Amiral Dönitz opererar i detta hav – signalerar Rogge sitt bunkerförråd till SKL i Berlin.
Det svåra försörjningsläget - är ännu en gåta för både Rogge och Dönitz…..
De flesta av Dönitz tankbåtar som skickades ut för att stödja – dels BISMARCK, dels hans ubåtar
i Atlanten senvåren 1941 – har nästan alla uppbringats och självsänkts – av engelska sjöstridskrafter
under sommaren…….
Vad tyskarna inte vet – är att erövringen av U 110 (Lemp), den 27:e april 1941,efteråt döpt till Operation Primrose – då britterna kom över, inte bara ubåtens Enigma-maskin – utan ubåtsvapnets fullständiga krypton, den kolossala ‘’rutkartan’’ över hela Atlanten – och, kunde efter kort bearbetning av Bletchley Park läsa – alla Dönitz signaler och VAR ubåtarna skulle möta tankfartygen….. ☻
https://en.wikipedia.org/wiki/German_su ... 110_(1940)
Med den vetskapen, rullade Royal Navy snabbt upp de tyska försörjningslinjerna i en
operation kallad – ‘’The Big Roundup’’………sannerligen!
Varav vi ser att av 11 utsända fartyg – förlorades åtta inom loppet av en månad .‘’ Tiornu wrote:How many of the German support ships that sailed for this operation were sunk or seized by the British?
Tiornu for support of Rheinübung the Germans sailed; BELCHEN,LOTHRINGEN,ESSO HAMBURG,SPICHERN,SCHLETTSTADT,FRIEDRICH BREME, GEDANIA, KHOTA PINANG and GONZENHEIM. Already at sea for supply of U-boats and HK's were several others. Immediately after the sinking of the BISMARCK followed what's gone into history as 'The Big Roundup' of the German supply-tanker system in the Atlantic.
BELCHEN scuttled 3.6.41 due HMS KENYA & AURORA
LOTHRINGEN captured 14.6.41 HMS DUNEDIN & EAGLE
(became R.N. Fleet Auxiliary EMPIRE SALVAGE)
E.HAMBURG sunk 3.6.41 due HMS LONDON
(had oiled PRINZ EUGEN 28.5.)
SPICHERN oiled PRINZ EUGEN 30.5.41(?) returned France
SCHLETTSTADT returned France
F. BREME sunk 11.6.41 HMS SHEFFIELD
GEDANIA captured ?/?/41
KHOTA PINANG returned France?
GONZENHEIM scuttled 3.6.41 HMS NEPTUNE
unconnected to - but backups for the Rheinübung were;
EGERLAND sunk 4.6.41 HMS LONDON
BABITONGA sunk 21.6.41 HMS LONDON
varjag post AHF’’
Det, var ett knockoutslag från vilket aldrig ubåtsvapnet eller Kriegsmarine – repade sig.
Det var i det läget ATLANTIS den 8:e November , inte oväntat – beordrades möta och bunkra , först U 68 (Merten)
och senare U 126 (Bauer).
Det var precis en vecka efter – att atlantiderna ‘’firat’’(hmm?) sin 600:e sjödag sedan de lämnat Tyskland.
Vid det laget måste de flesta ‘’haft plåtsmak i munnen’’…..men –
Rogge förklarar situationen för folket – som mumlande accepterade.
Men inte adjutant Mohr – han påpekar att den anbefallna positionsrutan – ligger mitt i en vältrafikerad rutt mot Kapudden…
Han får snabbt bifall av U 68’s Fc Klt Merten som ‘’är på tråden’’ och bekräftar att den rutan – vore självmord att använda.
Merten, är en gammal ‘’regattaseglarkompis’’ till Rogge. Och bägge drar en lättnadens suck när SKL omdirigerar mötet till
en plats sydväst om St. Helena……
De möts den 13:e november men vädret är mindre än idealiskt för ship-to-ship bunkring, så på eget bevåg väljer dom en
ny rendez-vous en dag senare och längre norrut, där de hoppas på bättre väder.....
Ett par dagar senare, med Merten ombord för en drink, medan olja och färksvatten kluckar över till ubåten – börjar bägge
diskutera signalsäkerheten. Bägge – är övertygade om att något är fel....
Ingen av dem, tror att uppbringandet av tanbåtarna i juni – var en tillfällighet.....men kan så klart inte begripa vad....☻
Dessutom, med det förestående mötet med U 126, fruktar Rogge att SKL har utsett ATLANTIS som någon sorts ‘’ubåtsdepå’’
i Atlanten .
Han – vill hem och infria sitt löfte till besättningen om ‘’nästa Jul hemma’’. Och är inte alls så övertygad om ‘’signalhemligheterna’’ som man förefaller vara i Berlin.....
Den 16:e november skiljs dom och ATLANTIS styr mot väster.....
Samtidigt beordras ytterligare ett ‘’skinnbyte’’ – ATLANTIS antar nu skepnaden av det holländska Rederei Oceaan’s
Den 19:e siktar Aradon ett fartyg, Rogge förföljer – bara för att finna bytet var ett neutralt och - oantastligt fartyg.
Äsch!!
Men Lt. Bulla rapporterar dagen efter ‘’ett lovande mål’’ - ATLANTIS sätter konvergerande kurs – men hinner inte med
den snabbare fienden....dessutom ‘’kapotterar’’ Aradon vid landningen och - blir obrukbar -
Dubbelt Äsch!
Det verkar som om sanden har runnit ut ur ATLANTIS timglas.......
Förlusten av Rogges ‘’flygande öga’’ kändes hårt – han hade planerat lägga på flygspaning runt bunkringsplatsen med U 126
På morgonen den 21:a november, nära Ascension Island möter U 126 upp – i gryningen den 22:a – med barkass i vattnet och
oljeslangarna iskruvade på U 126 – siktas plötsligt på avstånd – en ''valross''......
forts
Varjag