Svenska stridsvagnar
Svenska stridsvagnar
man har ju hört att Sverige hade dåliga stridsvagnar under ww2
1. vilka hade vi?
2.vilket/vilka år kom de ifrån?
3.några bilder på dom?
´
//robban
1. vilka hade vi?
2.vilket/vilka år kom de ifrån?
3.några bilder på dom?
´
//robban
Titta här:
http://www.wwiivehicles.com/html/sweden/index.htm
Och särskilt dåliga var de inte, åtminstone inte i början av kriget.
http://www.wwiivehicles.com/html/sweden/index.htm
Och särskilt dåliga var de inte, åtminstone inte i början av kriget.
Hur svenska stridsvagnar funkar i strid vet man inte mycket av för det finns bara ett par modeller som har varit med i strid.
Men dom som har varit med i WWII är Landsverk L-60 (38M Toldi Ungern) och Landsverk L-62 (40M Nimrod Ungern)
kan säga att 38M Toldi inte klarade sig så bra T34 slog ut den utan problem
Men dom som har varit med i WWII är Landsverk L-60 (38M Toldi Ungern) och Landsverk L-62 (40M Nimrod Ungern)
kan säga att 38M Toldi inte klarade sig så bra T34 slog ut den utan problem
Vår tjeckoslovakiska licenstillverkade lätta stridsvagn m/41 användes i ganska stor utsträckning av tyskarna under VK2 under namnet Panzer 38(t). Den klarade sig mycket bra mot sovjetiska lätta stridsvagnar i början av kriget.
På ett antal togs tornet bort och man monterade 75mm PaK40/3, ryska 76.2mm och 15 cm sIG33/1 på dem. (Marder och Grille)
1944 började man producera Jagdpanzer 38(t) Hetzer, en heltäckt, välbepansrad pvkanonvagn baserad på Panzer 38(t) chassit.
På ett antal togs tornet bort och man monterade 75mm PaK40/3, ryska 76.2mm och 15 cm sIG33/1 på dem. (Marder och Grille)
1944 började man producera Jagdpanzer 38(t) Hetzer, en heltäckt, välbepansrad pvkanonvagn baserad på Panzer 38(t) chassit.
Senast redigerad av 1 Björn E, redigerad totalt 25 gånger.
helt rätt så byggde vi Stormartillerivagn m/43 på m/41 chassietBjörn E skrev:Vår tjeckoslovakiska licenstillverkade lätta stridsvagn m/41 användes i ganska stor utsträckning av tyskarna under VK2 under namnet Panzer 38(t). Den klarade sig mycket bra mot sovjetiska lätta stridsvagnar i början av kriget.
På ett antal togs tornet bort och man monterade 75mm PaK40/3, ryska 76.2mm och 15 cm sIG33/1 på dem. (Marder och Grille)
1944 började man producera Jagpanzer 38(t) Hetzer, en heltäckt, välbepansrad pvkanonvagn baserad på Panzer 38(t) chassit.
- Thord Wedman
- Medlem
- Inlägg: 1579
- Blev medlem: 24 mars 2002, 16:03
- Ort: Mullsjö
- Kontakt:
De svenska vagnarna m/37, m/38, m/39 och m/40 var underbeväpnade och för dåligt bepansrade redan när dom kom.
De slutsatserna drog man redan under kriget och efter kriget genomfördes omfattande försök med både tyska och allierade vagnar för att utröna vad som behövdes.
Detta ledde till att vi köpte Centurionvagnar 1953.
/Thord
De slutsatserna drog man redan under kriget och efter kriget genomfördes omfattande försök med både tyska och allierade vagnar för att utröna vad som behövdes.
Detta ledde till att vi köpte Centurionvagnar 1953.
