Var går gränsen för svensk historia?
Var går gränsen för svensk historia?
Denna diskussionsklubb har fack för historia, men var går gränsen? Vid de första nordiska dokumenten om kungarna kanske? Kanske det råder en sorts rivalitet mellan arkeologer och historiker och det är svårt att riktig bry sig om de tidigaste dokumenten som rör Sverige? --- och Norden, eftersom Norden är så litet och nationalstaterna så nya är de? Meningslös att göra avgränsningar innan kungarna. Även med dem fortsatte Sveriges historia ha starka band inte enbart till Danmark - Nordtyskland utan ochså till Norge och österut.
.
Den senaste boken om tiden före vikingatiden är förmodligen Lotte Hedeagers "Fornnordiska myter" Hon ägan sig mest åt att befästa vad äldre generationer har skrivit utan att analysera materialet. Hon använder Eddalitteraturen som referensramar för tiden för vikingatiden dvs. före ca 700 AD.
.
Ändock behöver vi bara gå till Gotland och se på det stora kultursprånget från de tidiga bildstenar 400 - 600 som visar bara en symboler och ikoner till med bilder vi kan jämföra med motiv som Tors fiskafänge och sagokretsen om Völund. Två olika världar ser det ut som.
.
Går vi till de ca 450 tidiga runtexterna är de flesta obegripliga. Bland de läsliga finns inte ett enda omnämnde av Tor, Odin, Loke och Lotte referensramar. Det finns ett mindre antal omnämnande av herulerna / aerulli/ eruli i romerska källor medan vi har 10 runtexter där "erilar" nämns. Jag använder "herul" om de som var i romarriket eftersom begreppet är känt, medan jag i Norden kallar dem "eriler" eftersom det nog är väsenskillnad.
.
Jag har inte funnit att nån historiker eller arkeolog har frågat sig varifrån herulerna i Rom kom eller hur vi kan spåra förbindelsen från Norden och söderut. Hur många vet att Norden rekryterade två legioner ot Rom och 500 ryttare till palatsgardet i mitten av 300-talet? Det finns många gåtor såsom att det inte finns erilguld och korsformade fibulor i östra Sverige att tala om. Utom att ungefär hälften av Sveriges guld finns i Tureholmsfyndeet 12 kilo i Södermanland. Det är en gåta.
.
Sen tycker man kanske nog att den fantastiska skatten i guldbrakteater runt 1000 stycken borde visas upp för allmänheten. Vilka fantastiska arbeten i det lilla där vissa små smycken är översållade med pyttesmå guldkorn. Ingen guldsmed skulle i dag klara av jobbet ens med tekniska hjälpmedel. Guldarbetet är många gånger mer värd än guldet … se om herulerna på
http://freepages.history.rootsweb.com/~ ... 0zenit.htm
ha det catshaman
.
Den senaste boken om tiden före vikingatiden är förmodligen Lotte Hedeagers "Fornnordiska myter" Hon ägan sig mest åt att befästa vad äldre generationer har skrivit utan att analysera materialet. Hon använder Eddalitteraturen som referensramar för tiden för vikingatiden dvs. före ca 700 AD.
.
Ändock behöver vi bara gå till Gotland och se på det stora kultursprånget från de tidiga bildstenar 400 - 600 som visar bara en symboler och ikoner till med bilder vi kan jämföra med motiv som Tors fiskafänge och sagokretsen om Völund. Två olika världar ser det ut som.
.
Går vi till de ca 450 tidiga runtexterna är de flesta obegripliga. Bland de läsliga finns inte ett enda omnämnde av Tor, Odin, Loke och Lotte referensramar. Det finns ett mindre antal omnämnande av herulerna / aerulli/ eruli i romerska källor medan vi har 10 runtexter där "erilar" nämns. Jag använder "herul" om de som var i romarriket eftersom begreppet är känt, medan jag i Norden kallar dem "eriler" eftersom det nog är väsenskillnad.
.
Jag har inte funnit att nån historiker eller arkeolog har frågat sig varifrån herulerna i Rom kom eller hur vi kan spåra förbindelsen från Norden och söderut. Hur många vet att Norden rekryterade två legioner ot Rom och 500 ryttare till palatsgardet i mitten av 300-talet? Det finns många gåtor såsom att det inte finns erilguld och korsformade fibulor i östra Sverige att tala om. Utom att ungefär hälften av Sveriges guld finns i Tureholmsfyndeet 12 kilo i Södermanland. Det är en gåta.
.
Sen tycker man kanske nog att den fantastiska skatten i guldbrakteater runt 1000 stycken borde visas upp för allmänheten. Vilka fantastiska arbeten i det lilla där vissa små smycken är översållade med pyttesmå guldkorn. Ingen guldsmed skulle i dag klara av jobbet ens med tekniska hjälpmedel. Guldarbetet är många gånger mer värd än guldet … se om herulerna på
http://freepages.history.rootsweb.com/~ ... 0zenit.htm
ha det catshaman
- Johan Elisson
- Medlem
- Inlägg: 3530
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:58
- Ort: Rikets värn i väst.
