Filmtråden

[Hans]

Jag hade fördomar mot Anime men håller sakta men säkert bli botad. Skall kolla din film adlercreutz.



Såg då den som han med det trevliga namnet rekommenderade. Jättebra, hjälper lite i tittandet om man är flygnörd.

Sedan har vi kapitlet barnfilmer. Meriterar kanske en egen tråd, jag sitter med vuxna barn och har inga barnbarn mig veterligen på ingång så jag har lite förlorat kontakten. Lite trist då de gjorde de senaste 25 åren en hel del bra. Som även passade vuxna.

MVH

Hans

[sveahk]

Adlercreutz tack för den påminnelsen...Grave of the Fireflies! Sorglig historia, underbar film. Får mig att tänka på barnen i Gaza...

Hans K

[adlercreutz]

Väl bekomme, jag tar med mig tipset om The Wind Rises, den ser intressant ut och är osedd.

[sveahk]

Lånade en gammal film på biblioteket - "Die Mörder sind unter uns", den första tyska filmen som gjordes efter andra världskriget, premiär i den sovjetiska sektorn 1946.

Die Moerder sind unter uns-Poster-web4.jpg

Överraskande modern. En desillusionerad tysk krigsdeltagare kommer hem till det sönderbombade Berlin. Med krigsminnen som han försöker glömma i alkoholens dimma.

Starka svart-vita bilder utan kulisser, där Berlins krigsruiner är bakgrunden. Och Ernst Wilhelm Borchert, som spelar huvudrollen, spelar ut sin smärta - han förlorade sina föräldrar bara två år tidigare i en bombattack i just Berlin.
Hildegard Knef spelar en KZ-återvändare, inte helt övertygande...men filmen är värd att se, om inte för annat så för sitt historiska intresse!

Tog ett intressant screenshot...

IMG_3109.jpeg

Första gången som den notisen dök upp i en tysk spelfilm? Det som många i den dåvarande †yska staten helst inte ville veta för mycket om...

Hans K

[hilbert]

"Cabaret" från 1972 känns plötsligt aktuell, men oavsett tidsanda är det fantastiskt bra film.
Här är min favoritscen:

[Hans]

Måste se den, igen.

Just hemma efter:


Första gången på länge jag var med om en paus mitt i filmen. Sevärd, förmodligen extra om man har ett intresse i arkitektur. Jag valde inte filmen.

https://en.wikipedia.org/wiki/The_Brutalist

MVH

Hans

[sveahk]

Saul Bass, en amerikansk grafik designer, tråcklade till en posterklassiker i filmhistorien, Anatomy of a Murder, härlig design! Slutet på 50 -talet om jag minns rätt...

IMG_3088.jpeg

Speciellt i Polen och Tjeckoslovakien, men även i Sovjetunionen, hade de innan och efter andra världskriget - efter att järnridån och det politiska grådasket sänkt sig över det mesta - en förvånansvärt grafiskt öppen syn på hur en filmposter kunde se ut, här ett par...

IMG_3085.jpeg

IMG_3082.jpeg

IMG_3077.jpeg

Harakiri är från Kuba, 1962/63 - nomen est omen!
Kan ses i Museum für Gestaltung i Zürich.

Hans K

[sveahk]

Rätta mig om jag har fel, men känslan är att bilderna på filmplakaten förr var grafiskt konstfärdigare och i varje land annorlunda gestaltade. Idag verkar de tristare och enhetligare, överallt samma foton av huvudsakligen skådespelarna. Och utan konstnärliga försök till grafiska annorlunda idéer...bara jobbigt kanske...spara pengar kanske...

Nej, kolla in den här - ryska "Pansarkryssaren Potemkin". Väl en film som alla känner till, om än bara till namnet. Sergei Eisensteins film som kom till 1925, under den korta kulturella öppningen efter revolutionen och innan Stalin klämde till alla friheter. Här är tre plakat...

En tysk

IMG_3078.jpeg

En turkisk

IMG_3083.jpeg

En polsk

polsk.jpg

F.ö. - översättningen Pansarskepp (som jag antar att svenskarna tog över från den tyska titeln "Panzerkreuzer Potemkin") stämmer inte, Potemkin var väl ett slagskepp...?

Hans K

[Hans]

Jepp: https://sv.wikipedia.org/wiki/Potemkin_(slagskepp)

Die Knjas Potjomkin Tawritscheski (russisch Князь Потёмкин Таврический Knjaz’ Potëmkin Tavričeskij, deutsch ‚Fürst Potjomkin von Taurien‘) war ein Schlachtschiff (Einheitslinienschiff) der russischen Marine, das zur Schwarzmeerflotte gehörte. Es ist durch Sergei Eisensteins Film „Panzerkreuzer Potemkin“ über die Revolution 1905 bekannt. Die falsche Schiffsklasse im Filmtitel beruht auf einem Übersetzungsfehler. Um die Erinnerung an die Meuterei zu tilgen, wurde das Schiff in Panteleimon umbenannt.

https://de.wikipedia.org/wiki/Knjas_Pot ... ritscheski

Delar din uppfattning om filmaffischens konstarts nedgång. Och att man nu för tiden ofta inte översätter titeln på filmen på anglosaxiska filmer.