/Thord
Förlåt mig men detta är ett typiskt exempel på att inte sätta in utrustningen rätt på tidsaxeln utan att jämföra vapen från början av kriget med läget fem år senare.Thord Wedman skrev:De svenska vagnarna m/37, m/38, m/39 och m/40 var underbeväpnade och för dåligt bepansrade redan när dom kom.
De slutsatserna drog man redan under kriget och efter kriget genomfördes omfattande försök med både tyska och allierade vagnar för att utröna vad som behövdes.
Detta ledde till att vi köpte Centurionvagnar 1953.
/Thord
Du måste jämföra svenska vagnar med de vagnar som stormakterna hade till förfogande DÅ de kom på förband inte vad stormakterna hade fem år senare.
Svenska stridsvagnar överlevde ju hela kriget medan de krigförande förnyade sina vagnsparker genom förlusterna. Jämför du de tyska stridsvagnar som krossade Frankrike 1940 med Fria franska styrkorna 1944 så blir det ju lite skevt..
Strv m/38 var minst lika bra som de bästa vagnarna tyskarna producerade vid samma tid, tidiga PzIII .
m/39 tog för lång tid att producera i tillräcklig serie så när den kom ut var den svagare bepansrad och sämre kanon än PzIIIg men fortfarande mindre än ett halvår efter att tyskarna började tillverka bättre vagnar.
m/40 och m/41 tog "en evighet" att få ut på förband främst därför att man behövde leverantörer som kunde tillverka stora serier så all teknisk expertis gick åt att fixa produktionen och mycket liten tid gick åt att förbättra designen. Så 1944 hade vi en massa urkassa stridsvagnar,
så från och med 1943 så håller jag med dig Thord
m/42 var i stridsvärde väldigt lik en tidig Sherman, dock sämre tillförlitlighet och även här så tog det för lång tid innan man uppgraderade vagnen. 15(?) år senare gjorde man de uppgraderingar man borde gjort direkt på löpande bandet.
Min tes är att Sveriges relativa styrka blev sämre ju längre kriget led framför allt vad det gäller utrustningens kvalite.
Cheers
/John T.
Den enda strv som kunde mäta sig mot någon tysk vagn var 42:an men den kunde bara mäta sig mot allt under Pz. IV innan den blev modifierad. 42:an kom dessutom inte ut -42 utan -43. Då hadetyskarna redan introducerat både Tigern och Panthern. Sveriges vagnar var hopplöst dåliga redan från början. Först -45 hade vi ett pansarvapen som skulle kunna stå emot tyskarna 1939.JohnT skrev:Förlåt mig men detta är ett typiskt exempel på att inte sätta in utrustningen rätt på tidsaxeln utan att jämföra vapen från början av kriget med läget fem år senare.Thord Wedman skrev:De svenska vagnarna m/37, m/38, m/39 och m/40 var underbeväpnade och för dåligt bepansrade redan när dom kom.
De slutsatserna drog man redan under kriget och efter kriget genomfördes omfattande försök med både tyska och allierade vagnar för att utröna vad som behövdes.
Detta ledde till att vi köpte Centurionvagnar 1953.
/Thord
Du måste jämföra svenska vagnar med de vagnar som stormakterna hade till förfogande DÅ de kom på förband inte vad stormakterna hade fem år senare.
Svenska stridsvagnar överlevde ju hela kriget medan de krigförande förnyade sina vagnsparker genom förlusterna. Jämför du de tyska stridsvagnar som krossade Frankrike 1940 med Fria franska styrkorna 1944 så blir det ju lite skevt..
Strv m/38 var minst lika bra som de bästa vagnarna tyskarna producerade vid samma tid, tidiga PzIII .
m/39 tog för lång tid att producera i tillräcklig serie så när den kom ut var den svagare bepansrad och sämre kanon än PzIIIg men fortfarande mindre än ett halvår efter att tyskarna började tillverka bättre vagnar.
m/40 och m/41 tog "en evighet" att få ut på förband främst därför att man behövde leverantörer som kunde tillverka stora serier så all teknisk expertis gick åt att fixa produktionen och mycket liten tid gick åt att förbättra designen. Så 1944 hade vi en massa urkassa stridsvagnar,
så från och med 1943 så håller jag med dig Thord
m/42 var i stridsvärde väldigt lik en tidig Sherman, dock sämre tillförlitlighet och även här så tog det för lång tid innan man uppgraderade vagnen. 15(?) år senare gjorde man de uppgraderingar man borde gjort direkt på löpande bandet.