Var går gränsen för vad som är historia
Hej Johan
Naturligtvis är frågan retorisk eller kanske provocerande och kan svaras enkelt att man själv bestämmer gränsen.
.
Men jag ser en ovilja att se förfäderna bortom vikingarna som rationella människor. För några decennier sen var vikingarna skabbiga, lortiga, lusiga vildar. En så dominerande institution som SVT och Maja Hagerman förde till torgs att före kristendomen fanns bara vilda hövdingar som krigade med varandra, slog ihjäl varandra och brände ned slotten.
.
För det första har arkeologerna inte visat oss på spår och vad jag vet fanns inte slott. Så länge det fanns ek och fura byggde man hallar i trä. En annat sak är att kristendomen kom inte bums med Ansgar i mitten av 800-talet till Sverige. Den sipprade hit förmodligen mest som arianism från 300-talet och framåt.
.
Här på Dal finns spår av altare av den modell Constantine I föreskrev på 320-talet. De nordiska legionärerna arbetade i en armé som förde labarum CHI RO dvs. PX i sitt banner. Vi har fynd av nån kejsarmedalj med labarum på baksidan. Fr.o.m. slutet av 300-talet var allt annat än det katolska kätteri inom romarriket. De som ville ha jobb fick nog "följa kejsaren".
.
I Sverige skedde religions- och idéforskning i teologiska fakulteten fram till 1980. Det är kanske inte så konstigt att man inte vill riskera att berätta att man kanske hade roligare på den tiden då det rådde ideologisk mångfald/ eller religionsfrihet. Även om vi av nära 500 motiv på brakteater kan se att den ideologiska överbyggnaden var rätt så homogen i hela Skandinavien söder om Trondheim.
.
En annan sak är att deras världsordning byggde på Tiden och kalendern som styrde "fruktbarheten" dvs. dess flöde. Kristendomen har i många stycken fått folk att hata naturlig fruktbarhet som källa till vad vi alla lever av. I alla händelser har man inte respekterat "vildarna" och sett dem som rationella människor.
.
Glöm inte att vi skolas att se på förfäderna med "romerska ögon" och då är vi ättlingar till barbarer … tja, jag jämför med den romerska cirkusen och att Rom mejade ned allt.
Jag är så gla´ jag 'är en vild nordisk barbar … tra , la, la , la.
ha det catshaman
Naturligtvis är frågan retorisk eller kanske provocerande och kan svaras enkelt att man själv bestämmer gränsen.
.
Men jag ser en ovilja att se förfäderna bortom vikingarna som rationella människor. För några decennier sen var vikingarna skabbiga, lortiga, lusiga vildar. En så dominerande institution som SVT och Maja Hagerman förde till torgs att före kristendomen fanns bara vilda hövdingar som krigade med varandra, slog ihjäl varandra och brände ned slotten.
.
För det första har arkeologerna inte visat oss på spår och vad jag vet fanns inte slott. Så länge det fanns ek och fura byggde man hallar i trä. En annat sak är att kristendomen kom inte bums med Ansgar i mitten av 800-talet till Sverige. Den sipprade hit förmodligen mest som arianism från 300-talet och framåt.
.
Här på Dal finns spår av altare av den modell Constantine I föreskrev på 320-talet. De nordiska legionärerna arbetade i en armé som förde labarum CHI RO dvs. PX i sitt banner. Vi har fynd av nån kejsarmedalj med labarum på baksidan. Fr.o.m. slutet av 300-talet var allt annat än det katolska kätteri inom romarriket. De som ville ha jobb fick nog "följa kejsaren".
.
I Sverige skedde religions- och idéforskning i teologiska fakulteten fram till 1980. Det är kanske inte så konstigt att man inte vill riskera att berätta att man kanske hade roligare på den tiden då det rådde ideologisk mångfald/ eller religionsfrihet. Även om vi av nära 500 motiv på brakteater kan se att den ideologiska överbyggnaden var rätt så homogen i hela Skandinavien söder om Trondheim.
.
En annan sak är att deras världsordning byggde på Tiden och kalendern som styrde "fruktbarheten" dvs. dess flöde. Kristendomen har i många stycken fått folk att hata naturlig fruktbarhet som källa till vad vi alla lever av. I alla händelser har man inte respekterat "vildarna" och sett dem som rationella människor.
.
Glöm inte att vi skolas att se på förfäderna med "romerska ögon" och då är vi ättlingar till barbarer … tja, jag jämför med den romerska cirkusen och att Rom mejade ned allt.
Jag är så gla´ jag 'är en vild nordisk barbar … tra , la, la , la.
ha det catshaman
Intressant era
Jag håller med dig catshaman att perioden 0-700 e.kr är en oerhört intressant tid. Det finns mycket lite skrivet om perioden. Vi skulle inte veta någonting om den här perioden om det inte vore för sagorna och en del arkeologiska resultat. Sagorna viskar om att det hände fantastiska saker under den här perioden. Asarnas invandring, vilket kan tolkas som en ny härskarelit invandrat och tagit makten i Svitjod. Ynglingaättens etablerande i Uppsala kan var tecken på samma utveckling som ovan. Vissa fysiska lämningar från den här perioden visar på en storhetstid. Jag tänker på Uppsala högar och andra högar i Svealand. Vidare bör stensättningarna, som Ale stenar nämnas. Enbart uppfinningen av runskriften måste anses som ett tecken på väl utvecklad civilisation.