MVH

Hans

[sveahk]

Andra världskriget: Hur beter sig en tysk soldat i Finland när han får ett par dagar ledigt från krigandet...? I Oulu (Uleåborg) i februari 1943 gav SS Geb.Division Nord en hel del regler att följa, och det som intresserar här i Filmtråden är - som det står - att det är förbjudet att besöka amerikanska filmer.

IMG_3202.jpeg

Ett par undringar: Tydligen var det finska filmvalet någorlunda fritt under kriget och utan tyskt påtryck (ryska filmer saknades säkert...)? Och, vad visades egentligen i Oulu för filmer under kriget?

Kanske som jag skrev här: viewtopic.php?f=37&t=49624&hilit=resedags&start=60

F.ö. skrev SS Nord i sina regler för den tyske soldaten bl.a. - röka ute på gatan är förbjudet, och att hålla en kvinna under armen likaså...

Hans K

[Hans]

https://www.imdb.com/list/ls031262416/

Lite lustigt att just bara amerikanska filmer nämns. Brittiska borde väl hamna i samma kategori. Vilka filmer som gick på bio i Östra Rikshalvan 1943 behöver jag nog assistans för att hitta.

MVH

Hans

[sveahk]

https://www.imdb.com/list/ls031262416/

Lite lustigt att just bara amerikanska filmer nämns. Brittiska borde väl hamna i samma kategori. Vilka filmer som gick på bio i Östra Rikshalvan 1943 behöver jag nog assistans för att hitta.

MVH

Hans

Det har du rätt i, det missade SS Nords regelskrivare. Teoretiskt kunde den tyska soldaten gå skadefri från straff om han kunde visa att det var en engelsk film som han "råkade" se...!

Men SS-gubbarna var nog mindre teoretiskt lagda.

Hans K

[Hans]

Och rent tekniskt kunde soldaten gå hand i hand med en kvinna. Eller har jag missförstått Einhaken? Fara hursomhelst med att inte tänka till innan man sätter upp regler.

MVH

Hans

[Femtiotrean]

Det blev omöjligt att importera brittiska filmer inte efter Churchills krigsförklaring i början av december 1941. Amerikanska filmer kunde däremot distribueras fortfarande och de fortsatte att vara de populäraste bland den finska publiken.

Bland de 45 mest sedda filmer under fortsättningskriget var hela 25 inhemska, 10 amerikanska, 6 tyska, 2 svenska och 1 ungersk och fransk.

Yhdysvaltalaiselokuvat edustivat erilaisia genrejä. Katsotuin oli sotaelokuva Sumujen silta (James
Whale, Waterloo Bridge, 1940). Draamaelokuvat olivat Vihreä oli laaksoni (John Ford, How Green Was My
Valley, 1941) ja Kaverukset (Sam Wood, Stablemates, 1938). Peräti kolme yhdysvaltalaista seikkailuelokuvaa
sai suuren esityskapasiteetin: viihde-elokuva Tarzan suurkaupungissa (Richard Thorpe, Tarzan's New York Adventure, 1942) sekä tosielämän kertomuksiin perustuvat Pako etelämeren saarille (John Cromwell, Son of Fury, 1941) ja Luoteisväylä (King Vidor, Northwest Passage, 1941).
Suosituimmat romanttiset komediat olivat yhdysvaltalaiselokuvat Kaksoset (George Cukor, Two-Faced Woman, 1941) ja
Aviomies käteisellä (Clarence Brown, Come Live with Me, 1941), suosituimmat Hollywood-musikaalit puolestaan Kerran elämässä (Frank Borzage, Smilin' Through, 1941) ja Viikonloppu Havannassa (Walter Lang, Week-End in Havana, 1941).

Saksalaiselokuvista suosittuja olivat draamaelokuvat Kultainen kaupunki (Veit Harlan, Die goldene Stadt,
1942) ja Unkarilaista verta (Géza von Bolváry, Maria Ilona, 1939). Katsottuja olivat lisäksi saksalainen komedia Hyvällä päällä joka säällä (Theo Lingen, Hauptsache glücklich!, 1941), operettielokuva Wieniläisverta (Willi Forst, Wiener Blut, 1942),
sekä historiallinen draamaelokuva Lintukauppias (Géza von Bolváry, Rosen in Tirol, 1940) ja musikaali Viheltävä rouvani (Helmut Käutner, Wir machen Musik, 1942).

Suosituimmat ruotsalaiselokuvat ovat draamaelokuva Katrina (Gustaf Edgren, Katrina, 1943) ja musiikkielokuva Swing it maisteri (Schamyl Bauman, Swing it magistern!, 1940).

Unkarilainen elokuva oli draama Katkeamattomat siteet (József Daróczy, Férfihüség,1942) ja ranskalainen draamaelokuva Varjojen yö (Marcel Carné, Le jour se lève, 1939)

Tyskarna ville och kunde öva viss tryck på finnar genom att hota sluta export av råfilm och det också lyckades till den grad att två finska film- och teaterbolag valde att inte visa amerikanska filmer. Men det fanns andra som gick inte med det och amerikanska filmer visades genom krigsåren - och finsk filmindustri till och med fick en viss mängd amerikansk råfilm.

[Hans]

Tack 53'an. Fanns det några brittiska filmer längre ner på listan?

Det blev omöjligt att importera brittiska filmer inte efter Churchills krigsförklaring i början av december 1941.

Jag tror något ord slant här.

MVH

Hans