Min tes är att Sveriges relativa styrka blev sämre ju längre kriget led framför allt vad det gäller utrustningens kvalite.
Cheers
/John T.
Hade vi inte Bofors 37mm pvkanonen som vi exporterade till bland annat Finland? Den penetrerade ju bättre än den ryska 45mm kanonen som regelbundet slog ut både Pzkfw III och IV, visserligen med flankskott men i svensk terräng är det inte alltför svårt.103-guru skrev: Den enda strv som kunde mäta sig mot någon tysk vagn var 42:an men den kunde bara mäta sig mot allt under Pz. IV innan den blev modifierad. 42:an kom dessutom inte ut -42 utan -43. Då hadetyskarna redan introducerat både Tigern och Panthern. Sveriges vagnar var hopplöst dåliga redan från början. Först -45 hade vi ett pansarvapen som skulle kunna stå emot tyskarna 1939.
45mm kanonen hade väl ryssarna kvar som enda pansarvärnsvapen på bataljonsnivå i stort sett hela kriget?
Även om så är fallet så gör inte en PV kanon en strv...Björn E skrev:Hade vi inte Bofors 37mm pvkanonen som vi exporterade till bland annat Finland? Den penetrerade ju bättre än den ryska 45mm kanonen som regelbundet slog ut både Pzkfw III och IV, visserligen med flankskott men i svensk terräng är det inte alltför svårt.103-guru skrev: Den enda strv som kunde mäta sig mot någon tysk vagn var 42:an men den kunde bara mäta sig mot allt under Pz. IV innan den blev modifierad. 42:an kom dessutom inte ut -42 utan -43. Då hadetyskarna redan introducerat både Tigern och Panthern. Sveriges vagnar var hopplöst dåliga redan från början. Först -45 hade vi ett pansarvapen som skulle kunna stå emot tyskarna 1939.
45mm kanonen hade väl ryssarna kvar som enda pansarvärnsvapen på bataljonsnivå i stort sett hela kriget?
Merparten av våra vagnar var 2 manvagnar och bara där går det åt skogen...
Nej då Toldi var en väldigt bra vagn speciellt när dom hade tryckt i en bättre motor i den.Stefan skrev:Att 38Toldi inte var någon match för T34 behöver inte betyda att den var direkt dålig, vi vet ju att T34 var väldigt bra. Men okej, mot de bästa moderna stridsvagnarna räckte den inte, det får vi nog säga.
Problemet på östfronten är att det var rätt gott om T34 och då har inte Toldi inte så mycket att sätta mott
Det var några experimentvagnar där man tog bort tornet och monterade 75mm PaK40 L/48
om man såg till planeringen och sedan när dom kom så var dom inte så underlägsna den största boven i dramat var ju att det tog son tid från ritbordet och byggd vagn,det var ju därför som dom klassades som lite omoderna...
men faktum är att sverige var bland dom första att ska torsionsfjädring, så när tyskarna och nästan alla andra harvade med bladfjädring så kom lilla hurtiga sverige med bästa fjädringen...sen att man inte vinner krig med att ha bra fjädring i sina vagnar är ju en annan sak
men faktum är att sverige var bland dom första att ska torsionsfjädring, så när tyskarna och nästan alla andra harvade med bladfjädring så kom lilla hurtiga sverige med bästa fjädringen...sen att man inte vinner krig med att ha bra fjädring i sina vagnar är ju en annan sak