Alla dessa bevis finns samlade men historian som de förtäljer har inte skrivits ned av forskare och försts in historieböckerna.
Alla dessa bevis finns samlade men historian som de förtäljer har inte skrivits ned av forskare och försts in historieböckerna.
- Johan Elisson
- Medlem
- Inlägg: 3530
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:58
- Ort: Rikets värn i väst.
Var går gränsen för historian
Hej Leonidas
Tja, kanske din tolkning av begreppet aser och invandring kan tillämpas på tiden runt 500 AD när en del vill att goter och heruler återinvandrade till Svealand …annars kan begreppet aser och vaner också tillämpas på en tid mycket tidigare. Men oftast blir det bara ett käftande om tolkning av ord utan substantiella bevis.
.
Västverige dvs. Östgötland och Svealand är som en vit fläck när det gäller fynd av guldbrakteater och den korsformade fibulan. Jag har tagit den som exempel för kulturgemenskap eftersom den finns i angliska delen av England norr om Themsen, i Frisien och hela Västskandinavien och på Öland, men inte på Gotland och i Svealand men däremot upp med Hälsinglandskusten. Precis som om det skulle ha varit ett folk för sig. Annars var dessa fibulor utmärkande för folkstammarna där saxarna hade en med skålformad prydnad.
.
Sen har vi återinvandrarteorins antagande att det stora guldfyndet från Tureholm antingen är återvandrarnas guld eller efter eriler/heruler som flydde Danmark efter 474 AD och bosatte sig utanför gauterna enligt en romersk källa.
.
Ytterligare mysterier är att det finns inte ett enda Eddanamn på skandinaviska guldbrakteater. De ende som finns är från Tyskland och Frankrike. I de engelska ortnamnen finns Tor endast på saxiskt område. Det finns anledning att fråga om det förekommit invandring till Norden från Rhenlandet undan romarna och senare frankerna, medan det finns enstaka bevis för eventuellt broderskap med bataverna vid Rhen och förstås äktenskap mellan orterna.
.
Det finns få Eddanamn i Danmark utom Tis och Tyrmyten, medan vi får anta att ett namn som Laur/ Lör eller Laukar var gångbart. Men vi ser en mycket mer jordnära mytologi än den nobla Eddalitteraturen med bordsnöten skrävlande om bravader vid ölstånkan .. kanske?
.
För övrigt hänvisar jag till min elektroniska bok. Där visar jag att man kan berätta mycket "historia" om södra Skandinavien utgående från fynd och spridda historiska notiser främst i romarriket. … Det är stimulerande att utbyta tankar som kan ge nya infallsvinklar.
Ha det catshaman
Tja, kanske din tolkning av begreppet aser och invandring kan tillämpas på tiden runt 500 AD när en del vill att goter och heruler återinvandrade till Svealand …annars kan begreppet aser och vaner också tillämpas på en tid mycket tidigare. Men oftast blir det bara ett käftande om tolkning av ord utan substantiella bevis.
.
Västverige dvs. Östgötland och Svealand är som en vit fläck när det gäller fynd av guldbrakteater och den korsformade fibulan. Jag har tagit den som exempel för kulturgemenskap eftersom den finns i angliska delen av England norr om Themsen, i Frisien och hela Västskandinavien och på Öland, men inte på Gotland och i Svealand men däremot upp med Hälsinglandskusten. Precis som om det skulle ha varit ett folk för sig. Annars var dessa fibulor utmärkande för folkstammarna där saxarna hade en med skålformad prydnad.
.
Sen har vi återinvandrarteorins antagande att det stora guldfyndet från Tureholm antingen är återvandrarnas guld eller efter eriler/heruler som flydde Danmark efter 474 AD och bosatte sig utanför gauterna enligt en romersk källa.
.
Ytterligare mysterier är att det finns inte ett enda Eddanamn på skandinaviska guldbrakteater. De ende som finns är från Tyskland och Frankrike. I de engelska ortnamnen finns Tor endast på saxiskt område. Det finns anledning att fråga om det förekommit invandring till Norden från Rhenlandet undan romarna och senare frankerna, medan det finns enstaka bevis för eventuellt broderskap med bataverna vid Rhen och förstås äktenskap mellan orterna.
.
Det finns få Eddanamn i Danmark utom Tis och Tyrmyten, medan vi får anta att ett namn som Laur/ Lör eller Laukar var gångbart. Men vi ser en mycket mer jordnära mytologi än den nobla Eddalitteraturen med bordsnöten skrävlande om bravader vid ölstånkan .. kanske?
.
För övrigt hänvisar jag till min elektroniska bok. Där visar jag att man kan berätta mycket "historia" om södra Skandinavien utgående från fynd och spridda historiska notiser främst i romarriket. … Det är stimulerande att utbyta tankar som kan ge nya infallsvinklar.
