Historiens största slag??
Historiens största slag??
Hoj, jag undar vad histories största slag är, asså antalet man inräknat som var med i slaget. Nån som vet??
Man brukar räkna med slaget vid Somme 1916 under första världskriget som världens största slag. http://www.worldwar1.com/sfsomme.htm
-
- Medlem
- Inlägg: 34
- Blev medlem: 13 mars 2003, 14:24
- Ort: Sverige
- Djinghis Khan
- Medlem
- Inlägg: 2688
- Blev medlem: 26 april 2003, 21:11
- Ort: Karlstad
-
- Medlem
- Inlägg: 34
- Blev medlem: 13 mars 2003, 14:24
- Ort: Sverige
Jepp, ca 3 miljoner deltog väl enbart på den allierade sidan i operation overlord. även om långt i från alla deltog i själva landstigningen.MarcuS Schober skrev:D-Dagen?????!!!!Charles Bronson skrev:d- dagen torde det vara om man nu räknar det som ett slag.
När det käller stridsvagnar är det i alla fall Kursk.
Senast redigerad av 2 Charles Bronson, redigerad totalt 18 gång.
-
- Medlem
- Inlägg: 189
- Blev medlem: 1 juni 2003, 11:35
- Ort: Haninge, handen.
- Superfinne
- Medlem
- Inlägg: 488
- Blev medlem: 9 maj 2003, 16:45
- Ort: Kingdom of Haninge
- Kontakt:
-
- Utsparkad
- Inlägg: 374
- Blev medlem: 21 juli 2003, 15:27
- Ort: göteborg
D-dagen var väl knappast ett slag, mer av en landstigning där soldaterna mötte lite maskingevärseld på vägen upp för stranden.
Slaget vid Sommes 1916 är det blodigaste slaget genom tiderna ( över 1 000 000 stupade på nästan 4 månader) dock vet jag inte hur många deltagande men många var det nog. Vid Kursk 1943 hade Tyskarna 1 000 000 man, mellan två och tretusen stridsvagnar och tvåtusen flygplan. Sovjet hade ungefär lika stora styrkor dock hade de också 20 000 artilleripjäser. Ett par hundratusen stupade vid Kursk på enbart några dagar. Stalingrad hade inte lika många deltagande som Kursk även fast slaget är bland de blodigaste någonsin. Ungefär 350 000 tyskar mot 500 000 sovjeter. Över 200 000 stupade tyskar, 90 000 tillfågatagna tyskar, nästan 300 000 stupade sovjeter plus stora civila förluster.
/Jonathan
Slaget vid Sommes 1916 är det blodigaste slaget genom tiderna ( över 1 000 000 stupade på nästan 4 månader) dock vet jag inte hur många deltagande men många var det nog. Vid Kursk 1943 hade Tyskarna 1 000 000 man, mellan två och tretusen stridsvagnar och tvåtusen flygplan. Sovjet hade ungefär lika stora styrkor dock hade de också 20 000 artilleripjäser. Ett par hundratusen stupade vid Kursk på enbart några dagar. Stalingrad hade inte lika många deltagande som Kursk även fast slaget är bland de blodigaste någonsin. Ungefär 350 000 tyskar mot 500 000 sovjeter. Över 200 000 stupade tyskar, 90 000 tillfågatagna tyskar, nästan 300 000 stupade sovjeter plus stora civila förluster.
/Jonathan
Senast redigerad av 1 Panzerfaust, redigerad totalt 18 gånger.
- SuperPalle
- Medlem
- Inlägg: 1532
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 17:57
- Ort: I19
- Djinghis Khan
- Medlem
- Inlägg: 2688
- Blev medlem: 26 april 2003, 21:11
- Ort: Karlstad
SAOB kanske säger mer:
"4.b)
BETYDELSE: om strid mellan väpnade styrkor; i fråga om nutida förh. utom ss. förled i ssgr bl. om strid i vilken avsevärda styrkor (arméer, flottor o. d.) deltar o. gm vilken åtminstone den ena parten väntar sig att vinna en avgörande framgång l. (allmännare) om serie av stridshandlingar i vilka herraväldet över viktig ort l. viktigt område o. d. står på spel; äv. i uttr. våga ett slag med ngn (jfr a, 1 b ), gå i strid med ngn; jfr c. Utkämpa, i sht förr äv. slå ett slag (jfr 6 a, 27 c). I slaget vid Svensksund 1790 segrade den svenska flottan. I slaget vid Helsingborg, förr äv. vid Hel- singborgs slag. Slaget om Atlanten, benämning på det sjöfartskrig som gällde kontrollen av tillfartsvägarna över havet till Europa under världskriget 1939--1945."
Här kan vi alltså urskilja två olika betydelser, dels en avgränsad strid "i vilken avsevärda styrkor deltar", dels en "serie stridshandlingar" för herraväldet över ett område. "Slaget om Kursk" hör då till första betydelsen, "slaget om Frankrike" till den andra.
Observera att detta blott är några av betydelserna under den tredje betydelsen av 48 olika huvudbetydelser av ordet "slag" i artikeln ...
Se själv på http://g3.spraakdata.gu.se/osa/index.html.
"4.b)
BETYDELSE: om strid mellan väpnade styrkor; i fråga om nutida förh. utom ss. förled i ssgr bl. om strid i vilken avsevärda styrkor (arméer, flottor o. d.) deltar o. gm vilken åtminstone den ena parten väntar sig att vinna en avgörande framgång l. (allmännare) om serie av stridshandlingar i vilka herraväldet över viktig ort l. viktigt område o. d. står på spel; äv. i uttr. våga ett slag med ngn (jfr a, 1 b ), gå i strid med ngn; jfr c. Utkämpa, i sht förr äv. slå ett slag (jfr 6 a, 27 c). I slaget vid Svensksund 1790 segrade den svenska flottan. I slaget vid Helsingborg, förr äv. vid Hel- singborgs slag. Slaget om Atlanten, benämning på det sjöfartskrig som gällde kontrollen av tillfartsvägarna över havet till Europa under världskriget 1939--1945."
Här kan vi alltså urskilja två olika betydelser, dels en avgränsad strid "i vilken avsevärda styrkor deltar", dels en "serie stridshandlingar" för herraväldet över ett område. "Slaget om Kursk" hör då till första betydelsen, "slaget om Frankrike" till den andra.
Observera att detta blott är några av betydelserna under den tredje betydelsen av 48 olika huvudbetydelser av ordet "slag" i artikeln ...
Se själv på http://g3.spraakdata.gu.se/osa/index.html.