förståelig för eleven - på det viset förstår eleven sambandet; då-nu-i framtiden.
Nu är inte historia det roligaste SO-ämnet för många elever (fast vi som skriver i detta forum anser naturligtvis det). Killar brukar gilla historia mer än tjejer (som föredrar religion med sina värderingsfrågor). Det som intresserar killarna är just krig, olyckor och dramatiska händelser. Det som intresserar tjejer i historieämnet är hur folk levde förr, Hitlers barndom, hur man var klädd, vad man odlade och åt osv. Det är ocskå något man som lärare måste ta hänsyn till och anpassa undervisninge så att så många elever som möjligt tycker att ämnet är uthärdligt (klasserna är normalt på 25-35 elever i grundskolan, även om jag undervisat i större klasser än så).
Jag skulle själv tycka att det vore underbart att ta med en klass på utflykter till olika historiska platser och beskriva vad som hände just där - skapa lektioner kring just den platsen. Problemet blir naturligtvis pengar. Det kostar 3000 kronor att hyra en buss en dag för en klass. Att göra ett lajv kring en historisk epok (kallas "röda tråden" på pedagogikspråk) vore också roligt, men vad gör man med eleverna som inte vill delta? Skall de få diska och rengöra utedasset när det är dags att återgå till den vanliga världen?
Nu är det inte främst konsten att göra intressanta lektioner som styr. Värre är det att detta skall betygsättas i årskurs 8 och 9. (Även det eleverna gjort Åk 6-7 räknas in i betygsättningen). Betygskriterierna för varje ämne kan man shitta på skolverkets hemsida, exempelvis
http://www3.skolverket.se/ki03/front.as ... traId=2087 för historia i grundskolan, och dessa kriterier skall alltid vara nedbrutna till en text som eleverna förstår och som de har rätt att få ut inför varje moment så att de vet vad de skall kunna för att få olika betyg.. Om jag tar min egen skola som exempel läser vi följande:
Åk 6
Svensk stormaktstid
Frihetstiden
Åk 7
Stenålder
Bronsålder
Flodkulturerna
Antiken
(grekland och roms uppgång och fall)
Åk 8
Franska revolutionen
Napoleon
Industriella revolutionen
Amerikanska inbördeskriget
1:a världskriget
Ryska revolutionen
Åk 9
Mellankrigstiden
2:a världskriget
Kalla kriget
Nutiden
Varje årskurs har 16 lektioner histora till sitt förfogande (2 X 80 min. under åtta veckor). Det blir litet korvstoppning...
Om man t.ex. antar att läraren skall undervisa om ryska revolutionen skall följande brytas ner till något förståelig (min nedbrytning är bakom = tecknet. Betänk också att detta bara är G-kraven, VG och MVG kraven är ändå mer ostrukturerat beskrivna):
För betyget G, eleven skall
– kunna redogöra för viktiga händelser och känna till gestalter, idéer och förändringar i den historiska utvecklingen i Sverige, Norden och Europa samt kunna jämföra med andra länder,
= Eleven skall visa att den kan grunderna för ryska revolutionen, vad kommunism innebär i korta drag och skillnaden med tsarväldet, likaså vilka revolutionens ledare, ideologer och motståndare var. Eleven skall också kunna förklara varför det blev revolution i Ryssland, men inte USA.
– känna till utvecklingen i några ledande världsmakter under olika tidsepoker,
=Eleven skall kunna beskriva revolutionens skeenden och effekter i samhället.
– ha insikt i hur stora samhälleliga omvälvningar har förändrat människors livsvillkor,
=Eleven skall kunna förklara hur revolutionen påverkade både de vamliga bönderna, soldaterna vid fronten och adeln med dess officerskadrer.
– kunna identifiera och reflektera kring några olika historiska händelser och skeenden med betydelse för vår egen tid,
=Eleven skall kunna jämföra den revolutionen med t.ex. upploppen i Göteborg och visa på skillnader och likheter.
– vara medveten om och kunna ge exempel på att historiska händelser och förhållanden kan betraktas på olika sätt,
=Eleven skall kunna ge exempel på varför kommunismen var bra för vissa individer i det ryska samhället och dåligt för andra - och varför.
– kunna reflektera över hur information och propaganda har använts förr och används i dag som ett medel för påverkan.
=Eleven skall kunna förklara hur man såg på kommunism både inom Ryssland och utanför Ryssland och förklara varför man kunde se så olika på samma företeelse beronde på vem man var och var man bodde.
Om man är en ansvarsfull lärare ser man vad eleverna skall kunna, och utformar lektionen efter detta - jag skriver lektionen eftersom man normalt har 80-120 minuter på sig för att gå igenom ryska revolutionen (inklusive raster). Detta skall dessutom utvärderas senare i form av text, bild eller skriftligt prov. Det är främst dessa betygskrav från från skolverket som gör att det är svårt att skapa roliga och engagerande lektioner. Sätt sedan detta i kombination med penningbrist från skolans sida, tidsbrist från lärarhåll samt intressebrist från eleverna och kom gärna med några bra tips på hur man kan skapa roliga och intressanta lektioner under rådande förhållanden.
//IW
.
istället för att intressera sig för.