Ha det catshaman
Var går gränsen för historian
Sorry Leonidas
Tryckfelsnisse eller Jonas den GRavlöse var framme och skrev Västsverige istället för Östsverige
catshaman :twisted:
Tryckfelsnisse eller Jonas den GRavlöse var framme och skrev Västsverige istället för Östsverige
catshaman :twisted:
Heruler
Passar din tolkning in i de ristningar som innehåller ordet heruler? Om så vore fallet är det en intressant teori.
Var går gränsen för historien
Hej Leonidas
Jag är inte säker på att jag riktigt förstår vad du menar. Mina skriverier omfattar en hel bok och det behövs många resonemang för att se att allt passar ihop. Men exempelvis de tidiga runinskrifterna finns till hälften på 1000 brakteater med knappt 500 olika motiv. Övriga finns såväl i sten som i allehanda föremål och speciellt fästmögåvor har varit objekt. Där finns också de flesta begripliga texterna.
.
Sen är det ett faktum att runinskrifterna finns i de landskap i Europa där vi vet herulerna uppehållit sig under nån period. Vi hittar t.o.m. runraden/ futharken i Breza, Bosnien … Aquncum, Ungarn …Charnay, Frankrike förutom våra egna Vadstena, Grumpan och Kylvers tidiga rader. Av alla texterna är bara en mindre del läsbara. Det var inte vem som helst som kände till runinskriften och jag finner det naturligt att anta att det var herulerna/ erilernas skriftspråk. Skenbart försvinner det för runt hundra år innan man återhämtat sig.
.
Därutöver har de själva skrivit sitt stamnamn på gravstenar i Concordia Italien "aeruli eller aerulli". Där fanns med säkerhet en legion under nån tid runt år 400. Vi vet att de rustade en cohort (500 man) till palatsgardet runt 361 AD. Vida samma tid finner vi kejsarmedaljer på Fyn och i Norge och den romerska stilen inverkade på guldbrakteaterna och på ett mindre antal nämns Constans och hans bror vid namn. Detta är inte frågan om teorier utan om substantiella bevis för likhet med dåtidens latin "eruli" och Nordens "erilar" ( ettttiotal förekomster) och att nordbor verkligen hade intensivt utbyte av varor och människor med Rom.
.
Jag glömde att precisera tidigare att erilerna i Danmark förmodligen flyttade till Östsverige före år 500 och en del flyttade till England undan danerna. Nån gång mellan 508 - 512 flyttade en del "hem" av de som bosatt sig i Böhmen medan andra delen drevs framför langobarderna och hamnade i Jugoslavien. Det fanns nog för att ställa upp 3000 ryttare 552 mot Totila. Det finns en kuriosanotis om att sydherulerna på 530-talet hämtade en kung av den rätta härstamningen från Norden.
.
Detta gör att vi måste se det som två inflyttningar till Östra Sverige. Men uppgifterna är för få för att vi ska kunna placera dem. Det krävs en omfattande analys av fynd och ortnamn för att man möjligen ska få något bevis. Den viktigaste symbolen för enhet i kultur är halsringarna där jag känner till ca 25 stycken och som hittats inom erilernas kärnområde. De var en symbol för förbundet och vidare tycks erilerna ha hört till svebiska förbundet som bestod av 54 stammar i Norra Germanien.
.
För mig är den historiska frågan inte så viktig eftersom jag är intresserad av idéerna i det figurativa materialet. Men man kan förstås ställa frågor om den uppblomstrande runkonsten i Svealand, om Vendel och guldfynden Timboholm och Tureholm där finns hälften av Sveriges guld i fynd från den tiden. Men detta sistnämnda är spekulationer medan de fysiska bevisen såsom brakteater, halsringar och smycken berättar något med säkerhet vartill sen kan adderas de romerska källorna.
Ha det catshaman
Jag är inte säker på att jag riktigt förstår vad du menar. Mina skriverier omfattar en hel bok och det behövs många resonemang för att se att allt passar ihop. Men exempelvis de tidiga runinskrifterna finns till hälften på 1000 brakteater med knappt 500 olika motiv. Övriga finns såväl i sten som i allehanda föremål och speciellt fästmögåvor har varit objekt. Där finns också de flesta begripliga texterna.
.
Sen är det ett faktum att runinskrifterna finns i de landskap i Europa där vi vet herulerna uppehållit sig under nån period. Vi hittar t.o.m. runraden/ futharken i Breza, Bosnien … Aquncum, Ungarn …Charnay, Frankrike förutom våra egna Vadstena, Grumpan och Kylvers tidiga rader. Av alla texterna är bara en mindre del läsbara. Det var inte vem som helst som kände till runinskriften och jag finner det naturligt att anta att det var herulerna/ erilernas skriftspråk. Skenbart försvinner det för runt hundra år innan man återhämtat sig.
.
Därutöver har de själva skrivit sitt stamnamn på gravstenar i Concordia Italien "aeruli eller aerulli". Där fanns med säkerhet en legion under nån tid runt år 400. Vi vet att de rustade en cohort (500 man) till palatsgardet runt 361 AD. Vida samma tid finner vi kejsarmedaljer på Fyn och i Norge och den romerska stilen inverkade på guldbrakteaterna och på ett mindre antal nämns Constans och hans bror vid namn. Detta är inte frågan om teorier utan om substantiella bevis för likhet med dåtidens latin "eruli" och Nordens "erilar" ( ettttiotal förekomster) och att nordbor verkligen hade intensivt utbyte av varor och människor med Rom.
.
Jag glömde att precisera tidigare att erilerna i Danmark förmodligen flyttade till Östsverige före år 500 och en del flyttade till England undan danerna. Nån gång mellan 508 - 512 flyttade en del "hem" av de som bosatt sig i Böhmen medan andra delen drevs framför langobarderna och hamnade i Jugoslavien. Det fanns nog för att ställa upp 3000 ryttare 552 mot Totila. Det finns en kuriosanotis om att sydherulerna på 530-talet hämtade en kung av den rätta härstamningen från Norden.
.
Detta gör att vi måste se det som två inflyttningar till Östra Sverige. Men uppgifterna är för få för att vi ska kunna placera dem. Det krävs en omfattande analys av fynd och ortnamn för att man möjligen ska få något bevis. Den viktigaste symbolen för enhet i kultur är halsringarna där jag känner till ca 25 stycken och som hittats inom erilernas kärnområde. De var en symbol för förbundet och vidare tycks erilerna ha hört till svebiska förbundet som bestod av 54 stammar i Norra Germanien.
.
För mig är den historiska frågan inte så viktig eftersom jag är intresserad av idéerna i det figurativa materialet. Men man kan förstås ställa frågor om den uppblomstrande runkonsten i Svealand, om Vendel och guldfynden Timboholm och Tureholm där finns hälften av Sveriges guld i fynd från den tiden. Men detta sistnämnda är spekulationer medan de fysiska bevisen såsom brakteater, halsringar och smycken berättar något med säkerhet vartill sen kan adderas de romerska källorna.
Ha det catshaman
Heruler
Ja du... Du kan vara ngt på spåren här. Jag har också sett "tecknen" i Sverige. De är många och uppenbara. Allt från Uppsala högar till Ale stenar och antudningarna från sagorna. De måste härstamma från en välmående kultur.
Jag måste be om ursäkt för min inledande fråga. Den är helt snurrig, nu när jag läser den igen. Jag hade bråttom.
Jag ville veta om de ristningar, funna i Sverige, med ordet "erilar" kan tolkas som folket heruler. Alltså, kan man från sammanhanget i texten dra slutsatsen att det handlar om folket Heruler och inte de andra tolkningarna av "erilar". T.ex. earl, jarl o.s.v.
Jag måste be om ursäkt för min inledande fråga. Den är helt snurrig, nu när jag läser den igen. Jag hade bråttom.
Jag ville veta om de ristningar, funna i Sverige, med ordet "erilar" kan tolkas som folket heruler. Alltså, kan man från sammanhanget i texten dra slutsatsen att det handlar om folket Heruler och inte de andra tolkningarna av "erilar". T.ex. earl, jarl o.s.v.
När börjar historien
Hej Leonidas
Ja, när det kommer frågor upptäcker jag att kanske det jag skrivit inte är tillräckligt tydligt även om det i min skall låter klart som korvspad???? Om det ny är klart. Svaret är nog att beteckningen nog inte betyder "stam" utan "skrå eller överklass" i sitt ursprung. Det är en slutsats man måste dra ur flera sammanhang än själva de korta texterna.
.
I isländskan betyder i dag "eril = tröttsam gårdfarihandlare" De var bl.a. farmän och de var inte alla gångar välsedda när de kom och våldgästade och kanske inbillade folk att de skulle betala skatt … vilket vi vet först från senare tiders farmän i Norrland och i Finland "birkarlarna" Med andra or vi kan dra slutsatsen att de var en överklass allt enligt den anglosaxiska ordningen av king, earl, thane/ thegn, ceorl där klassen kallade "freemen" i motsats till "men" vilket var folket delad i fyra klasser.
.
De levde på att äga gårdar, idka handel och konsthantverk och förmodligen annan service. För att stiga från farman / hantverkare/ ceorl till thane krävdes att man ägde 5 torp = hide, vilket i storleksordning skulle bli 1,5 mantal eller kanske 500 hektar. En merchant/ farman skulle ha gjort 3 resor över havet på egen bekostnad.
.
Det var en liten del av folket som organiserade allt och exempelvis för att rekryttera en legion frivilliga måste de ha täckt ett mycket stort område (cimbri rustade förmodligen Jutland , Angeln och nordvästra Tyskland eftersom det fanns två legioner från norr i rullarna) … Norden rustade 12000 frivilliga korsriddare runt 1180 AD och for runt till kyrkbackarna och övertalade folk. Man har kalkylerat Norden 5000-talets befolkning var mindre än en halv miljon
Omnämner "eril/ iril"
Brattsberg, Gjerpen, Telemark på fibula … ek erilaR
By, Sigdal, Buskerud på lös bit häll … Jag eril. Hror Hrorsson gjorde denna häll
Rosseland, Hardanger, Hordaland på liten sten .. Jag WagigaR, Agilamundos eril
Veblungsnes Romsdal Fjällinskriften störtade i sjön 1935 … Jag erilen Wivila
Kragehul, Fyn spjutskaft …Jag Asgils eril kallas Muha ga ga ga gagaga ….
Eskatorp, Fjärås, Halland på 16 grams guldbrakteater… Gjorde wilald WigaR jag erilen
Väsby, Skåne samma som föregående
Lindholm, Skåne amulet …Jag erilen heter Sawilagar aaaaaaaarrrnnnbmutt :alu
Etelhem, Gotland på fibula … Jag erilen skrev
Järsberg, Kristinehamn runsten … Ljuv jag, Ravn jag, Jag erilen skrev runorna
Här skrivs "eril" men även stavningen "irilaR" förekommer. Det finns sex fall av texten "eelil" i Skåne och på Gotland, men det är lite för långt ifrån för att man ska vara säker. Förutom att vi kan dra slutsatsen att "eril" betyder grupptillhörighet med säkerhet får vi veta i två fall att man är i tjänst hos nån. De flesta texterna är då gjorda av klasserna thane/thegn eller ceorl.
För utförligare kommentarer till texterna se
http://freepages.history.rootsweb.com/~ ... untext.htm
ha det catshaman
Ja, när det kommer frågor upptäcker jag att kanske det jag skrivit inte är tillräckligt tydligt även om det i min skall låter klart som korvspad???? Om det ny är klart. Svaret är nog att beteckningen nog inte betyder "stam" utan "skrå eller överklass" i sitt ursprung. Det är en slutsats man måste dra ur flera sammanhang än själva de korta texterna.
.
I isländskan betyder i dag "eril = tröttsam gårdfarihandlare" De var bl.a. farmän och de var inte alla gångar välsedda när de kom och våldgästade och kanske inbillade folk att de skulle betala skatt … vilket vi vet först från senare tiders farmän i Norrland och i Finland "birkarlarna" Med andra or vi kan dra slutsatsen att de var en överklass allt enligt den anglosaxiska ordningen av king, earl, thane/ thegn, ceorl där klassen kallade "freemen" i motsats till "men" vilket var folket delad i fyra klasser.
.
De levde på att äga gårdar, idka handel och konsthantverk och förmodligen annan service. För att stiga från farman / hantverkare/ ceorl till thane krävdes att man ägde 5 torp = hide, vilket i storleksordning skulle bli 1,5 mantal eller kanske 500 hektar. En merchant/ farman skulle ha gjort 3 resor över havet på egen bekostnad.
.
Det var en liten del av folket som organiserade allt och exempelvis för att rekryttera en legion frivilliga måste de ha täckt ett mycket stort område (cimbri rustade förmodligen Jutland , Angeln och nordvästra Tyskland eftersom det fanns två legioner från norr i rullarna) … Norden rustade 12000 frivilliga korsriddare runt 1180 AD och for runt till kyrkbackarna och övertalade folk. Man har kalkylerat Norden 5000-talets befolkning var mindre än en halv miljon
Omnämner "eril/ iril"
Brattsberg, Gjerpen, Telemark på fibula … ek erilaR
By, Sigdal, Buskerud på lös bit häll … Jag eril. Hror Hrorsson gjorde denna häll
Rosseland, Hardanger, Hordaland på liten sten .. Jag WagigaR, Agilamundos eril
Veblungsnes Romsdal Fjällinskriften störtade i sjön 1935 … Jag erilen Wivila
Kragehul, Fyn spjutskaft …Jag Asgils eril kallas Muha ga ga ga gagaga ….
Eskatorp, Fjärås, Halland på 16 grams guldbrakteater… Gjorde wilald WigaR jag erilen
Väsby, Skåne samma som föregående
Lindholm, Skåne amulet …Jag erilen heter Sawilagar aaaaaaaarrrnnnbmutt :alu
Etelhem, Gotland på fibula … Jag erilen skrev
Järsberg, Kristinehamn runsten … Ljuv jag, Ravn jag, Jag erilen skrev runorna
Här skrivs "eril" men även stavningen "irilaR" förekommer. Det finns sex fall av texten "eelil" i Skåne och på Gotland, men det är lite för långt ifrån för att man ska vara säker. Förutom att vi kan dra slutsatsen att "eril" betyder grupptillhörighet med säkerhet får vi veta i två fall att man är i tjänst hos nån. De flesta texterna är då gjorda av klasserna thane/thegn eller ceorl.
För utförligare kommentarer till texterna se
http://freepages.history.rootsweb.com/~ ... untext.htm
ha det catshaman
Catshaman
Jag ska gå igenom din e-bok när jag får tid. Återkommer med kommentarer. Detta ämne är synnerligen intressant.
Tack för svaren...
Tack för svaren...
Kärt barn har många namn
Oden har många namn och variationer på namn. T.ex. Wotan (germanskt namn på Oden), Allfader ("allas fader", Oden var gudars och människors fader), Härfader (alla härars gud, d.v.s. krigsgud), Gagnråd ("han som råder för seger", är ett namn som Oden tog då han besökte jätten Vaftrudner inkognito) och Ygg ("den fruktansvärde", Oden kunde byta skepnad och mot sina fiender antog han skepnade Ygg).
När börjar historien
Hej
Om man skriver Oden, Odin, Odinn är nog för vanligt folk mer en dialektal fråga. Jag är uppvuxen i Danmark och då blir det lätt att jag skriver Oden, vilket torde vara en sen utveckling. Men man ser det vacklande språkbruket överallt exempåelvis i ortnamn. På äldsta "Danmarkskartan" skrivs "Othin". Men man får gå efter den officiella "Gammalnordiskan" vad det nu är men finns i ordlistor. Jag slarvar kanske ibland med det och din fråga är på sin plats när man på djupet vill förstå.
.
Men ser vi till det språkligt och delar upp i stavelser får vi OD IN och OD ININ = Odinn där förleden är samma som svenska UDD som man kan se som "den i ledning" eller i spetsen. IN och ININ =INN och även ING / YNG har varit en sorts dativ som utsäger att "något ger in" eller motsvarar engelskans ändelse -ing.
.
Man hade under en period idoler för bosättningarna i vilkas namn man liksom arbetade. Exempelvis "Eslöv" som förmodligen betyder "Hans bröd" där Es var en keltisk idol. "Tutting" var en ort som levde i "Hon med tuttarnas namn". Det är en fråga om språk och begrepps utveckling där de abstrakta företeelserna är de svåraste och där man ofta personifierade. Eddagudarna är den sista resten av det gamla keltiska.
.
Språkligt ligger OD nära TI som i Tis som är det danska namnet för Tyr och där TI är roten i "tisse" som betyder "att ge ut" och gäller då såväl via tissemanden = penis och genom "tisserna" som är bröstvårtorna. Men ofta blandas det då med Tyr = tjur = tiur som var en synonym för via stjärnbilden Oxen och även Taurus= Valfisken och därmed för solen. PÅ en stor mängd ryttarbrakteater har man tjurhorn på hästen som symbol för att det egentligen är stjärnbilden Pegasus som var aktuell som fixstjärna för vårdagjämningen vid den tiden, dvs. hornen hängde med som symbol i över 4000 år. Det är inte helt enkelt att reda ut begreppen
.
Men på tysk botten har man då Wodan / Wotan vars rot är "vatten" dvs. Vattenmannnen och kanske båtlyftaren (förmodligen i Norden ochså symbol för handelsman) på våra hällar och även stjärnbilden och som sådan ochså "ledstjärna" troligen enligt månräkning och en triad.
.
Denna passar förstås ihop med att på Neros tid restes stelar vid Rhen till nordiska Mercurius med tilläg av ett lokalt namn som Cimbri, Hanno, Leudisio där romarna då menade "handelns gud" och som har blivit kvar i veckodagsnamnen och motsvarar Oden ... något som stelnade till norm på 300-talet i romarriket och förmodligen resten av Europa.
.
Att sagan stannade för Oden / Odin beror förmodligen på att man skriver om en överklass och dess ledaridol.
ha det
Catshaman
Om man skriver Oden, Odin, Odinn är nog för vanligt folk mer en dialektal fråga. Jag är uppvuxen i Danmark och då blir det lätt att jag skriver Oden, vilket torde vara en sen utveckling. Men man ser det vacklande språkbruket överallt exempåelvis i ortnamn. På äldsta "Danmarkskartan" skrivs "Othin". Men man får gå efter den officiella "Gammalnordiskan" vad det nu är men finns i ordlistor. Jag slarvar kanske ibland med det och din fråga är på sin plats när man på djupet vill förstå.
.
Men ser vi till det språkligt och delar upp i stavelser får vi OD IN och OD ININ = Odinn där förleden är samma som svenska UDD som man kan se som "den i ledning" eller i spetsen. IN och ININ =INN och även ING / YNG har varit en sorts dativ som utsäger att "något ger in" eller motsvarar engelskans ändelse -ing.
.
Man hade under en period idoler för bosättningarna i vilkas namn man liksom arbetade. Exempelvis "Eslöv" som förmodligen betyder "Hans bröd" där Es var en keltisk idol. "Tutting" var en ort som levde i "Hon med tuttarnas namn". Det är en fråga om språk och begrepps utveckling där de abstrakta företeelserna är de svåraste och där man ofta personifierade. Eddagudarna är den sista resten av det gamla keltiska.
.
Språkligt ligger OD nära TI som i Tis som är det danska namnet för Tyr och där TI är roten i "tisse" som betyder "att ge ut" och gäller då såväl via tissemanden = penis och genom "tisserna" som är bröstvårtorna. Men ofta blandas det då med Tyr = tjur = tiur som var en synonym för via stjärnbilden Oxen och även Taurus= Valfisken och därmed för solen. PÅ en stor mängd ryttarbrakteater har man tjurhorn på hästen som symbol för att det egentligen är stjärnbilden Pegasus som var aktuell som fixstjärna för vårdagjämningen vid den tiden, dvs. hornen hängde med som symbol i över 4000 år. Det är inte helt enkelt att reda ut begreppen
.
Men på tysk botten har man då Wodan / Wotan vars rot är "vatten" dvs. Vattenmannnen och kanske båtlyftaren (förmodligen i Norden ochså symbol för handelsman) på våra hällar och även stjärnbilden och som sådan ochså "ledstjärna" troligen enligt månräkning och en triad.
.
Denna passar förstås ihop med att på Neros tid restes stelar vid Rhen till nordiska Mercurius med tilläg av ett lokalt namn som Cimbri, Hanno, Leudisio där romarna då menade "handelns gud" och som har blivit kvar i veckodagsnamnen och motsvarar Oden ... något som stelnade till norm på 300-talet i romarriket och förmodligen resten av Europa.
.
Att sagan stannade för Oden / Odin beror förmodligen på att man skriver om en överklass och dess ledaridol.
ha det
Catshaman
När började historien
Hej Leonidas
I min forskning sysslar jag med rationella förklaringar till symbolik och ibland språkanalys där jag har skrivit en del redan i min bok om Tolkning http://medlem.spray.se/catshaman/indexT.htm
.
Det du syftar på är synonymer vars ålder vi inte vet något om. De kan vara diktade så sent som på 1800-talet eller kanske än senare där Åke Ohlmarks i sin iver hittade på något nytt. Enligt de riktiga mytologerna lever Odin än. Thor Heyerdahl menar på fulla allvar i Snorre Sturlasson följd att Odin vandrade från Kaukasus till Westfahlen och startade en dynasti … fortsatte till Jylland där han är begravd på flera ställen och startade en dynastin där också. Sen över Västergötland där han vist är begravt på ett par ställen för att hitta sitt verkliga kungarike i Svitjod.
.
Gudar kan inte vandra … gudar kan inte gör barn …och var finns jättarna? … däremot kan idéer "vandra" i överförd bemärkelse
.
Man får nog skilja på saga och verklighet. Vilket kanske kan vara svårt eftersom alla får med modersmjölken lära en mytologisk syn på livet. Gudavärlden var en gemensam överbyggnad av samhällets idéer men något helt annat än Eddans barnsagor. I äldre tid rätt praktiskt uppmålade på himlavalvet dvs. alla tyckte de såg samma sak … medan jag bara ser stjärnor. Jag måste lära mig att vissa stjärnor bildar mönster man använde som ett sorts minne, dvs. de existerar stjärnbilderna inte i sinnevärlden.
.
Eddans sagor är inte till mycken hjälp för den som vill få mat på bordet. De duger bäst när "det gåtfulla folket" kommer med alla sina frågor och behöver en enkel världsförklaring. För människan är vår omvärld ett kaos och vi behöver liksom "slå knut" på en massa frågor där vår förklaring inte kommer så långt. Det är sagans metod. Sen finns det förstås en del livsvisdom i vissa stycken.
.
De namn du nämner finns inte i min reella värld där jag söker förklara en del praktiska saker och ge rationella förklaringar där det är möjligt
Ha det … catshaman
I min forskning sysslar jag med rationella förklaringar till symbolik och ibland språkanalys där jag har skrivit en del redan i min bok om Tolkning http://medlem.spray.se/catshaman/indexT.htm
.
Det du syftar på är synonymer vars ålder vi inte vet något om. De kan vara diktade så sent som på 1800-talet eller kanske än senare där Åke Ohlmarks i sin iver hittade på något nytt. Enligt de riktiga mytologerna lever Odin än. Thor Heyerdahl menar på fulla allvar i Snorre Sturlasson följd att Odin vandrade från Kaukasus till Westfahlen och startade en dynasti … fortsatte till Jylland där han är begravd på flera ställen och startade en dynastin där också. Sen över Västergötland där han vist är begravt på ett par ställen för att hitta sitt verkliga kungarike i Svitjod.
.
Gudar kan inte vandra … gudar kan inte gör barn …och var finns jättarna? … däremot kan idéer "vandra" i överförd bemärkelse
.
Man får nog skilja på saga och verklighet. Vilket kanske kan vara svårt eftersom alla får med modersmjölken lära en mytologisk syn på livet. Gudavärlden var en gemensam överbyggnad av samhällets idéer men något helt annat än Eddans barnsagor. I äldre tid rätt praktiskt uppmålade på himlavalvet dvs. alla tyckte de såg samma sak … medan jag bara ser stjärnor. Jag måste lära mig att vissa stjärnor bildar mönster man använde som ett sorts minne, dvs. de existerar stjärnbilderna inte i sinnevärlden.
.
Eddans sagor är inte till mycken hjälp för den som vill få mat på bordet. De duger bäst när "det gåtfulla folket" kommer med alla sina frågor och behöver en enkel världsförklaring. För människan är vår omvärld ett kaos och vi behöver liksom "slå knut" på en massa frågor där vår förklaring inte kommer så långt. Det är sagans metod. Sen finns det förstås en del livsvisdom i vissa stycken.
.
De namn du nämner finns inte i min reella värld där jag söker förklara en del praktiska saker och ge rationella förklaringar där det är möjligt
Ha det … catshaman
Senast redigerad av 1 catshaman, redigerad totalt 28 gånger.